Inledning: Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem, där pojkar är överrepresentativa i självmordsstatistiken. Maskulinitetsnormer kan ha negativa konsekvenser för pojkars sätt att uttrycka psykisk ohälsa. Forskning påvisar att pojkar enbart söker hjälp om deras problem är så pass varaktiga och desperata att de inte ser någon annan utväg. Syfte: Undersöka hur maskulinitet och könsnormer hindrar pojkar (10–25 år) från att söka hjälp för psykisk ohälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie, baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod (fokusgrupper och individuella intervjuer). Datainsamling har skett via CINAHL, Academic Search Elite och WorldCat Discovery. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet tyder på att maskulinitetsnormer i hög utsträckning begränsar pojkar från att söka hjälp för psykisk ohälsa. Faktorer som var avgörande var stigmatisering, rädsla för konfrontation och hantera känslomässiga svårigheter. Det framkom kunskapsbrist kring psykisk ohälsa och tröskeln för att söka hjälp var hög. Pojkar undviker i hög utsträckning psykiska problem genom olika externa strategier. Slutsats: Maskulinitetsnormer har negativ inverkan på pojkars psykiska ohälsa och är ett hinder till att pojkar inte söker hjälp. Även strukturella faktorer framkom som ett hinder. Maskulinitetsnormer är påtagliga och påverkar pojkars syn på sin egen och andras psykiska ohälsa. Förståelse för hur pojkar uttrycker och upplever psykisk ohälsa och vilka begränsningar för att söka hjälp är viktiga att förstå för att uppnå en jämlik vårdkedja. Metoder kring normbrytande strategier bör prioriteras, samt involvera pojkar i förändrings- och utvecklingsarbetet. Forskning bör även fokusera på att fördjupa kunskaper inom aktuell kontext för att kunna generalisera resultaten. / Introduction: Mental illness is a growing problem, where boys are overrepresented in the suicide statistics. Masculinity norms can have negative consequences for boys' way of expressing mental illness. Research suggests that boys only seek help if their problems are so long lasting and desperate that they don’t see any other way out. Purpose: To investigate how masculinity and gender norms prevent boys (age 10–25) from seeking help for mental illness. Method: A systematic literature review, based on 10 scientific original articles with qualitative method (focus groups and individual interviews). Datacollection took place in CINAHL, Academic Search Elite and WorldCat Discovery. The result has been analyzed with qualitative content analysis. Result: The result suggests that masculinity norms restrict boys from seeking help for mental illness. Factors that were decisive were stigmatization, fear of confrontation, and dealing with emotional difficulties. There was a lack of knowledge about mental illness and the threshold for seeking help was high. Boys avoid psychological problems through different external strategies. Conclusion: Masculinity norms have a negative impact on boys' mental illness and are an obstacle to boys not seeking help. Even structural factors emerged as an obstacle. Masculinity norms are tangible and affect boys' view of their own and others mental illness. Understanding how boys express and experience mental illness and limitations to seeking help are important to understand in order to achieve an equal healthcare. Methods regarding norm breaking strategies should be prioritized, as well as involving boys in the change and development. Research should also focus on deepening knowledge within the current context in order to be able to generalize the results.

