Denna studie analyserar vilka könsnormer som figurerar och vilka psykologiska mönster som blir tydliga i Colleen Hoovers verk Förbannade kärlek. I syfte att göra det har en kvalitativ analysmetod använts, mer precist en hermeneutisk texttolkning. Det teoretiska ramverket utgörs av feministisk litteraturteori. Resultatet av analysen visar att det figurerar könsnormer i romanen där mannen används som vägledning för kvinnan i många sammanhang. Mannen har därför rollen som överordnad kvinnan. Det psykologiska mönstret som blir tydligt i romanen grundar sig i karaktären Miles mörka förflutna, vilket används som ett motiv genom berättelsen och som fungerar som en drivkraft för både karaktären Tate och läsaren. Det mörka förflutna speglar i sin tur Miles handlingssätt gentemot Tate. Detta mynnar ut i konsekvenser hos Tate där även hon blir psykiskt negativt påverkad. Det psykologiska mönstret genom berättelsen kan beskrivas som en dominoeffekt där det ena tragiska leder till det andra.

The Swedish pre-school has a mission to create an equal and egalitarianeducation where the gender norms in society are challenged. The inspirationto do this study, came from how I have experienced that preschool teacherstalked to children differently depending on the children ́s biological sexduring my workplace-based education and by that were doing genderreproducing traditional gender norms. The purpose of this study is to provideexamples of how stereotypical notions of gender are created or counteredwhen preschool teachers comment on or interact with children's free play.The study rests on the norm-critical perspective and qualitative observations.The collected empirical material was documented as notes during theobservations. The result shows that there is a wide spread in how preschoolteachers express themselves and act in relation to the children. How gender ismade depends on the situation and how a pre-school teacher acts isdepending on their norm-critical competence. The conclusion of this studyshows that work with gender and equality needs to be given space and jointdiscussions and reflections are necessary to fulfill the Swedish NationalAgency for Education's mission / Förskolan i Sverige har som uppdrag att skapa en jämställd och en jämlikutbildning där könsnormerna i samhället utmanas. Inspirationen till den härstudien kom från hur jag har upplevt att förskollärare pratade med barn olikaberoende på barnens biologiska kön under min arbetsplatsförlagda utbildningoch därigenom gjordes kön utifrån normativa föreställningar. Syftet meddenna studie är att ge exempel på hur stereotypa föreställningar om könskapas eller motverkas när pedagoger i förskolan kommenterar ellerinteragerar med barns fria lekStudien vilar på det normkritiska perspektivet och kvalitativa observationer.Det insamlade empiriska materialet dokumenterades genom anteckningarunder observationerna. Resultatet visar att det finns en stor spridning i hurförskollärare uttrycker sig och agerar i relation till barnen. Hur kön görs berorpå situationen och hur en förskollärare agerar beror på deras normkritiskakompetens. Slutsatsen av denna studie visar att arbetet med genus ochjämställdhet behöver ges utrymme och gemensamma diskussioner ochreflektioner är nödvändiga för att uppfylla Skolverkets uppdrag.

This paper is a study of female liminal developments in a selection of Grimm's fairy tales using van Gennep’s and Lincoln’s theoretical bases. An inductive technique has been used to analyze the results according to the theoretical agendas. To my help I have used Swedish translations of the Grimms’ fairy tales from 1883, 1946, 2003 and 2007. The study shows that the fairy tales of the Brothers Grimm fairy tales display the transition rituals identified by Van Gennep and Lincoln. Assumptions that the female characters in Grimm's fairy tales are representative of women in reality are treated in the paper as well as an analysis of the stories’ contents.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger tänker kring och upplever pojkar som överträder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. Vår metod har varit en kvalitativ intervjustudie med pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex pedagoger. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med hjälp av queerteori. Vårt resultat visar på att pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrån deras synsätt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bärs av pojkar. Det finns också svårigheter och hinder för pojkar som överträder traditionella könsnormer i form av mobbning, homofobi och osynliggörande. För att öka medvetenheten menar pedagogerna att förskolan måste arbeta normkritiskt. Det finns erfarenhet bland pedagogerna att pappor oroar sig för sönernas trygghet och framtida sexualitet. Vår slutsats är att vår studie har hjälpt till att synliggöra pedagogers upplevelser av pojkar som överträder traditionella manliga könsnormer och vi uppfattar en vilja hos pedagoger att skapa möjligheter till överskridande positionering för dessa pojkar. Medvetenhet, kunskap och kompetens är en bidragande faktor för att skapa möjligheter för könsöverskridande pojkar.

