Denna narrativa studie har analyserat de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna i Sex and the City för att hitta mönster av hur patriarkala, icke feministiska samt feministiska aspekter äger rum i serien för att hitta traditionella och postfeministiska mönster. För att ta reda på detta har scener från sju olika avsnitt valts ut där relevanta samtal och händelser utspelas för att sedan analyseras utifrån metoden narrativ analys och  kvalitativ innehållsanalys. De scener som valdes ut innehåller händelser som speglar kvinnornas syn på dejting, relationer, sex eller kärlek samt scener där kvinnorna vistas tillsammans med män i dejting- eller relationssammanhang. Dessa scener delades in i sex olika tematiseringar för att kunna analysera alla relevanta aspekter för att kunna hitta mönster som ifrågasätter den feministiska stämpeln som serien har haft och fortfarande har än idag, 23 år efter premiäravsnittet. Dessa tematiseringar avhandlar kvinnornas syn på kvinnor  i relation till män, kvinnornas behov av män och deras självständighet och porträtteringen av de kvinnliga huvudkaraktärerna och män. Genom att analysera dessa aspekter besvaras studiens två frågeställningar: Hur porträtteras de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna i Sex and the City? och Hur speglas patriarkala strukturer i serien Sex and the City?. Studien har använt Laura Mulveys den manliga blicken- och postfeministisk-teori, samt teorier om könsnormer och könsstereotyper.  Resultatet visar att serien Sex and the City, som har hyllats för att vara feministiskt banbrytande till stor del har feministiska aspekter då serien har fyra starka, kvinnliga huvudkaraktärer där deras liv och tankar skildras. Trots detta genomsyras serien av patriarkala strukturer och icke feministiska aspekter då kvinnornas huvudfokus är män. Större delen av deras samtal handlar om män och hur de ska anpassa sig själva för att vara åtråvärda för män. Osäkerheter som kvinnorna har grundar sig i en oro för att inte vara attraktiva nog för män och den säkerhet de känner kring sina utseende grundar sig till stor del i manlig bekräftelse. Kvinnorna visar tendenser på att trycka ner andra kvinnor på grund av egen osäkerhet när det kommer till män. Män och kvinnors beteenden i relationer porträtteras på ett könsstereotypiskt sätt där kvinnorna övervägande är mer omhändertagande, känslostyrda och anpassningsbara medan männen är mer känslomässigt stängda och mindre anpassningsbara. Serien handlar om kvinnorna, men fokuset hamnar ändå tillslut på män. Med dessa resultat som grund kan seriens traditionella feministiska samt postfeministiska aspekter ifrågasättas. / This narrative study has analysed  the four female main characters from the series Sex and the City, to find patterns of patriarchal, non-feminist and feminist structures that take place in the series, by applying the following theories - the male gaze by Mulvey and postfeminism, as well as theories of gender norms and stereotypes. Different scenes from seven episodes, of relevance to this study, have been chosen to perform a narrative analysis, along with qualitative content analysis. The scenes that have been considered, were chosen for containing events that reflect the main characters´ view of dating, relations, sex, and love, as well as scenes where the women are seen with men. The study has selected different themes to narrow the analysis, which are: women’s view on other women in relation to men, women’s need for men, and their independence, and lastly the portrayal of  the female main characters and men. By analysing the themes above, it makes it possible to answer and discuss the study´s two issues, how are the four female main characters portrayed in Sex and the City?, and how are patriarchal structures reflected in the series Sex and the City?.  The results show that Sex and the City, which has been praised for being feminist pioneering, demonstrates several postfeminist aspects, as the series incorporates four strong-willed women who openly expose their sexuality. Despite this aspect, the series is impregnated by patriarchal discourses and non-feminist views - men are the women´s main focus. Most of their conversations are about men and how they should adapt themselves to be appealing to men. Women's insecurities are based on an unaware concern of not being attractive enough for men, and the confidence they have is built up by mens approval. The main characters show tendencies to judge other women because of their insecurities and desire to be attractive for men. Men and women’s behaviors in relations are portrayed in a gender stereotypical way, where women are  predominantly more caring, emotionally driven, and adaptable while men are more emotionally closed, less adaptable and more dominant. Sex and the City is about women, but in the end, the main core of the series is men. Based on these conclusions, the series' postfeminist and feminist aspects can be questioned.