There is an awareness of the importance of gender equality in most western societies, both at the political level and in everyday life. In academia, for instance, gender is nowadays a scientific field which indicates that there is a lot of knowledge about the subject. What we do not have much knowledge about is whether gender knowledge leads to changes in gender relations in practice. The aim of this study is to explore how gender scholars relate to using – practicing – gender knowledge. Key issues in this study are how gender scholars construct gender, how they practice gender theoretical knowledge, and their reflections of gender boundaries.             Theoretically, this study is mainly based on Sara Ahmed’s perspective on gender. The main finding of the study is that despite gender knowledge gender scholars tend to reproduce traditional gender orders. By identifying concepts such as reflected and unreflected masculinity/femininity, different ideals of masculinity/femininity are made visible. There seems to be an ideal among gender scholars to practice their gender knowledge. This ideal is practiced among “gender scholar women” by doing reflected masculinity and reflected femininity. Among “gender scholar men”, however, the ideal to practice gender knowledge by doing unreflected masculinity and reflected femininity seems to be a taboo at the same time. For men, it seems important to mark a distance to a certain type of femininity and to maintain the heterosexual – straight – line. For women, it seems desirable both to distance themselves from a certain type of masculinity and femininity and thereby follow alternative – queer – lines. / Stereotypa föreställningar om kön lever vidare i dagens samhälle, trots att det finns en medvetenhet om vikten av jämställdhet på politisk nivå och i vardagslivet. Det bedrivs även forskning om genusfrågor inom akademin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusvetare förhåller sig till att använda – praktisera – genuskunskap. Centrala frågeställningar i uppsatsen är hur genusvetare ser på kön, hur de praktiserar genusteoretisk kunskap och vilka begränsningar och möjligheter som kommer till uttryck i intervjuerna.           Teoretiskt utgår uppsatsen huvudsakligen från Sara Ahmeds perspektiv på kön. Uppsatsens viktigaste resultat är att även genusvetare som har gedigen teoretisk kunskap tenderar att reproducera maktordningar om genus. Genom att identifiera begrepp som reflekterad och oreflekterad manlighet/kvinnlighet synliggörs olika ideal för manlighet och kvinnlighet. Det framstår vara ett ideal för genusvetarna att praktisera genuskunskap. För ”genusvetarkvinnorna” praktiseras idealet genom att använda reflekterad manlighet och reflekterad kvinnlighet. För ”genusvetarmännen” är idealet att praktisera oreflekterad manlighet och reflekterad kvinnlighet samtidigt tabu. För männens del verkar det viktigt att markera avstånd till en viss typ av kvinnlighet och upprätthålla den heterosexuella – straighta – linjen. För kvinnorna framstår det eftersträvansvärt att både ta avstånd från en viss typ av manlighet respektive kvinnlighet och följa alternativa – queera – linjer.

The aim of this study was to examine the gender standards of male nurses in women-dominated workplaces. The purpose of this study was to evaluate the factors that influenced the psychosocial working environment of male nurses, based on gender perspectives. To get a wider perception, we also studied social support and expectation from the surrounding linked to previous research on male nurses' working conditions. Our intention was to identify gender-related differences that characterize the occupational role. The method used in the study was qualitative and the empirical material was obtained through semi-structured interviews. We interviewed six male nurses based in different medical departments, all located in Western Sweden's health and medical care. We analyzed the results with a focus on gender norms and its impact on the psychosocial work environment. We used Karasek and Theorell's “Demand-control-and support model” in line with Jeding et al. (1999) psychosocial model “The individual program” as an essential tool to reveal potential explanations. Due to regulations and general advice in Swedish health-and medical care, we chose to neglect the aspect control, since it did not have an impact on the results of the study. The findings of the study are that all male nurses who participated in our interviews were experiencing their psychosocial work environment as highly over-loaded. The results also revealed that there is a difference between a gender aspect, in the profession. The majority of the respondents also confirmed they felt expectations to perform certain duties, based on their gender role. By indicate these social structures, we hope to contribute to an increased understanding of the certain conditions that many gender minorities may get involved with, based on social structures and gender norms.