Förskolan har idag ett ansvar för att motverka könsmönster som kan begränsa barnens val både i förskoleåldern och senare i livet. Alla barn oavsett kön ska ha samma rättigheter och möjligheter att välja vilka aktiviteter de vill ägna sig åt och de ska inte begränsas utifrån kön vid de val de står inför i framtiden då de bland annat väljer vad de ska studera eller arbeta med. Syftet med uppsatsen är att problematisera hur förskolan aktivt kan motverka begränsande könsmönster, genom att studera hur några förskollärare pratar om sitt arbete med detta. För att uppnå studiens syfte har jag intervjuat fyra förskollärare om hur de arbetar med att motverka könsnormer som kan vara begränsande för barn. I uppsatsen presenteras bakgrundsfakta gällande förskolans styrdokument och frågor rörande kön och genus med fokus på HBTQ, och information om hur de intervjuade förskollärarna arbetar med dessa frågor. Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna arbetar med att motverka begränsande könsmönster genom att påminna barnen om att familjer kan se väldigt olika ut och genom att vara och skapa förebilder med hjälp av till exempel litteratur och på så sätt visa att det finns många olika sätt att vara på. De är alla mycket positiva till att arbeta med jämställdhet och att ge alla barn oavsett könstillhörighet tillgång till samma möjligheter. Studiens slutsats är att det är möjligt att i förskolan motverka könsmönster som begränsar barn men att det kräver så väl kunskap som medvetenhet och öppenhet inför människors olikheter. / Swedish preschools today have a responsibility in counteracting gender norms that can be limiting to the choices the children can make, both as preschool children and later in life. All children, regardless of gender, should have the same rights and possibilities to choose what activities they want to engage in, and later in life gender should not be an obstacle for them when choosing for example what they want to study or work with. The purpose of this essay is to problematise in what ways preschools actively can counteract limiting gender norms, by studying the way a few preschool teachers talk about their work regarding this area. To achieve the purpose of the study I have interviewed four preschool teachers about how they work to counteract limiting gender norms. In the essay, background facts are presented both regarding regulations of Swedish preschools and questions concerning gender as well as LGBTQ. It also contains information about how the preschool teachers work with these issues. The result of the study shows that the preschool teachers that have been interviewed in this study do work in order to counteract limiting gender norms by reminding the children that families can look very different and by being and creating role models with help from for example literature and in that way show that people are different in many ways, and that all the differences are positive. They are all positively set regarding working for equality and giving all children, no matter their gender, all the same opportunities. The conclusion of the study is that it is possible to counteract limiting gender norms in preschools but that it demands knowledge, awareness and openness towards the differences of people.

Denna studies syfte är att ta reda på och utveckla kunskap om könsnormer om maskulinitet och andra normer som kan ha en verkan på pojkars gymnasieval till det estetiska programmets inriktning bild och formgivning. För att få reda på detta används intervjumetoden halv-strukturerad intervju tillsammans med en arrangerad fokusgrupp. Fokusgruppen utgör en homogen grupp av tre pojkar i det estetiska programmets bild och formgivning.   Resultatet samt analysen och diskussionen av intervjun ger läsarna en inblick i vad pojkarna i intervjun har för upplevelser i att gå det estetiska programmet bild och formgivning. Pojkarna som deltar i studien bär på förstahandsinformation om möten de har haft med elever på skolans andra program samt människor utanför skolmiljön. Genom dessa möten blir pojkarna i studien utsatta för olika normer, könsnormer och maskuliniteter som finns i samhället men som de väljer att avvika från. Pojkarna i studien ställer sig mot maskulina könsnormer i deras samhälle som att bild är ett intresse för flickor samt att pojkar förväntas gå gymnasieprogram som säkrar framtida yrken med bra lön.

Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ”önskvärt” kvinnligt genus.

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien. Observationerna är gjorda med videokamera under två dagar på en förskola, där tolv flickor och nio pojkar var delaktiga. Videoobservationer har gjorts för att se vad barnen leker på förskolan samt att se vad de leker i köns- homogena samt heterogena grupper. Resultatet visar att när barnen leker i könshomogena grupper väljer de att leka med konstruktionsmaterial. Även när barnen leker i könsheterogena grupper väljer de att leka med konstruktionsmaterial, som anses vara en traditionell pojkleksak. När barnen leker i könsheterogena grupper förekommer det en del rollekar. Utifrån resultatet söker flickorna kontakt med pedagogerna i större utsträckning än vad pojkarna gör. I barnens lek förekommer uppmärksamhetssökande, framför allt från pojkarna och den riktar sig till det motsatta könet. Uppmärksamhetssökandet kan tolkas som antingen en form av kontaktssökande eller en form av makt.

No description available.

Användandet av medier har i takt med teknologins framväxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hävdar att bl.a. medier bidrar till att både skapa och upprätthålla diverse normer – däribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhället genom att lära oss skilja på ”rätt och fel” och bidrar till att måla upp vad som är typiskt manligt och kvinnligt. Ett område där könsnormer ter sig extra tydligt är alkoholfrågan vilken behandlar hur män respektive kvinnor bör agera kring alkohol i fråga om hur, vad samt i vilken kontext alkohol bör konsumeras. Det sociala mediet Instagram används flitigt av svenskar och är ett forum där bilder på fest och alkohol förekommer frekvent. Studiens syfte är att med hjälp av bildanalytisk metod undersöka hur genus och könsnormer görs i alkoholdiskursen på Instagram. Den teoretiska utgångspunkten grundas bl.a. i genusteori av Judith Butler, dramaturgisk teori av Erving Goffman samt tidigare forskning om genus och performativitet. Metodvalet föll på en semiotisk bildanalys i syfte att undersöka betydelsen bakom bilden. Analysen av totalt 58 bilder visar att det både förekommer likheter och skillnader i hur kvinnor respektive män porträtterar sig på Instagram. Framträdande likheter är att både kvinnor och män förmedlar bra stämning kring bilden, att de följer tydliga könsnormer och att alkoholen är i fokus. Vidare tenderar både kvinnor och män att posera i lika stor utsträckning om än i olika former. Skillnader görs tydliga genom bl.a. val av dryck, ansiktsuttryck och vad som verkar ha motiverat den porträtterade alkoholkonsumtionen. Resultatet diskuteras slutligen i fråga om genusgörande, möjliga konsekvenser samt förslag på vidare forskning inom området.