This report explores the influence of influencer posts featuring paid collaborations for cosmetic surgeries on social media followers. Building upon the investigative SVT documentary "Priset vi betalar" by journalist Frida Söderlund, the documentary delves into the world of influencers and the dynamics behind their accounts. While the documentary primarily focuses on the influence of paid collaborations on the influencers themselves, this research shifts the focus towards the reception and impact of these messages and posts on the audience. The previously mentioned documentary predominantly examined sponsored posts for cosmetic surgeries from the perspective of influencers, neglecting a qualitative exploration of how individuals who view these posts perceive and are affected by them. The study aims to address this gap by investigating the experiences and responses of 18-25-year-old students at Linnaeus University in Kalmar, Sweden, who are exposed to influencer content featuring paid collaborations for cosmetic surgeries. Drawing from theories such as Giddens' theory of structuration, uses and gratifications, and parasocial relationships, the research aims to deepen our understanding of the perceived authority of influencers in relation to cosmetic surgeries and its impact on audience trust. A semi-structured interview methodology was employed, involving eight participants. The interviews were structured around three themes: media habits, the relationship with influencers, and perceptions of cosmetic surgeries. Through these interviews, the study explores how followers receive and interpret influencer messages related to paid collaborations for cosmetic surgeries. The findings indicate that followers are negatively affected by the presence of paid collaborations for cosmetic surgeries on social media, primarily in terms of their critical stance towards the marketing practices employed by clinics and influencers. However, the research also highlights a broader influence of cosmetic surgeries on the participants, beyond the context of paid collaborations. Participants expressed being influenced by influencers who showcase their own appearance on social media, suggesting that exposure to such content impacts individuals in various ways. This study contributes to the existing literature by examining the impact of paid collaborations for cosmetic surgeries from the perspective of social media followers. The findings provide insights into the reception of influencer content and its effects on audience attitudes and behaviors. The research underscores the need for critical evaluation of marketing practices surrounding cosmetic surgeries and emphasizes the role of influencers in shaping audience perceptions and trust.

The working life has changed through a new way of working that is more flexible in both spatially and temporally. This flexibility can bring both opportunities and challenges for employees. The essay examines flexible work from a gender perspective with the aim of describing how men and women experience opportunities and challenges within flexible work and analyze if and how these experiences differ between men and women from a work-life-balance perspective, and then analyze whether the flexible work reinforces or challenges traditional gender norms. The following research questions form the basis for fulfilling the purpose of the essay: How do men and women experience opportunities and challenges within flexible work? How does the experience of flexible work differ between men and women from a work-life balance perspective? How does flexible work reinforce/challenge traditional gender norms? The empirical material has been collected through a qualitative research method, where ten semi-structured interviews were conducted with five men and five women from the same organization. The results showed that both women and men generally had a positive attitude towards spatial and temporal flexibility. Women express to a greater extent than men that flexible work enables a satisfactory balance between work and private life. Respondents did not experience that traditional gender norms were reinforced by flexible work in their own organization, rather that flexible work can challenge expectations placed on women and men in various ways. However, most agree that traditional gender norms still exist in society and that they could have been reinforced by flexible work. The result in the essay shows an ambiguity that shows that flexible work in relation to traditional gender norms can be more complex than previously thought. / Arbetslivet har förändrats genom ett nytt arbetssätt som är mer flexibelt i både tid och rum. Denna flexibilitet kan medföra både möjligheter och utmaningar för medarbetarna. Uppsatsen undersöker flexibelt arbete utifrån ett genusperspektiv där syftet är att beskriva hur män och kvinnor upplever möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet och analysera om och hur dessa upplevelser skiljer sig mellan män och kvinnor utifrån ett work-life-balance perspektiv, för att sedan analyseras om det flexibla arbetet förstärker eller utmanar traditionella könsnormer. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppfylla uppsatsens syfte: Hur upplever män och kvinnor möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet? Hur skiljer sig män och kvinnors erfarenhet av flexibelt arbete utifrån ett work-life-balance perspektiv? Hur förstärker/utmanar det flexibla arbetet traditionella könsnormer?  Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod där tio semistrukturerade intervjuer utförts med fem män och fem kvinnor från samma organisation. Resultatet visade att både kvinnor och män generellt sett har en positiv inställning till den rumsliga och tidsliga flexibiliteten. Kvinnorna uttrycker i högre utsträckning än männen att det flexibla arbetet möjliggör en tillfredsställande balans mellan arbete och privatliv. Respondenterna upplevde inte att de traditionella könsnormerna förstärks av det flexibla arbetet i den egna organisationen, utan snarare att det flexibla arbetet på flera sätt kan utmana de förväntningar som finns på kvinnor och män. Däremot är de flesta överens om att de traditionella könsnormerna fortfarande existerar i samhället och de tror även att dessa hade kunnat förstärkas av det flexibla arbetet. Resultatet i uppsatsen visar på en tvetydighet vilket betyder att flexibelt arbete i relation till traditionella könsnormer kan vara mer komplext än vad man tidigare trott.

