The way the news media portray their subject can easily alter a person´s perception. They can for example affect whether criminals will be hated or be seen as a victim by society. The purpose of the study was to examine how women who were convicted of murder in Sweden during the 2000 century, are portrayed in Swedish newspapers. The sample consisted of 11 identified women and each of them had 15 written articles about them that were randomly selected. The themes of the articles were examined with a qualitative content analysis, that in turn were based on the chivalry thesis and the ideal victim/perpetrator. The result of the analysis showed that the majority of the articles had a harsher portrayal, and the women were more likely to be seen as 'bad' or 'mad'. While a smaller portion of the articles had a more gentle portrayal, and the women were in turn more likely to be seen as a good person or as being less responsible for their crimes. Althrough we did not find any support that the women were sexualised by the newspapers, as some of the previous studies have snown.

Studiens syfte har varit att öka kunskapen om förskollärares olika synsätt på genus, i relation till barns estetiska uttrycksformer i dans och musik. Detta är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Datainsamlingen skedde i flera kommuner i Sverige och därefter transkriberades och analyserades materialen gemensamt. Resultaten som framkom ur förskollärarintervjuerna tematiserades i fem teman/kategorier som är (1) Genus reproduceras i musik och dans, (2) Genusmedvetenheten kopplas till ålder, (3) Motsägelsefulla genusperspektiv förekommer- undermedvetna handlingar, (4) Förskollärarnas förhållningssätt har betydelse för genusarbetet -genusmedveten förskollärare deltar, bemöter och utmanar och (5) Hinder i genusarbetet inom musik och dans. Utifrån genussystemteorin har vi fokuserat på dikotomi och analyserat resultaten utifrån dikotomins synsätt om isärhållanden mellan kön.  Studien visar att förskollärare ser skillnader i hur pojkar och flickor deltar i musik och dans samt vilken musik och dans de dras till. Förskolläraren har en viktig roll i genusarbetet för att kunna motarbeta könsnormer. Resultatet visar även att förskollärare och tidigare forskning ser ett samband mellan barns dikotoma val och barnens ålder och att detta kan bero på att barns genusmedvetenhet ökar med åldern. Detta leder till slutsatsen att det råder medvetenhet kring uppdraget om en jämställd utbildning hos förskollärarna men att det fortfarande råder dikotomi mellan könen i dagens förskolor.

Uppsatsen analyserar Victoria Benedictssons ”Ur mörkret” (1888) och Anne Charlotte Lefflers ”Barnet” (1883), två noveller som tillkom under en period i Sverige då frågor om kön debatterades flitigt. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur värdegrundsarbete angående könsnormer och -värden kan bedrivas i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Analysarbetet är därmed uppdelat i två delar: en litterär analys av verkens gestaltning och framställning av kön och könsnormer, och en didaktisk tillämpning av verken i värdegrundsarbete. Den litterära analysen utgår från olika genusteorier, bland annat används Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen för att belysa hur genus konstrueras i relation till andra människor. Den didaktiska tillämpningen utgår från litteraturdidaktiska teorier och främst synen på litteratur som värdeförmedlare och Chambers boksamtal används för att uppmärksamma ett möjligt arbetssätt. Analysen visar att novellerna förmedlar könsnormer som antar att kvinnan är underordnad mannen och att mannen innehar ett naturligt förnuft och dygd. Resultatet visar även att det finns potential att använda novellerna i en kombinerad litteraturundervisning och värdegrundsarbete för att granska könsnormer.