Bakgrund: Ugandas snabba befolkningsökning som följd av låg användning av familjeplanering leder till ohälsa, ojämlika könsnormer samt minskade möjligheter till hållbar utveckling. Tidigare forskning har påvisat ugandiska mäns motstånd till familjeplanering, men en nyanserad och gedigen kunskap kring de faktorer som leder till motståndet saknas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en fördjupad förståelse kring de faktorer som påverkar ugandiska mäns involvering i familjeplanering. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010-2017. Samtliga artiklar uppsöktes i databaserna PubMed samt Scopus och behandlade studier med kvalitativ metod och ugandisk kontext. Med en induktiv ansats bearbetades artiklarna sedermera med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ugandiska mäns involvering i familjeplanering påverkas av sociokulturella normer vilka kan härledas till vedertagna traditioner och samhällsstrukturer, inklusive normer som förespråkar ett högt familjeideal samt könsmaktsordning. Männens deltagande påverkas även av en omfattande misstro och kunskapsbrist, vilket enligt resultatet beror på bristande struktur och service inom hälso- och sjukvården. Resultatet visar vidare att samtliga faktorer både leder till och delvis är resultatet av ojämlika könsnormer. Destruktiva strukturer och normer som innebär ojämlika livsvillkor för kvinnor är därmed en avgörande faktor för den låga familjeplaneringen och således den ökande befolkningsmängden i Uganda. Slutsats: Genom att sammanställa och analysera vetenskapliga studier vilka undersökt faktorer som påverkar ugandiska mäns involvering i familjeplanering har en fördjupad samt nyanserad förståelse vuxit fram. En kunskap som tillsammans med den socioekologiska modellen SEM och till den kopplade kommunikationsstrategin C4D har möjlighet att bidra till evidensbaserade folkhälsointerventioner för ökad användning av modern familjeplanering i Uganda och liknande kontexter. / Background: Uganda's rapid population growth due to low use of family planning leads to ill-health, unequal gender norms and reduced opportunities for sustainable development. Earlier research has shown that Ugandan men's resistance to family planning is crucial, but a nuanced and solid knowledge of the factors that lead to resistance is lacking. Purpose: The purpose with this literature review was to gain a deeper understanding of the factors that affect Ugandan men's involvement in family planning. Method: A systematic literature study has been conducted on six scientific articles published between 2010-2017. All articles were searched in the PubMed and Scopus databases and treated studies with qualitative method and Ugandan context. With an inductive approach, the articles were subsequently processed with qualitative content analysis. Results: Ugandan men's involvement in family planning is influenced by socio-cultural norms, which can be derived from established traditions and social structures, including norms advocating a high family ideal well as gender power relations. Men's participation is also affected by an extensive mistrust and lack of knowledge, which, according to the result, is due to lack of structure and service in the health care sector. The result further shows that all factors both lead to and, in part, are the result of unequal gender norms. Destructive structures and norms that impose unequal living conditions for women are thus a decisive factor in the low family planning and thus the increasing population in Uganda. Conclusion: By compiling and analyzing studies which has investigated factors affecting the involvement of Ugandan men in family planning, a deeper and nuanced understanding has emerged. Along with the Social Ecological Model SEM and the connected communication strategy C4D this knowledge has the ability to contribute to evidence-based public health interventions for increased use of modern family planning in Uganda and in similar contexts.

Physical stores are facing challenges in the retail market when more customers choose to shop online. As to the competition, it has become more important to stand out, especially through visual merchandising which implicate the stores visual communication towards the customers. Visual merchandising is described as something relating to promotional actions such as display windows, sounds, lights, product exposures and color schemes that stores take to communicate their products. Store communication has been shown to have a major impact on people's perceptions of a store. It may also be questioned whether the impact of visual merchandising on people differs depending on whether the exposure applies to clothes for adults or children. With the growth of feminism, borders to gender standards tend to blur butdespite this, the clothing companies still seems to divide the clothes between the genders. The purpose of this paper has been to explore how a concept of a children's clothing store can expand the concept's added value through gender neutral retail exposure . This was achieved through a qualitative method conducted through interviews and observations with parents to children between the ages 0-7. Two theoretical models were used; the SOR- model that was used to grasp customers actions in stores and the Communication model that was used to explain how stores communicate their message to their target group. The study showed that the biggest difficulty in the gender-neutral issue lies in improving society's acceptance of it. It is the outside world's counter-reactions to the children's clothes when they deviate from the stereotypical that causes parents' distance from a complete adoption of gender-neutral thinking. This study is written in Swedish. / Marknaden för fysiska butiker står inför utmaningar då många istället väljer att handla online. I och med denna konkurrens har det blivit viktigare för fysiska butiker att sticka ut, särskilt genom butikskommunikation som innebär butikernas visuella kommunikation mot kunderna. Butikskommunikation beskrivs som något som rör reklamåtgärder som skyltfönster, ljud, ljus, produktexponeringar och färgscheman som butiker anammar för att kommunicera sina produkter. Butikskommunikation har visat sig ha stor inverkan på människors uppfattning om en butik. Det kan ifrågasättas om effekterna av butikskommunikationen på människor skiljer sig beroende på om exponeringen gäller kläder för vuxna eller barn. I och med att Hbtq1 personer får ta mer plats i samhället tenderar gränserna för könsnormer att bli suddiga, men trots detta verkar klädföretag fortfarande dela upp kläderna mellan könen. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka hur ett butikskoncept för barnkläder kan utöka konceptets mervärde med hjälp av könsneutral butiksexponering. Detta uppnåddes genom en exprementiel kvalitativ metod som genomfördes genom intervjuer och observationer med föräldrar till barn mellan åldrarna 0-7. Två teoretiska modeller användes; SOR-modellen som användes för att förstå kundernas handlingar i butikerna och kommunikationsmodellen som användes för att förklara hur butiker kommunicerar sitt budskap till sin målgrupp. Studien visade att den största svårigheten i den könsneutrala frågan ligger i att förbättra samhällets acceptans av det. Det är omvärldens motreaktioner till barnens kläder när de avviker från det stereotypa som orsakar föräldrars avstånd från en fullständig acceptans av ett könsneutralt tänkande.

