No description available.

Användandet av medier har i takt med teknologins framväxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hävdar att bl.a. medier bidrar till att både skapa och upprätthålla diverse normer – däribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhället genom att lära oss skilja på ”rätt och fel” och bidrar till att måla upp vad som är typiskt manligt och kvinnligt. Ett område där könsnormer ter sig extra tydligt är alkoholfrågan vilken behandlar hur män respektive kvinnor bör agera kring alkohol i fråga om hur, vad samt i vilken kontext alkohol bör konsumeras. Det sociala mediet Instagram används flitigt av svenskar och är ett forum där bilder på fest och alkohol förekommer frekvent. Studiens syfte är att med hjälp av bildanalytisk metod undersöka hur genus och könsnormer görs i alkoholdiskursen på Instagram. Den teoretiska utgångspunkten grundas bl.a. i genusteori av Judith Butler, dramaturgisk teori av Erving Goffman samt tidigare forskning om genus och performativitet. Metodvalet föll på en semiotisk bildanalys i syfte att undersöka betydelsen bakom bilden. Analysen av totalt 58 bilder visar att det både förekommer likheter och skillnader i hur kvinnor respektive män porträtterar sig på Instagram. Framträdande likheter är att både kvinnor och män förmedlar bra stämning kring bilden, att de följer tydliga könsnormer och att alkoholen är i fokus. Vidare tenderar både kvinnor och män att posera i lika stor utsträckning om än i olika former. Skillnader görs tydliga genom bl.a. val av dryck, ansiktsuttryck och vad som verkar ha motiverat den porträtterade alkoholkonsumtionen. Resultatet diskuteras slutligen i fråga om genusgörande, möjliga konsekvenser samt förslag på vidare forskning inom området.

Syftet med studien var att genom gruppintervjuer med barn studera, analysera och beskriva barnens erfarenheter och uppfattningar kring val av lek och kamrater i den fria leken på fritidshemmet.Vi har utgått från en intervjuguide och genomfört sex fokusgrupps-inspirerade intervjuer med barn i åldern 7-8 år, vi har intervjuat sju pojkar och tolv flickor på två olika fritidshem. När man intar ett genusperspektiv som vi har gjort i vår studie så handlar det om att vi genom analysen av barnens erfarenheter och uppfattningar vill öka förståelsen för hur barn skapar genus och kön i sin lek. Skolverket (2011) beskriver att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster så att alla barn ska kunna utveckla och prova sina intressen och sin egen förmåga oberoende av könstillhörighet. Samtidigt så anser pedagoger att ett genusmedvetet förhållningssätt är svårt och utmanande samt att pedagoger många gånger förstärker stereotypa könsnormer. I denna studie har vi analyserat barnens erfarenheter och uttryck ur ett genusperspektiv. Något som blir synligt i barnens erfarenheter och uppfattningar av lek kan jämföras med ett spindelnät där flera olika aspekter sitter ihop och spelar en avgörande roll, så kan också barns genusskapande förstås, där uteslutningar, inneslutningar, normer, relationer och intressen skapar en helhetsförståelse av barnens liv på fritidshemmet.Resultatet visar att olika genusmönster existerar i barnens lek och relationer, genom barnens erfarenheter och uppfattningar kan man tyda att barnen ibland utmanar och omskapar genusnormer genom leken men att de ändå i mångt och mycket följer givna och invanda könsnormer och genom dessa också bidrar till att bevara traditionella könsmönster. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