Detta examensarbete porträtterar, genom en enkätstudie, kvinnors upplevelser och erfarenheter vad gäller karriärmöjligheter samt arbetsklimat inom den samhällsbyggande sektorn i Sverige. Rapporten syftar till att synliggöra mansdominansen samt de könsnormer som råder inom samhällsbyggnadssektorn, men även att lyfta blicken framåt. Mångfald berikar branschen och rekrytering bör ske på meritokratiska grunder. För att få en sanningsenlig bild över hur jämställdheten ser ut i byggbranschen så skrivs rapporten som ett självständigt arbete, inte tillsammans med något specifikt företag. En anonym enkätundersökning har även utförts. Enkäten riktar sig till kvinnor på olika arbetsplatser och positioner i branschen och har skickats ut till kvinnor som läst samma utbildning som mig, Samhällsbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet. På så sätt har jag gett en bild av hur branschen upplevs av några av kvinnorna i den. Det är tydligt att flera av kvinnorna har negativa erfarenheter av könsnormer och flera har även upplevt både vertikal och horisontell könssegregation. Det är dock av vikt att beakta branschens bredd och att det kan se väldigt olika ut på dessa olika arbetsplatser. Samhällsbyggnadsbranschen utgörs dels av konsulter, dels av entreprenörer och vidare arbetar många som myndighetsanställda eller kommunanställda. Rapporten granskar även könsfördelningen hos några av de stora företagen inom samhällsbyggnad, eftersom dessa kan anses branschledande och bidrar till en något bredare bild. Vidare vill jag inspirera med mitt examensarbete, med svar och verktyg för framtiden. Aktiv implementering av jämställdhetsarbete och kunskap om jämställdhetsfrågor bromsar machokultur, könssegregering samt könsmaktsordning. Kvinnor bör inte göra resan på egen hand, alla bör engagera sig för att förändringen skall ske på riktigt samt långsiktigt. Mycket har hänt sedan kvinnor tillträdde branschen, och mer skall ske.

Nakenhet och sexuella anspelningar är något som drar till sig vår uppmärksamhet. Genom historien går det att se tydliga skillnader i hur detta faktum skiljer sig mellan män och kvinnor i reklam. Studiens förarbete och teoretiska ramverk visar på att en av de kategorier där det är väldigt vanligt att använda en mer könsnormativ uppvisning av både män och kvinnor är parfymreklam, vilket således har lett till utförandet av denna studie. Studien utforskar hur mottagare ser på och tar emot väldigt könsnormativ parfymreklam samt, hur och om det skiljer sig mot hur de tar emot könsneutral parfymreklam.  Detta undersöktes i ett projekt där deltagarna, genom ett flertal fokusgruppsintervjuer, har fått analysera och diskutera flera olika annonser som alla presenterade skilda nivåer av könsnormativitet kontra könsneutralitet för att se vilket som föredras och sedan finna anledningen till varför. Projektets huvudsakliga mål var att skapa parfymannonser som speglade de olika nivåerna av könsnormativitet som skulle undersökas för att under studiens gång, omarbeta dessa utifrån de åsikter som framkom så att de möter mottagarnas förväntningar.  Det resultatet visade var att en begränsad mängd av könsnormativitet i parfymreklam är att föredra av deltagarna. Dock visades det att en del könsneutrala samt, väldigt könsnormativa reklamannonser också togs emot på ett positivt vis beroende på den känsla de utgav. / Historically nudity and sexual allusion have been a phenomenon clearly demonstrated throughout advertising. This project sets out to explore and discuss promotional campaigns deployed by the perfume industry when advertising typical gender stereotypes and whether that is preferred by the target audience. This study's preparatory work in combination with previous research asks the question; Is the usage of gender normative material preferred by the target audience and how do these traditional groups react to gender neutral material? This was investigated and tested through the use of focus groups where all participants were presented with several advertisements which varied in degrees of gender normativity and gender neutrality. Data was collected, analyzed and further discussion within the groups were held to ascertain which ads were more preferable and why. The main focus of this study was to help form a new understanding of participants' opinions and ultimately to explore new marketing avenues that would match more closely with recipient expectations.    The results show that, to a certain degree, gender normative advertisements are preferable in comparison to gender neutral and explicit gender normative material, despite some of the neutral examples being met with positive responses depending on the feeling they yielded.