Denna uppsats behandlar porträtteringen av transmän i filmerna Pojkarna (2015) och Boys Don’t Cry (1999). Syftet är att undersöka hur karaktärernas könsidentiteter är porträtterade och även att kunna bidra med kunskap till filmskapare om hur man kan utveckla porträtteringar av transmän i film. Analysen skrivs ur ett queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv och genomförs med hjälp av Jens Eders analysmetod Karaktärsklockan. Maskulinitetsteori används för att undersöka karaktärernas maskulina uttryckssätt. Resultatet av denna undersökning visar att karaktärerna är nyanserade men att filmskaparna berövar karaktärerna rätten till sina könsidentiteter genom att de ständigt behöver rättfärdiga sig själva och sedan avslutar de filmerna med en tragisk eftersmak. Att karaktärerna berövas ett lyckligt slut kan skapa reflektioner om att det är ouppnåeligt att leva ett bra liv som transperson. / This thesis will examine the portrayal of trans men in the films Girls Lost (2015) and Boys Don’t Cry (1999). The purpose is to analyse how the characters’ gender identities are portrayed, and be able to contribute with knowledge of how to further advance the portrayal of trans men in film. The analysis is written from a queer theoretical and norm-critical perspective, with support from Jens Eder’s method of analysis Clock of Character. Masculine theory is used in order to examine how the characters express their masculine traits. The result of this study shows that the characters are nuanced, though, the filmmakers deprive them of their right to their gender identities as they constantly need to justify themselves, as well as ending both films with a tragic aftertaste. As the characters are deprived of a happy ending, this might create reflections that a good life as a trans person is unachievable.

Syfte: Uppsatsen syftar till att inventera upplevelser från kvinnliga och manliga cheferangående deras karriärer i en bransch där deras biologiska kön är underrepresenterat. Metod: För att besvara uppsatsens frågeställning och ge utrymme för subjektiva upplevelser från respondenterna har en deduktiv forskningsansats implementerats inom ramen för kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har upprättats med tio respondenter. Slutsats: Samtliga respondenter har krossat glastaket och åkt glashissen, dock upplever majoriteten av de kvinnliga cheferna fler utmaningar och hinder kopplat till deras biologiska kön. De manliga respondenterna har erhållit förtroende fort i sina respektive anställningar, medan kvinnorna upplever att de behövt hävda sig och påvisa sin kompetens innan de erhåller respekt från intressenter. / Purpose: The purpose of this Bachelor Thesis is to do an inventory of male and female experiences in regards to making a career in an industry where their biological sex is underrepresented. Method: To be able to achieve the Bachelor Thesis purpose and simultaneously give room for the respondents subjective experiences we conducted a deductive research approach within a qualitative research strategy framework. Our ten respondents have contributed their knowledge through semi structured interviews. Conclusion: All respondents have broken the glass ceiling and ridden the glass escalator, however, the majority of the female managers experience more challenges and obstacles linked to their biological sex. The male respondents have gained confidence quickly in their respective employments, while the women feel that they need to assert themselves and demonstrate their skills before they gain respect.

Denna uppsats syftar att undersöka hur yrkesprogrammen på gymnasieskolan förhåller sig till olika könsnormer på individnivå. En kvalitativ intervjustudie används för att ge en personlig inblick hur individer reflekterar över sin gymnasietid utifrån könsnormer, valprocessen och studie- och karriärvägledares påverkan. Genom att tillämpa teorier från Linda Gottfredson och Erving Goffman kopplas dessa till individers begränsningar, kompromisser och självuppfattning samt de olika rollerna en tar i en grupp eller i en klass. Vi har sett hur könsnormer ser ut och hur dessa påverkar en individ. Resultaten visar att alla har lagt märke till könsnormer på de olika yrkesprogrammen. Könsnormer finns i gymnasieskolan och visar sig på olika sätt. Studien ger insikt i hur olika teorier kan användas för att analysera och problematisera olika normer i gymnasieskolan. / This essay aims to investigate how the vocational programs in upper secondary school relate to different gender norms at the individual level. A qualitative interview study is used to provide a personal insight into how individuals reflect on their upper secondary school years based on gender norms, the selection process and the influence of a study and career counselor. By applying theories from Linda Gottfredson and Erving Goffman, these are linked to individuals' limitations, compromises, and self-perception as well as the different roles in a group or in a class. We have seen what gender norms look like and how those affect individuals. The results show that everyone has noticed gender norms in the various vocational programs. Gender norms exist in upper secondary school and manifest themselves in different ways. The study provides insight into how different theories can be used to analyze and problematize different norms in upper secondary school.