The significant growth of the social media platform TikTok over the past years has led to trends being evoked on the platform. One trend, of which this study explores, is content related to ideals of masculinity that includes how men can change themself to become successful and achieve wealth. This study “Boys focus on girls, men focus on money – A qualitative analysis of masculinity ideals on TikTok” aims to disclose how TikTok’s recommendation algorithm contributes to create and maintain ideals of masculinity on the platform, as well to identify discourses within the content of this ideal to gain an understanding on how they may affect gender norms from a societal aspect. This study finds that TikTok’s recommendation algorithm is able to create and maintain an ideal of masculinity by recommending content to the user that is sorted by patterns within the type content of which the user engages with. Three identified patterns that relate to content within the ideal of masculinity that we explore on TikTok are wealth, lifestyle change and motivation as well as world view. These three identified patterns conclude norms within these ideals of which we further research to enlighten the contents discourses. The analysis of these norms from a discursive perspective found that the ideal of masculinity on TikTok is established on men being expected to achieve institutional power and authority. This is problematic from the perspective of male supremacy and female subordination in an historical context of gender norms.

Studier visar på att transpersoner i Sverige upplever sämre villkor för sexuell hälsa jämfört med övriga befolkningen. Den forskning som finns att tillgå pekar på att normer kring kön och sexualitet är en av de faktorer som influerar transpersoners upplevda sexuella hälsa. Mot denna bakgrund konstateras på flera håll att människobehandlande professioner behöver satsa på kunskapshöjning och kompetensutveckling för att förbättra transpersoners möjligheter till god hälsa. En förutsättning för detta är att det finns kunskap som representerar transpersoners egna erfarenheter av hur normer och förväntningar samspelar med sexuell hälsa. Det är något som saknas i nuläget. Studiens syfte är därför att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka transpersoners subjektiva upplevelser av hur köns- och sexualitetsnormer påverkar förutsättningarna för sexuell hälsa. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 8 personer som identifierar sig själva som transpersoner. Materialet har analyserats och tematiserats med hjälp av Sara Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Gagnon och Simons (2005) teori om sexuella script. Resultatet visar att normer kring kön och sexualitet upplevs influera sexuella livsvillkor på komplexa och mångfacetterade sätt. Denna påverkan tycks ske genom att normer influerar såväl samhällsstrukturer, interpersonella möten som intrapsykiska attityder. Normer upplevs på så vis som ett yttre och inre tryck på samma gång. Studiens slutsats är att personer med normöverskridande könsidentiteter bemöts av omvärlden på ett sätt som begränsar förutsättningarna för sexuell hälsa. Samtidigt pekar resultatet på att normöverskridandet kan främja vissa aspekter av sexuell hälsa genom att det medför en vidgad horisont från vilken det blir möjligt att utforska sex och sexualitet bortom rigida genusnormer. Att existera helt bortom samhällets normativa strukturer upplevs dock som en omöjlighet. Det är därför tydligt att ett mindre cisnormativt samhälle krävs för att transpersoner ska kunna åtnjuta samma sexuella livsvillkor som den övriga befolkningen. Denna slutsats trycker på att det finns ett behov av att utveckla det sociala arbetets praktik för att säkra transpersoners rätt till jämlika levnadsvillkor. / Studies show that the transgender population in Sweden experience poorer conditions for sexual health compared with the rest of the population. The available research indicates that gender norms are one of the factors that influence transgender people's perceived sexual health. Against this background it has been argued that human service organizations need to invest in knowledge and skill development in order for transgender people’s sexual health to be improved. Knowledge that represents transgender people's own experiences of how norms and expectations interact with sexual health is needed for this to be possible. This knowledge is currently lacking. The purpose of this study is therefore to fill this gap by examining transgender people’s subjective experiences of how social norms affect the conditions for sexual health. The study is bases on qualitative interviews with 8 people who self-identify as transgender. The material has been analyzed and thematized based on Sara Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Gagnon and Simon's (2005) sexual script theory. The results show that norms are perceived to influence sexual living conditions in