Inom den svenska skolan finns ett jämlikhetsmål som ämnar till att ökad jämlikhet mellan könen ska uppnås inom utbildningen. Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för hur tekniken och teknikeleven framställs på svenska gymnasieskolors hemsidor. Det empiriska materialet består av text, bilder och videor från åtta hemsidor. Analysmetoden är multimodal kritisk diskursanalys (MCDA), där diskurser och identiteter som skapas i materialet synliggörs. I analysen uppmärksammas två teknikdiskurser, ‘den hårda tekniken’ och ‘den konstnärliga tekniken’. Genom dessa diskurser framställs två möjliga elevidentiteter: en kille, intresserad av klassisk teknik och en tjej, intresserad av konstnärlig teknik. Analysen visar att den stereotypa bilden ’killen hör hemma i teknikens värld’ förstärks. Nuvarande försök att göra teknik-programmet mer tilltalande för tjejer riskerar att skapa ett segregerat teknikprogram, där olika inriktningar kopplas till olika könsidentiteter. / Within the Swedish school system, there is an aim to achieve gender equality within the education. The purpose of this thesis is to increase the understanding of how technology, and the technology student, are presented on Swedish upper secondary schools' websites. The empirical data consists of text, images and videos from eight websites. The method of analysis is multimodal critical discourse analysis (MCDA), through which discourses and identities created in the material are exposed. The analysis highlights two technology discourses, 'the hard technology’ and 'the artistic technology’. Through these, two possible student identities are put forward: a boy, interested in classical technology and a girl, interested in artistic technology. The analysis shows that the stereotype ‘boys belong in the technology world’ is reinforced. Current attempts to make it more appealing to girls, risk creating a segregated technology programme, where different programme orientations are linked to different gender identities.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilka sätt köns- och sexualitetsdiskurser kommer till uttryck i sociala medier i relation till framställningen av kön och sexualitet i tv, och vad det kan bero på. Syftet är även att undersöka vilken betydelse meningsreproduktionen och diskurserna på sociala medier kan ha för användarnas föreställningar om kön och sexualitet. Frågeställningarna är: “Reproduceras köns- och heteronormer under hashtagen #paradisehotelse på Twitter? I så fall, på vilket sätt och vad kan det bero på?” och “Skulle interaktionen med tv-programmet Paradise Hotel via Twitter kunna ha någon betydelse för Twitter-användarnas föreställningar om kön och sexualitet? I så fall, på vilket sätt?”. För att uppnå syftet genomförs netnografi och kritisk diskursanalys av inläggen på hashtagen #paradisehotelse. För att sedan analysera resultatet och besvara studiens frågeställningar, använder vi oss av teori om nya och sociala medier samt kultur- och genusteori. Det material vi utför den netnografiska analysen på kom att bli ungefär 2500 Twitter-inlägg. Materialet avgränsas dock inför den kritiska diskursanalysen. Resultaten visar att skribenterna på #paradisehotelse reproducerar köns- och heteronormer i en stor utsträckning, ofta implicit. Detta sker genom att de manliga Paradise Hotel-deltagarna ges ett större spelrum än de kvinnliga i sitt agerande, utseende och sexuella anspelning, utan att de uppfattas negativt. Köns- och heteronormer kan reproduceras i skribentens försök att själv passa in i dem samt att man förväntas uttrycka sig om givna saker och på ett givet sätt på hashtagen. De få skribenter som uttrycker kritik mot köns- och heteronormer gör detta enbart i relation till tydligt könsstereotypa händelser i Paradise Hotel. Meningsreproduktionen på hashtagen skulle kunna ha en betydelse för föreställningarna hos de Twitter-användare som är passiva i sin mediekonsumtion, vilket resultaten tyder på då majoriteten av skribenterna accepterar och återger, utan reflektion, det normativa innehållet i Paradise Hotel. Konsekvenserna kan vara skeva värderingar kring vad som är “rätt” och normalt kring kön och sexualitet, vilket är normer som skribenterna själva strävar efter att passa in i för att uppfattas normala. / Aim: This research aims to investigate how gender and sexuality discourses are expressed in social media, in connection with how gender and sexualities are presented in tv, and what reasons that could be behind it. The aim is also to research if and how the messages on social media could affect the Twitter users’ ideas of gender and sexuality. The research questions are: “Are gender norms and heteronormativity reproduced on the Twitter hashtag #paradisehotelse? If so, how and what could the reason/s be?” and “Could the interaction with the tv-show Paradise Hotel through Twitter affect the Twitter users’ ideas of gender and sexuality? If so, how?”. Method/Material: The methods that are used in order to achieve the purposes of this study, are netnography and critical discourse analysis. The material consists of approximately 2500 tweets that are produced on #paradisehotelse. To analyse the results and answer the research questions, theories about new and social media, gender and culture are applied to the study. Main results: Gender norms and heteronormativity are reproduced to a large extent on the hashtag, often implicitly. This happens by the Twitter users accepting and celebrating the male Paradise Hotel participators’ manners, sexuality and looks, whereas the females mostly are criticized for these aspects. The reasons behind the reproduction of norms of gender and heterosexuality on the hashtag could be that the writers are trying to represent themselves as normal by pointing out when someone else is diverging from the norms, or that one is expected to express in a certain way and about certain things on the hashtag. The few writers that question the norms only do so in relation to extreme incidents of Paradise Hotel that are obviously characterized by gender and heterosexuality norms. The tweets could affect the ideas of gender and sexuality of the Twitter users that are passive in their media consumption, which the results tell us that most of them are, based on their reproduction of the normative content of Paradise Hotel. The consequences could be narrow perspectives about gender and sexualities – what is considered “right” and normal – which are the norms that the writers themselves are striving to fit into to represent themselves as normal.