I detta självständiga arbete undersöks nio barnböckers framställning av pojkar, flickor och icke-binära samt vilka effekter könsnormer i barnlitteratur kan ha på barns identitetsskapande. Studien utgår från en kvalitativ metodansats i form av en diskursanalys. Böckerna har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på normaliseringsprocesser. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för vilka budskap om könsnormer som framträder i barnlitteratur på förskolor och hur de kan påverka förskolebarn. För att analysera vilka egenskaper karaktärer tillskrivs i de valda böckerna har Nikolajevas (2004) genusschema använts som analysverktyg. Schemat ger en tydlig överblick på stereotypiska maskulina respektive feminina attribut som Nikolajeva (2004) menar ofta tilldelas pojkar och flickor i barnlitteratur. I resultatet framkommer en reproduktion av stereotypiska könsnormer i övervägande delen av böckerna. I böcker som visar sig inneha andra könsnormer än det heteronormativa finns mer könsneutrala karaktärer men det skymtas fortfarande en stor andel maskulina egenskaper och vissa stereotypiska inslag. Ett av studiens centrala resultat visar att äldre barnböcker visar sig ha starkare stereotypiska könsnormer än nya barnböcker. Dock visar tidigare forskning att det kan behövas barnlitteratur med en variation av könsnormer så att alla förskolebarn får möjligheten att finna meningsskapande i sitt läsande av barnböcker.

Studiens syfte är att undersöka och synliggöra hur barnlitteraturen på fyra olika förskolor valdes ut, om en medvetenhet kring val av normkritiska barnböcker gällande kön och genus finns samt att synliggöra hur kön och genus gestaltas i de fyra populäraste barnböcker på dessa förskolor. Studien genomfördes genom intervjuer, litteratursociologiska kartläggningar och text-och bildanalyser utifrån ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att det inte fanns tydliga rutiner i hur barnlitteraturen väljs ut och att medvetenheten kring normkritiska barnböcker varierade. Det framkom även att pojkar oftare än flickor gestaltades i barnlitteraturen och att de populäraste böckerna skildrade sina karaktärer på ett könsneutralt eller könsöverskridande sätt. Studiens slutsats är att det behövs en större medvetenhet kring barnlitteraturens påverkan på barnens skapande av könsnormer samt att fler böcker som skildrar flickor behöver väljas in. Avslutningsvis behöver även barnböcker som skildrar karaktärer på ett normutvidgande sätt eller könsöverskridande sätt få större plats på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger inom förskolans kontext talar om könsnormer i bilderboken. Syftet konkretiserades i följande frågeställningar: Hur framställs bilderbokens värde för samtal om könsnormer? och hur konstruerar pedagogerna kön i sina berättelser om hur de läser bilderböcker tillsammans med barnen? Arbetet utgår från socialkonstruktionism och queerteori, begreppen genus, kön och könsnormer är också centrala. För att analysera studiens empiri används diskurspsykologisk metodologi och analysverktygen: tolkningsrepertoar, retorik och funktion. För att besvara syftets frågeställningar används semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog fem kvinnliga pedagoger, en barnskötare och fyra förskollärare. Pedagogerna är verksamma på samma förskola, uppdelade på två avdelningar. Studiens resultat visar att det finns olikheter i hur pedagogerna konstruerar bilderbokens värde. I analysen av pedagogernas språk framgår bland annat att bilderboken kan betraktas som en belastning, ett tvång men även som ett värdefullt medel för att samtala med barn om könsnormer. I resultatet går det också att urskilja att pedagogerna använder bilderboken för att samtala med barn om könsnormer. Pedagogerna använder samma tillvägagångssätt i hur de talar med barnen om könsnormer då de byter ut karaktärernas roller. Trots att resultatet visar på ett gemensamt arbetssätt hos pedagogerna konstruerar de kön på olika vis.