complex and multifaceted ways. This influence seems to occur as societal structures, interpersonal encounters as well as intrapsychic attitudes are shaped by social norms. In this way, norms are experienced as an external and internal pressure simultaneously. The study concludes that transgender people are treated in a way that creates poor conditions for sexual health. At the same time, the results indicate that gender nonconformity can promote sexual health by creating space for sexual exploration beyond rigid gender norms. To exist completely beyond society's normative structures, is however perceived as an impossibility. It is therefore clear that a less cisnormative society is required for transgender people to be able to enjoy the same sexual living conditions as the rest of the population. This conclusion emphasizes the need to develop the social work practice to secure transgender people’s rights to equal living conditions.

Abstract "I can't play with Barbie! It is just for girls." is a scientific essay that is based on a story, in which I portrayed a self-perceived dilemma. In the dilemma, it emerged that I was not aware that my own perceptions of gender could influence my actions in the professional role, and that I was unsure of how I could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns, that manifested themselves in the after-school care center. The essay thus aimed to investigate whether the after-school teachers' own perceptions of gender could affect the way they treated the students, and to investigate how after-school teachers could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns that manifested themselves in the after-school care center. I have thus examined this through a writing process, in which I have had a reflective dialogue with the literature, in which I have turned to Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald and Persson Sjödell, among others, as their theoretical perspectives on gender and norm-critical work have helped me gain a deeper understanding of my dilemma. I have also conducted a participatory observation where I have talked to three after-school teachers about gender equality, as their perspectives, like the literature, were helpful in my reflection.   I have concluded that my perceptions of gender affect my actions in the professional role and therefore also my treatment of the students, but that we can understand this in different ways. I have also come to realize that it can be difficult to change the traditionally ingrained gender patterns, but that it is entirely possible. That we, the after-school care teachers can create a change, by learning about gender and how differences are made between the sexes, and by critically examining what we say, do and make visible in the after-school care center. Because by making ourselves aware of what we are normalizing in our work, we can also act in a way that normalizes the gender patterns that go against the accepted norms. / Sammanfattning ”Jag kan ju inte leka med Barbie! Det är ju bara för tjejer.” är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse, i vilken jag gestaltade ett egenupplevt dilemma. I dilemmat framkom det att jag inte var medveten om att mina egna föreställningar kring genus kunde påverka mitt agerande i yrkesrollen, samt att jag var osäker på hur jag i praktiken skulle kunna arbeta för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Essän syftade därmed till att undersöka om fritidshemslärarnas egna föreställningar kring genus kunde påverka sättet de bemötte eleverna på, samt att undersöka hur fritidshemslärare kunde arbeta i praktiken för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Jag har således undersökt detta genom en skrivprocess där jag har fört en reflektiv dialog med litteraturen, i vilken jag bland annat vänt mig till Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald och Persson Sjödell, då deras teoretiska perspektiv på genus och normkritiskt arbete har hjälpt mig få en djupare förståelse av mitt dilemma. Jag har även genomfört en deltagande observation där jag samtalat med tre fritidshemslärare kring jämställdhet, då deras perspektiv, likt litteraturen, var behjälpliga i min reflektion.   Jag har kommit fram till att mina föreställningar kring genus faktiskt påverkar mitt agerande i yrkesrollen och därmed även mitt bemötande av eleverna, men att vi kan förstå detta på olika sätt. Jag har även kommit till insikt om att det kan vara svårt att arbeta med att förändra de traditionellt invanda könsmönsterna men att det är fullt möjligt. Att vi fritidshemslärare kan skapa en förändring, dels genom att ta del av kunskap kring genus och hur skillnader görs mellan könen, dels genom att kritiskt granska det vi säger, gör och synliggör i verksamheten. Eftersom vi, genom att göra oss själva medvetna om vad vi normaliserar i verksamheten, även kan agera på ett sätt som normaliserar de könsmönster som går emot de vedertagna normerna.