Denna autoetnografiska studie handlar om genuskonstruktion i PC-spel. Studien bedrivs med feministisk ansats och syftet var att undersöka handlingsutrymmet gällande performativa och subversiva genushandlingar i fyra olika spel. Frågeställningen för denna studie är: Hur uttrycker spelare och spelkaraktärer traditionella och subversiva genushandlingar i relation till den förprogrammerade koden i spel? Fyra spel från olika genrer med enbart kvinnliga protagonister valdes ut; Tomb Raider, Child of Light, Life is Strange och Gone Home. Dessa spel analyserades med hjälp av Butlers teorier gällande genuskonstruktion, och Malabys teorier om spel som en performativ process. Tidigare forskning tar upp kvinnors underrepresentation i spel, spelsexismens utveckling, kvinnliga karaktärers utveckling och transgressive play i online-världen. Under analysen återberättades spelen och forskarens subjektiva upplevelse av dem för att sedan kunna analyseras. De faktorer som togs under beaktning vid analysen var; genusperformativa, subversiva genushandlingar och den heterosexuella matrisen. Resultatet visade att det fanns möjlighet till både genusperformativa och subversiva genushandlingar, samt att man antingen kunde understryka eller ifrågasätta den heterosexuella matrisen, vilket vi visar med hjälp av utvalda delar från spelen. Slutsatsen vi ankommer till är att trots att vi som spelare tillåts att utföra både performativa och subversiva genushandlingar begränsas vi av spelets kodning, och vissa genusuttryck är ofrånkomliga och utförs oberoende av spelaren. I diskussionen talar vi om sexism i spel på en mer allmän nivå, att homosexualitet i någon form förekommer i ¾ av vårt urval vilken kan vara ett bevis på mångfald eller en slump. Vi bemöter också våra egna fördomar gällande urvalet. Som vidare forskning föreslår vi liknande studier men med andra metoder än den autoetnografiska. Vi anser att denna studies samhällsrelevans ligger i hur vi belyser hur spel, som en växande medieform, både begränsar och möjliggör alternativa förståelser för genus. PC-spel är, liksom övrig media, inte immuna mot att reflektera skadliga normer som sexism och behöver därför ges tillbörlig akademisk tyngd.

There is some research that indicates that there is a difference being made between men and women in many different contexts in Swedish society, including in social services. The differences being made can be anything from how social workers think about men and women to the adaptation of the language according to the client’s gender, and what kind of help the clients are being granted, based on their gender. There is however limited research in regard to how social services treat women and men according to their gender, and there are reasons to believe that there is room for more research in this field. A lack of gender awareness and reflection can cause harm for the individual, hence he or she does not receive adequate help. More research in this field could contribute to increased understanding of the problem and hopefully a disclosure of the gender awareness.   The intention of this vignette study has been to examine whether these differences are being made within the social services for children and youth, and how these differences are being expressed in the work field. The choice fell on examining social workers within the field from all cities with a population of between 100,000 and 150,000 citizens, thus a total sample of the chosen population. The number of the cities that are corresponding with the intended selection is eleven. However, the results in this study cannot be generalized to the entire selected population, due to the great lack of participation. Four cities participated in this study and 57 social workers answered the questionnaire. Regarding the question whether the youth should be granted any service, the results point at no significant difference between genders of the clients. On the other hand, there is a significant difference regarding which type of service would be granted for the youth social workers considered being in need of service. More respondents granted family treatment for the boy than for the girl. Regarding other types of services being granted there were no significant differences. Regardless of these findings, tendencies can be distinguished that more boys than girls are granted services. The possible explanation is that this has to do with clients’ gender, inclination of the vignette or loss of participants. / Det finns en del forskning som tyder på att det görs skillnad mellan män och kvinnor i många olika sammanhang i det svenska samhället, också inom socialtjänsten. Skillnaderna kan vara allt ifrån hur socialsekreterare tänker kring män och kvinnor, till hur de anpassar språket