Juvenile offenders and their paths to delinquency and norm-breaking behaviour has always been a highly relevant issue for social work. Young people are more often than before breaking the law or being a victim to different kinds of crime. When social workers use risk and protective factors in their work with these kids it is a great asset for the social worker to be able to analyse how gender and gender norms affect the juvenile offenders. Based on research made by E. van der Put et al. (2014); Lederman & Brown (2000); Dixon, Howie & Starling (2004); Martin et al. (2008); Emeka & Sorensen (2009) and Socialstyrelsen (2020a), young delinquent females have a higher need for psychiatric support in prevention and intervention methods. These needs of young delinquent females might be forgotten when using the standardised methods that have been developed for young delinquent men since they´re overrepresented in the crime statistics. The Swedish Socialstyrelsen does not use gender specific risk- and protective factors in their manuals. In this paper we have analysed the relation between Socialstyrelsens work and the chosen scientific studies. The question of how Socialstyrelsen will incorporate gender specific risk and protective factors in order to elaborate their future manuals, or if they will keep the gender-neutral risk and protective factors as a way of amplifying the social workers discretion still remains. / Ungdomsbrottslingar och deras vägar till brottslighet och normbrytande beteende har alltid varit en högst relevant fråga för socialt arbete. Unga människor bryter oftare än tidigare mot lagen eller utsätts för olika typer av brott. När socialarbetare använder risk- och skyddsfaktorer i sitt arbete med dessa barn är det en stor tillgång för socialsekreteraren att kunna analysera hur kön och könsnormer påverkar ungdomsbrottslingarna. Baserat på forskning gjord av E. van der Put et al. (2014); Lederman & Brown (2000); Dixon, Howie & Starling (2004); Martin et al. (2008); Emeka & Sorensen (2009) och Socialstyrelsen (2020a), kan vi se att unga kvinnliga lagöverträdare har ett högre behov av psykiatriskt stöd i preventions- och interventionsmetoder. Dessa behov hos unga kvinnliga lagöverträdare riskerar att bortses vid användning av standardiserade metoder som har utvecklats för unga brottsliga män. Detta eftersom att män är överrepresenterade i brottsstatistiken vilket skapat en manlig norm inom kriminalvården. Socialstyrelsen använder exempelvis inte sig av könsspecifika risk- och skyddsfaktorer i sina ordinarie metoder. I denna artikel har vi analyserat relationen mellan Socialstyrelsens arbete och de valda vetenskapliga studierna. Frågan om hur Socialstyrelsen kommer att införliva könsspecifika risk- och skyddsfaktorer för att utarbeta sina framtida manualer, eller om de kommer att behålla de könsneutrala risk- och skyddsfaktorerna som ett sätt att förstärka socialarbetarnas handlingsutrymme kvarstår.

The purpose of this study is to examine the relation between the professional role of women in Prison and Probation Service and a qualitative equality perspective, as well as how they are treated by male colleagues and clients. In the annual report from Swedish Prison and Probation Service, it has been stated that the gender distribution is equal, which indicates quantitative equality. This study is based on a qualitative method, where interviews have been conducted with nine women between 25 and 65, who are working in custody or prison. The women have been given a chance to talk about their feelings and thoughts about their professional role in general and how they are being treated or affected by their male colleagues and clients.  The result has shown that women are far more affected by the power structures and norms. Several women mention that male colleagues see them as weaker and make judgements about their physical capabilities. They also talk about how they are more caring of their clients, whereas the men are more focused on showing their strength and superiority. Finally, the main conclusion of this study is that there is no qualitative equality because of how the male role sets the overall norm. This, in turn, significantly affects women in their professional role of the Swedish Prison and Probation Service.