I studien används empiri insamlat från intervjuer för att undersöka sju kvinnors upplevelser av att arbeta på mansdominerade arbetsplatser. Utifrån en tematisk analys antyder resultatet bland annat att könsnormer spelar en stor roll för hur de intervjuade kvinnorna som arbetar inom mansdominerade arbetsplatser bemöts. Vidare visar resultatet att dessa kvinnor upplever att de måste prestera mer än män för att lyckas samt att de inte får samma arbetsrelaterade chanser som sina manliga kollegor. Respondenterna uttryckte även att de inte upplever att de anpassat sig för att passa in i gemenskapen på arbetsplatsen. Studiens empiri har ställts emot tidigare forskning, Yvonne Hirdmans genusteori samt Eagly & Woods sociala rollteori för att belysa vilka utmaningar kvinnor kan stöta på i sitt arbete samt hur kvinnor påverkas och anpassar sig till att vara i minoritet. Det förs bland annat en diskussion om att det faktum att respondenterna inte känner sig betrodda i sina roller, vilket enligt genussystemet och social rollteori beror på att det uppstår en social störning när de kvinnliga respondenterna agerar utanför rådande sociala förväntningar. Studiens analys tar även upp hur människan, medvetet eller omedvetet, anpassar sig till nya situationer, såsom att passa in i en arbetsgrupp, samt vilka “uppoffringar” detta kan innebära. Vidare diskuteras det att studiens resultat gällande det osynliga arbetet inte är helt enigt med tidigare forskning då resultatet visade att respondenterna inte upplevde sig utföra det osynliga arbetet i den grad som forskningen antyder. / The study uses empirical data collected from seven interviews to investigate women's experiences of working in male-dominated workplaces. In a thematic analysis, the results suggest, among other things, that gendernorms play a large role in hos women who work in male-dominated workplaces are treated. Furthermore, the results show that women feel obliged to perform more than men to succeed and that they do not get the same work-related opportunities as their male colleagues. Respondents also expressed that they do not feel that they have adapted to fit into the workplace. The study's empirical data has then been compared with previous research, Yvonne Hirdman's theory of the gendersystem and Eagly & Wood's social role theory to highlight the challenges that women may encounter in their work and how they are affected by and adapt to being in a minority. There is also a discussion regarding the fact that the respondents do not feel trusted in their roles which, according to the gendersystem and social role theory, is a sign of social disruption in which the female respondents act contrary to prevailing social expectations. The analysis of the study also addresses how humans, consciously or unconsciously, adapt to new situations, such as fitting into a work group, and what "sacrifices" this may entail. Furthermore, it is discussed that the study's results regarding invisible work are not entirely consistent with previous research as the results showed that the respondents did not feel that they performed invisible work to the extent that the research suggests.

Följande arbete syftar till att analysera bilderböcker som vunnit Augustpriset med fokus på karaktärernas genusframställning. Böckerna har analyserats genom en kvalitativ bild- och textanalys där fokus varit genus och kön. Det är inte bara det biologiska könet som spelat roll i analysen, utan mycket handlar om de handlingar som karaktärerna utför och vad handlingarna kan säga om deras genus. De teorier som arbetet har som grund är Hirdmans (2001, 1988/2020) samt Butlers (2007) genusteorier. Litteraturanalyserna visade att genusframställningen i primärlitteraturen ser olika ut och att genus inte nödvändigtvis stämmer överens med det biologiska könet. Den viktigaste slutsatsen är att förskollärare kan påverka vilka genusframställningar som barnen ska få ta del av i förskolans verksamhet genom att medvetet välja litteratur till undervisning. Det är viktigt att ge barnen en bred bild av genusframställning eftersom det i läroplanen framkommer att personalen i förskolan ska inspirera barnen att ta sig för aktiviteter som går utanför de stereotypa könsnormerna (Skolverket, 2018). / The following study aims to analyze picture books that have been awarded with the August Prize. The study focuses on characters' gender representation and the picture books have been analyzed through a qualitative picture- and text analysis. The characters biological sex has one role in the analysis, but the emphasis lays on the characters actions and what the actions can say about their performative gender. The theories behind this study are Hirdman´s (2001, 1988/2020) and Butler´s (2007) gender theories. The literature analyzes showed that the representation of gender in the primary literature looks different and that gender does not necessarily correspond to the biological sex. The most important conclusion is that preschool teachers can influence which gender representations the children will be able to take part in the preschool's activities by consciously choosing literature for teaching. The Swedish preschool curriculum states that the staff should encourage the children to broaden their gender identity by for example encouraging them to take up activities that go outside the stereotypical gender norms (Skolverket, 2018).