utefter klientens kön, samt vilka insatser klienterna blir beviljade baserat på deras kön. Forskning kring hur just socialtjänsten bemöter kvinnor och män är emellertid begränsad och det finns anledningar att tro att det är ett område där det finns utrymme för mer forskning. En brist i könsmedvetenhet och reflektion kan åsamka skada för den enskilde individen genom att denne inte får adekvat hjälp. Mer forskning på området skulle bidra till en ökad förståelse för problematiken och att socialtjänsten blir medveten om att klientens kön faktiskt har en påverkan. I denna studie är avsikten att undersöka om dessa skillnader återfinns inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter och hur dessa skillnader följaktligen ser ut. Studien är gjord med en vinjett med en kort historia, och en enkät där deltagarna utifrån informationen i texten ombeds ta ställning till ett antal frågor. Valet föll på att undersöka ungdomshandläggare från alla svenska städer med en population på mellan 100.000 och 150.000 invånare, således ett totalurval för den valda populationen. Antalet städer som överensstämmer med tänkt urval är elva men på grund av det stora bortfallet kan resultaten inte generaliseras till hela den valda populationen. Fyra städer deltog i studien, med totalt 57 handläggare som svarade på enkäten. Gällande beslut om vilka insatser som ska beviljas visar resultaten på att det inte finns några signifikanta skillnader om insatser beviljas beroende på klienternas kön, däremot finns det en signifikant skillnad i vad för typ av insats som beviljades till ungdomarna som handläggarna ansåg var i behov av en åtgärd. Fler respondenter beviljade familjebehandling till pojken än till flickan. Gällande övriga beviljade insatser finns det inga signifikanta skillnader. Trots dessa fynd kan tendenser skönjas, som tyder på att fler pojkar än flickor blir beviljade insats. Detta kan tänkas att tendensernas styrka kan bero på faktorer som klientens kön, vinklingen i vinjetten, eller bortfall från studien.

Datum: 2020-06-08 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Allerborg Elin (96/04/03), Holmlund Felicia (96/12/18), Weber Pedersen Stephanie (95/02/11). Titel: Gendertelling Handledare: Andreas Pajuvirta Nyckelord: Employer Branding, Könsnormer, Könssegregering, Attityder, Extern kommunikation Frågeställning: Vad influerar arbetsföras attityder mot könsdominerade företags externa employer branding? Syfte: Syfte med studien är att könsdominerade företag ska kunna anpassa sin externa employer branding för att öka möjligheten att attrahera det motsatta könet. Detta genom bidragande förståelse kring vad som influerar arbetsföras attityder mot könsdominerade företags externa employers branding. Metod: Studiens undersökning tillämpade en kvalitativ studie. Empiri samlades in genom fokusgrupper som genomfördes utifrån en semistrukturerad                          intervjuguide. Slutsats: Arbetsföra har en positiv attityd till en jämnt könsfördelad arbetsplats. Undersökningen tyder på att könsdominerade företag kan influera arbetsföras attityder positivt genom att anpassa sin externa kommunikation. Detta kan göras genom att anpassa tillämpningen av bild och text då det anses vara viktigt att inkludera både män och kvinnor i den externa kommunikationen, men även vara mer könsneutral i texterna. / Date: 2020-06-08 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Allerborg Elin (96/04/03), Holmlund Felicia (96/12/18), Weber Pedersen Stephanie (95/02/11). Title: Gendertelling Tutor:                       Andreas Pajuvirta Keywords: Employer Branding, Gender norms, Gender segregation, Attitudes, External communication Research question: What influences the attitudes of potential employees towards gender-dominated corporations external employer branding? Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how gender-dominated corporations can adapt their external employer branding to increase the possibility of attracting the opposite gender. This can be done by a contributing understanding regarding what influences the attitudes of potential employees towards gender-dominated corporations externa employer branding. Method: The study applied a qualitative research approach. The empirical data were collected via focus groups based on a semistructured interview guide. Conclusion: Potential employees have a positive attitude toward an equal gender distribution in the workplace. The research suggests that gender dominated corporations can positively influence potential employees by adjusting their external communication. This can be done by the application of pictures and text to include both men and women in the external communication, and also aim for gender neutrality in the written communication.