Denna studie granskar de strategier och taktiker som hiphopproducerande män och kvinnor använder sig av för att reproducera och omförhandla könsnormer och villkor i svensk hiphop. Genom kvalitativ innehållsanalys granskar studien 12 musikvideor för att redogöra för om och hur artisterna använder sig av strategier och taktiker för att behålla eller förändra status quo inom genren. Det teoretiska ramverket utgörs av Judith Butlers feministiska ståndpunkter, Stuart Halls representationsteori samt Pierre Bourdieus och Michel de Certeaus teoretiska begrepp. Resultatet visar att hiphopproducerande män använder sig av de tidigare etablerade strategierna Sexism, Homosocialitet samt Symboliskt våld medan hiphopproducerande kvinnor använder sig av de tidigare etablerade taktikerna En av grabbarna, Hyperfemininitet samt En av tjejerna. I analysen framkommer ett nytt tillvägagångssätt som används av både männen och kvinnorna, En av doxan som innebär användandet av olika kapital. Studien lyfter att svensk hiphop är icke-jämställd och att kvinnor är underrepresenterade inom genren samt att genren präglas av en könsdikotomi där det maskulina premieras och verkar vara doxiskt. / This study examines the strategies and tactics which hip hop producing men and women uses to reproduce and renegotiate gender norms and terms in the Swedish hip hop scene. The study examines 12 music videos through qualitative content analysis, to describe if and how the artists uses strategies and tactics to retain or change status quo in the genre. The theoretical frame consists of Judith Butler’s feminist position, Stuart Hall’s theory of representation and Pierre Bourdieu’s and Michel de Certeaus theoretical concepts. The result indicate that hip hop producing men use the previously established strategies Sexim, Homosociality and Symbolic Violence while the hip hop producing women use the previously established tactics One of the Guys, Hyperfemininity and One of the Girls. The analysis further reveals a new approach which is used by both men and women, One of the Doxa which refers to the use of different capitals. The study concludes that the Swedish hip hop scene is not gender equal and that women are less represented in the genre, and that the genre itself is characterized by gender dichotomy where the masculine attributes are rewarded and seems to be doxic.

Denna studies syfte är att undersöka hur barns könsnormer synliggörs i mötet med barnlitteratur som ifrågasätter könsstereotypa roller, samt hur förskollärare bemöter och reflekterar kring barnens frågor och funderingar om könsnormer. I studien har jag utgått ifrån att studera en förskollärare och hens sätt att arbete med könsnormer kopplat till barnlitteratur. Metoden var observation av boksamtal med bilderboken Kenta och barbisarna (2006) och en intervju med förskolläraren som höll boksamtalet. Studien grundar sig i poststrukturalistiska teorier om kön och genus och lyfter upp begrepp som könsnormer och könsidentitet. Det huvudsakliga resultatet visar att barnens könsnormer kan komma till uttryck i mötet med barnlitteratur och i en social kontext som boksamtal. Resultatet visar även att det krävs en medvetenhet och kompetens hos förskollärare vid val av, och i arbetet med barnlitteratur. Förskollärarens performativitet och medvetenhet om bokens innehåll kan bidra till formandet av barnens uttalanden, tankar och åsikter.

Idag har digitala medier i form av strömmad film och serier en given plats i förskolans verksamhet. Men vilka bilder förmedlas egentligen i dessa? Studiens syfte är att undersöka och synliggöra hur pedagoger kan hantera stereotypa och alternativa könsnormer som kommer till uttryck i förskolans strömmade medieutbud. Därutöver syftar studien till att undersöka vilka eventuella utmaningar eller hinder pedagoger upplever kan uppstå i valen av strömmad media relaterat till ett genusperspektiv. Studien tar avstamp i att förskolan är en del av den sociala och samhälleliga struktur där normer upprätthålls människor emellan, detta i enlighet med ett socialkonstruktionistiskt och genusteoretiskt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där verksamma pedagoger både individuellt och i grupp har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har sedan bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys för att synliggöra övergripande kategorier såväl som underkategorier. Resultatet utmynnar i att samtal och dialog mellan barn och pedagoger är en huvudsaklig strategi i hanterandet av stereotypa och alternativa könsnormer när dessa förekommer i förskolans digitala medieutbud. Det visar sig också att begränsningar i hanterandet kan uppstå som ett resultat av bristande digital kompetens men också intresse för annat än ett genusperspektiv.