Syftet med denna studie har varit att genom ett normkritiskt perspektiv undersöka hur normer kring kön och etnicitet ser ut i tio olika barnböcker. Böckerna har valts utifrån att två förskolor tagit fram sina fem mest lästa och populära böcker bland de äldre barnen. Barnlitteraturen har analyserats genom en innehållsanalys som gjorts med ett semiotiskt angreppssätt, med inspiration av Hirdmans (2012) teori om genussystemet och genuskontraktet, Nikolajevas motsatsschema (Nikolajeva, 2017) samt utifrån ett essentialistiskt sätt att se på etnicitet. Resultatet har visat att normer som förmedlas via den analyserade barnlitteratur till stor del är stereotyp där könsnormer och vithetsnormer dominerar, trots att det även funnits böcker där dessa normer har utmanats. Slutsatser som dragits är att de analyserade barnböckerna till stor del skildrat stereotypa köns- och etnicitetsnormer vilket överensstämmer med det som tidigare forskning visat. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Barnlitteraturens innehåll påverkar hur barnen ser på världen, dem själva samt formar deras uppfattningar av vad som är ett önskvärt beteende eller anses rätt och fel. Representationen av könsnormer och genus i barnlitteraturen kan därmed påverka barnens syn på kön och genus. Vilken barnlitteratur barnen möter i förskolan påverkas av pedagogernas val av litteratur samt deras uppfattningar, medvetenhet och förhållningssätt kring ämnet. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar och beskriver sitt arbete med barnlitteraturen ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare i tre angränsande kommuner. Bearbetningen av intervjusvaren utgick från Hirdmans (1988) genusteori. En kvalitativ innehållsanalys användes och begreppen kön och genus har fungerat som stöd för analyseringen. Resultatet av intervjuerna visar en bred variation i förskollärarnas arbetssätt, kunskap, förståelse och uppfattning av könsnormer och genus i barnlitteraturen. Några beskriver att de arbetar aktivt och medvetet med könsnormer och genus, andra endast spontant när de stöter på stereotyper i barnlitteraturen. Några förklarar att de inte arbetar med barnlitteratur ur ett genusperspektiv men är medvetna om hur arbetet skulle kunna ske. Representationen i barnlitteraturen anses överhängande stereotypisk och större variation efterfrågas. Osäkerhet kring ämnet kön och genus, samt önskan om mer kunskaper framkommer i intervjuerna. / Content of literature has been shown to affect how children see the world, themselves and shapes their view of what is desirable behavior. Representation of gender norms and gender in children´s literature can thus influence children´s view of gender. Which literature children encounter in preschool is influenced by the preschool teacher´s choices of literature as well as their perceptions, awareness and approach towards the subject. This essay aims to investigate how preschool teachers perceive and describe their work with children's literature from a gender and equality perspective. The essay was carried out by using qualitative semi structured interviews with ten preschool teachers in three neighboring municipalities. The processing of the interview responses was based on Hirdmans (1988) gender theory. Qualitative content analysis and the concepts of gender norms and gender have served as support for the analysis. The results of the interviews show a variation in preschool teachers working methods, understanding and perception of gender norms and gender in children´s literature. Some describe that they work consciously with gender norms and gender, others spontaneously. Some say they don´t work with the literature from a gender perspective but are aware of how the work could be done. The representation in children´s literature is considered overall stereotypical and greater variety is desired. Uncertainty about the subject of gender, as well as the desire for more knowledge emerged during the interviews.