Frågor om könsstereotyper har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Könsnormer och könsstereotyper begränsar människor genom att förmedla att kvinnor och män ska agera och vara på specifika sätt. Dessa normer kan leda till utanförskap och i vissa fall även diskriminering. Det är mot ovanstående som denna studies syfte är att synliggöra könsnormer i svenskämnets läroböcker för årskurs 3. De läroböcker som analyserats i studien är Nyckel till skatten 3A, Ord & Äventyr 3B – Den gåtfulla tavlan, Robin 3, Wow en deckarklubb! och Livet i bokstavslandet 3. För att uppfylla studiens syfte och kunna besvara två de frågeställningarna: Hur framställs kvinnligt kön? och Hur framställs manligt kön i läroböckerna? har studien en kvalitativ inriktning, vilket genererar djupgående information. Läroböckerna har analyserats med en tematisk analys för att synliggöra könsnormer och hur kön framställs. De teoretiska begrepp som har använts i studien är kön och genus. Studien har utgått från två teorier, vilka har använts som studiens analysverktyg: Nikolajevas (2017) motsatsschema och queerteori (Ambjörnsson, 2016). Nikolajevas (2017) motsatsschema beskriver hur kön framställs på ett stereotypiskt sätt i läroböcker. Queerteori har använts med fokus på dess centrala begrepp heteronormativitet för att synliggöra hur heterosexuella normer skapas och upprätthålls. Analysen av läroböckerna visade att kvinnor och män framställs på både ett stereotypiskt sätt och på ett normbrytande sätt. Studiens resultat visar att läroböckerna förmedlar familjekonstellationen mamma, pappa, barn som norm. Läroböckerna förmedlar, genom utelämnande av andra sexuella relationer, att heterosexualitet är norm och att den heterosexuella familjekonstellationen mamma, pappa, barn är det åtråvärda sättet att leva. Resultatet visar också att de flesta kvinnliga huvudkaraktärerna framställs med stereotypiska egenskaper enligt Nikolajevas motsatsschema (2017). Dock finns det även några exempel på kvinnor som utmanar de könsstereotypiska rollerna. Slutligen visar resultatet även att läroböckerna förmedlar exempel på könsstereotypiska sysslor och yrken hos båda de manliga och kvinnliga karaktärerna. Å andra sidan visar läroböckerna även några exempel på karaktärer som inte utför sysslor eller arbeten som är stereotypiska för sitt kön. Detta tolkades i studien som ett ytligt försök till att utmana normer, men läroböckerna skulle också behöva inkludera olika sexuella läggningar och familjekonstellationer för att kunna erbjuda mångfald.

Syftet med studien var att jämföra hur och om arbetet med de stereotypiska könsnormerna skiljer sig åt beroende på var förskolan är belägen utifrån områdets socioekonomiska status. Samt om uppfattningen kring att arbeta med könsnormerna skiljer sig åt beroende på utbildningsnivå/yrkesroll. Detta är en kvalitativ intervjustudie där förskollärare, barnskötare och outbildade barnskötare lyfter hur de arbetar kring genus. I studien tillämpades socialkonstruktivism som teori. Resultatet visade att pedagogernas eget intresse samt fortbildning spelade störst roll i pedagogernas arbetssätt kring könsnormerna, förutsättningarna för arbetet skiljde sig även åt emellan de olika socioekonomiska områdena. En slutsats var att deltagarna i intervjun ansåg att könsnormerna är något som är viktigt att arbeta med i förskolan för att varje barn ska få rätt förutsättningar.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med könsnormer kopplat tillbarns populärkultur och hur det bidrar respektive utmanar det normkritiska arbetet iförskolan. Studien är kvalitativ där fyra fokusgruppsamtal har utförts i grupper om tvåförskollärare för att undersöka hur de uttrycker att de arbetar med könsnormer som gesuttryck för i populärkulturen. Studien har den sociokulturella teorin som teoretiskutgångspunkt med fokus på intellektuella redskap. All insamlad empiri har bearbetatssamt analyserats utifrån en tematisk analys och utifrån det har tre teman urskiljts.Resultatet synliggör att populärkulturen ges utrymme i förskolan men att den tillvaratastill större del i den spontana undervisningen. Förskollärarna upplever att de könsnormersom ges uttryck för i populärkultur bidrar med könsstereotypiska porträtteringar avflickor/kvinnor som utmanar förskollärarnas värdegrundsarbete. Resultatet visar även attförskollärarna upplever sina egna normer som utmaningar i värdegrundsarbetet men attde kollegiala samtalen blir en bidragande faktor i hur förskollärare utmanar sina egnanormer i sitt bemötande av könsnormer.