Syfte och frågeställningar: Jämställdhet och genusmedvetenhet har diskuterats mycket i vårt samhälle och är aktuella ämnen även idag. Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka finlandssvenska högstadielärares uppfattningar om genusmedveten och jämställd undervisning i skolämnet gymnastik. Syftet är också att analysera lärarnas syn på könsnormer i gymnastiken samt deras uppfattningar om hur könsnormer kan utmanas. Frågeställningarna i studien är följande:       -Vilka uppfattningar om genusmedveten och jämställd undervisning framkommer i gymnastiklärarnas resonemang? -Vilka föreställningar om könsnormer i gymnastikundervisningen framkommer i lärarnas resonemang? -Hur kan genusmedveten och jämställd undervisning verkställas utifrån lärarnas perspektiv? Metod: Fem finlandssvenska högstadielärare som undervisar i skolämnet gymnastik har deltagit i studien. Jag valde att göra en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes som studiens datainsamlingsmetod. Alla fem gymnastiklärare intervjuades. Resultat: Samundervisningen hjälper lärare att bättre kunna verkställa en genusmedveten och jämställd gymnastikundervisning. De klassiska könsnormerna som specifikt lyfts fram i resultatet är ”tuffa och starka pojkar” samt ”blyga och snälla flickor”. Det förväntas fortfarande av flickor att de ska uppföra sig bättre än pojkar. Lärarna är medvetna om att de ska jobba för jämställdhet och de upplever gymnastikundervisningen vara jämställd. De uppfattar genusmedveten och jämställd gymnastikundervisning som att bland annat ge feedback åt alla elever och att inte bara klaga på pojkar om de härjar. Slutsats: Studiens resultat pekar på att genussystemet fortfarande omringar oss i samhället, även om beaktande av jämställdheten tagit stora steg framåt. På basis av resultatet tror jag att könsnormer kan utmanas genom att lärare har samma lektionsinnehåll och regler för alla. Det är även viktigt att differentiera undervisningen enligt kunskapsnivåer, men ändå hålla elever i blandgrupper. Hurdan könsnormernas situation blir beror sist och slutligen på hur gymnastikläraren lägger upp undervisningen och vilket intryck läraren ger av en idrottsgren. Att utmana könsnormer och främja genusmedveten och jämställd undervisning kräver tålamod och kritiskt tänkande av gymnastikläraren, men är värt att uppmärksammas. / Aim and research questions: Gender equality and gender awareness have been much discussed in our society and are current topics even today. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret Finnish-Swedish middle school teachers' perceptions of gender awareness and gender equality in physical education. The aim is also to analyze teachers' views on gender norms in physical education and their perceptions of how gender norms can be challenged. The research questions are: -What perceptions about gender awareness and gender-equal teaching emerge in the teachers' discussion? -What notions of gender norms in physical education emerge in the teachers' discussion? -How can gender awareness and gender-equal teaching be implemented from the teachers' perspective? Method: Five Finnish-Swedish middle school teachers in physical education have participated in the study. I chose to do a qualitative study where semi-structured interviews were used as the data collection method. Results: Co-teaching helps teachers to be able to better implement gender awareness and gender equality in physical education. The typical gender norms that are specifically emphasized in the results are "tough and strong boys" and "shy and kind girls". Girls are still expected to behave better than boys. The teachers are aware that they must work for gender equality and they experience physical education as gender-equal. They perceive gender awareness and gender-equal teaching as, among other things, giving feedback to all students and not just complain on the boys. Conclusions: The results of the study indicate that the gender-system still surrounds us in society, even though consideration of gender equality has progressed. Based on the results, I believe that gender norms can be challenged by teachers having the same lesson content and rules for everyone. It is also important to differentiate the teaching according to knowledge levels, but still keep students in mixed groups. How the situation of gender norms develops, depends ultimately on how the teachers of physical education sets up the teaching and what impression the teacher gives of a sport. It requires patience and critical thinking from the teacher to challenge gender norms and promote gender awareness and gender-equal teaching.