The purpose of this study was to examine how Swedish media describes women´s sport and female athletes. More exactly, how three Swedish newspapers describe women´s sport and female athletes through three different time periods. The time periods are based on The Swedish Sports Confederation´s description of the history of sports in Sweden: The Gender Differentiation phase (1920-1945), the Build-up Phase (1945-1970) and the Integration Phase (1977-1999). The second purpose of the study was to examine how the description of women´s sports and female athletes change or remain over time, as well as how the descriptions reinforce or question gender norms. Therefore, four questions were sought to be answered by the thesis: How do the articles describe women´s sports? How do the articles describe female athletes? What change/continuity can be found in the article’s description of women´s sports and female athletes? And, in what way have the articles contributed to maintaining or questioning female gender norms? The research material used for the study was newspaper articles that were published in three Swedish newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The examination of the articles was based on a qualitative analysis of a symptomatic nature. Yvonne Hirdman´s gender system theory and norm-critical theory were used to analyse the articles´ descriptions of women´s sport and female athletes. The theoretical approach gave the right tools to discuss how the articles´ contributed to maintaining or questioning female gender norms. The result of the study shows that the newspaper articles that were published during the Gender differentiation phase describe women´s sports and female athletes in a gender-discriminatory order, that also reinforces prevailing female gender norms. Unlike those articles, the articles that were published during the Build-up phase describe women´s sports and female athletes in a two-sided manner. The articles partly describe women´s sport in the same manner as the articles published during the Gender differentiation phase, partly in a nuanced way with descriptions that portray women´s sport and female athletes as strong, fast, and resilient. The descriptions therefore follow the evolution of women´s sports during the time period, and both reinforces and questions female gender norms. The articles that were published during the final phase mostly described women´s sports and female athletes in a positive way. The earlier descriptions that were based on women´s appearance and normative characteristics disappeared. The articles that were published during the Integrations phase describe the female athletes based on their sports performance. Finally, the results show that the articles´ descriptions undergo change while traces of continuity remain. The descriptions reinforce and question gender norms in all phases, but in different ways.

Syftet med denna studie var att synliggöra pedagogers förhållningsätt gällande könsnormer och genus i barnens fria lek utifrån ett maktteoretiskt perspektiv. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använt mig av icke deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Observationerna genomfördes både inomhus och utomhus på två förskolor. Intervjuerna genomfördes av sex pedagoger varav fyra var förskollärare och två var barnskötare. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår ifrån ett maktperspektiv som Tullgren använder och det bygger på Foucault syn på makt. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begreppen; att barnen leker, vad barnen leker och hur barnen lekar. Resultatet pekar på att det finns en medvetenhet hos pedagoger kring hur de ska bemöta stereotypa normer i förskolan. Det framkommer även att det finns en viss omedveten om hur pedagoger faktiskt bemöter de djupt rotade normerna som är kopplat till genus och kön. En övergripande slutsats är att pedagoger medvetet styr barnen mot vad pedagogerna anser vara normalt i stället för att utmana och bredda barnens intressen och normer. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Den här uppsatsens syfte är att undersöka faktorer som verkar ha en betydande effekt på huruvida män är föräldralediga eller inte. Teorin och den tidigare forskning som presenteras utgår från både ett ekonomiskt perspektiv samt ett genusperspektiv. Frågeställningarna som vägleder uppsatsen är: <ul type="disc">Är de relativa resurserna avgörande för föräldraledighetsuttag? Hur påverkar könsvärderingar mäns uttag av föräldraledighet? Utifrån ett ekonomiskt perspektiv på tidigare forskning och teori är jag intresserad av att undersöka vad relativa resurser har för samband med mäns föräldraledighet. Jag har använt mig av variabeln utbildning, i relation till ens partner, som ett mått på relativa resurser. Detta eftersom att utbildning ofta är högt korrelerat med inkomst och som oftast är något som individer hinner genomföra innan de skaffar barn. Utifrån ett genusperspektiv på tidigare forskning och teori undersöker jag även faktorerna hegemonisk maskulinitet samt könsnormer och könsvärderingar. Analysen är gjort med hjälp av en logistisk regression i programmet SPSS. Resultaten visar inget statistiskt signifikant samband mellan relativa resurser och föräldraledighet. Resultaten visar inte heller något statistiskt signifikant samband mellan hegemonisk maskulinitet och föräldraledighet. Däremot visar resultaten att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan könsvärderingar och könsnormer och uttag av föräldraledighet på så sätt att en mer traditionell inställning till kön innebär lägre sannolikhet att vara föräldraledig.

The purpose of this study is to provide an insight into secondary school pupils 'views on gender norms in music videos; and also to give an insight into how gender norms are said to influence the music videos that they watch and what they consider to be accepted in an educational context. In other words, students' awareness of norms in music videos are investigated and how they feel influenced by them. The gathering of information has taken place through qualitative group interviews with pupils in grade 9 at secondary school. During the interviews, the students were shown four music videos that all showcased different aspects from a gender perspective and discussed whether these would fit in a teaching context. The result of this study is subjective as no one is alike in terms of thoughts and opinions, and the result would have been different had I investigated other music videos or interviewed other students. However, the study shows that the interviewed pupils had an awareness of gender norms in music videos and were able to reason about the relevance of the videos in a learning environment.

Detta arbete fokuserar på de normer som förekommer gällande mäns och kvinnors klädsel i spel. Hur upplevs normöverskridande klädsel, och hur styr normer upplevelsen av klädseln baserad på karaktärens könstillhörighet? Resultaten av undersökningen visade att könsöverskridande klädsel upplevdes olika beroende på om den bars av en manlig eller kvinnlig karaktär. När den kvinnliga karaktären bar könsöverskridande klädsel identifierade de allra flesta att den var just könsöverskridande. Trots detta var det ingen som upplevde att klädslarna inte passade på kvinnan. När det däremot gällde de könsöverskridande klädslarna för den manliga karaktären var det få som ansåg att klädseln passade på mannen, den kunde även ses som humoristisk.

Studiens syfte är att identifiera olika hälsodiskurser i läromedel för idrott och hälsa, som riktas mot högstadiet och gymnasiet, som unga män respektive unga kvinnor socialiseras in i genom deras möte med läromedlen.Med en diskursanlytisk utgångspunkt och metod för att förklara bilders meningserbjudande i deras litterära kontext analyseras bilder och den litterära kontexten bilderna existerar i, från fem olika läromedel till idrott och hälsa. Det meningserbjudande bilderna innehåller problematiseras genom Foucaults teori om makt, och socialisationsteorins teori om socialisation och diskursernas reproduktion.Studien kommer fram till att hälsosamma kvinnor och män definieras olika. Den hälsosamma mannen är vältränad och muskulös. Han tränar framför allt styrka i överkroppen och uthållighet och träningen innehåller manliga element som fart och kraft. Den ohälsosamma mannen är inaktiv och misslyckas därmed med att vara en man.Den hälsosamma kvinnan är smal och vältränad. Hon tränar styrka i ben och rumpa, uthållighet och rörlighet. Träningen innehåller kvinnliga element som rörlighet, koordination, rytm och takt samt estetik. Kvinnan framställs som problematisk då en stor del av kvinnan existerar i en riskdiskurs genom att kvinnnan tränar för att förebygga och rehabilitera skada. Hon framställs även som psykiskt och mentalt ömtålig genom att stress och stresshantering är en stor del av kvinnans hälsodiskurs. Den hälsosamma kvinnan tränar, men endast på måttlig intensitet då hon riskerar att bli skadad eller drabbas av ohälsosamma skönhetsideal. Samtidigt undviker den hälsosamma kvinnan att äta fel då detta kan leda till ohälsa.Både hälsosamma män och kvinnor är fysiskt attraktiva, och den hälsosamma naturliga människan är i naturen tillsammans med det motsatta könet.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan genusneutral pedagogik i förskolan och jämställdhet samt hur denna pedagogik ämnas påverka olika könsnormer och beteendemönster hos barn i förskoleålder. Uppsatsens frågeställningar riktades till att fånga hur pedagoger förhåller sig till sambandet mellan genusneutral pedagogik och jämställdhet samt hur de upplever att genuspedagogiken påverkar förskolebarns könsstereotypa normer och attityder. Det teoretiska ramverket för analysen grundar sig i teorier om könssocialisation. För att undersöka detta gjordes intervjuer med sju stycken individer som arbetar på fyra olika genusneutrala förskolor i Stockholmsområde. Studien har en fenomenologisk ansats och lägger fokus på förståelse av upplevelser och professionella erfarenheter av att arbeta genusmedvetet. I analysen framkom att barn i förskolan möter olika villkor och behandlas olika utifrån kön på grund av samhällets befintliga traditionella könsnormer och könsroller. Exempelvis är vuxna i förskolan oftast närmare flickorna än pojkarna och därför utvecklar flickor bättre språkförmåga medan pojkar har sämre ordförråd och känslospråk. Att vuxna bemöter och behandlar barn olika upplevs begränsa barnens lika möjligheter att utvecklas och nå sin fulla potential. En genusneutral pedagogik i tidig ålder anses motverka rådande könsstereotypa könsnormer och könsmönster. Jämställdhet, öppenhet och likabehandling främjas genom att barnen lär sig respekt för olikheter, får större handlingsutrymme och interagerar tillsammans med vuxna och andra barn i kollektiva sammanhang, i olika sociala rum. Resultatet tyder dessutom på att barn från genusneutrala förskolor visar stor benägenhet att umgås och leka med barn av andra kön, men även att det kan finnas en viss tendens att bilda grupperingar och välja mer könsstereotypa aktiviteter och lekar när de inte styrs av vuxna, exempelvis under den fria leken. Genusneutral pedagogik formar barn till kritiska individer som ifrågasätter och utmanar samhällets sociala och kulturella strukturer i strävan efter social förändring.