Denna studie grundar sig i sex förskollärares upplevelser kring jämställdhet och genus i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar kring normer om kön. Målsättningen är att jämföra och få förståelse för hur förskollärare och förskolor arbetar för att alla barn ska få samma möjligheter, oavsett kön Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre förskollärare på en mindre ort och tre förskollärare på en större ort, båda i södra Sverige. Resultatet har analyserats utifrån tre strategier om genusarbete i förskolan; könsneutral pedagogik, kompensatorisk pedagogik och komplicerande genuspedagogik. Resultatet visar att förskollärare idag inte använder sig av enbart en strategi i arbetet med genus och normkritik. Olika strategier används i olika situationer. Den könsneutrala pedagogiken används främst i frågor om den pedagogiska miljön. Den kompensatoriska pedagogiken används främst i syfte att utmana barnen. Resultatet visar att förskollärares tankar och arbetssätt främst går i linje med den komplicerande genuspedagogiken. De menar att barnet ska ses som en individ och att mindre fokus ska ligga på om barnet är en pojke eller flicka.

Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar i medelklassområden i Stockholm resonerar kring det ständigt aktuella ämnet könsnormer och barnuppfostran. Sverige rankas ofta som ett av de mest jämställda länderna, men ojämställdhet finns fortfarande inom många olika sektorer i samhället – något som delvis kan kopplas till hur kön görs redan i småbarnsåldern. De stereotypa könsrollerna finns kvar och mycket av det vi ser i samhället är att flickor och pojkar framställs på olika sätt, flickor som söta prinsessor och pojkar som tuffa superhjältar. Hur resonerar småbarnsföräldrar kring detta i relation till sina egna barn? I och med att ämnet debatteras flitigt i dags- och kvällspressen, och även numera ingår i förskolans läroplan, kan vi anta att ämnet på ett eller annat sätt aktualiseras i deras egen vardag. För att undersöka detta har vi i denna studie intervjuat sju föräldrar till barn som var mellan ett och fem år gamla vid tidpunkten för intervjuerna. Studiens teoretiska ramverk är doing gender och symbolisk interaktionism. Genom en tematisk analys av intervjuerna kommer vi fram till att föräldrarna är öppna för att bryta könsnormer i det egna hemmet; där kan deras pojkar måla nagellack eller bära klänning, och flickorna bära till exempel en Spiderman-tröja. Utanför hemmet, exempelvis på förskolan, är föräldrarna däremot inte lika tillåtande till sådana ”könsöverskridande” attribut eller praktiker. Detta förklarar föräldrarna som att de vill ”skydda barnen” från ett samhälle som inte är lika ”tolererande” som de själva.

The aim of our paper is to examine from a sociological perspective the consequences women experience in their work in male-dominated occupations. We also want to examine different expectations placed on women in a male-dominated workplace and how these women in turn experience their professional role. Finally, we want to find out how these women view their leisure time and how it has a connection to their choice of profession. We have used qualitative interviews where eight women aged 20-50 were interviewed. Being questioned, tested all the time and placed in a union was of great importance in how the respondents experienced themselves in their male-dominated profession. The respondents have used different approaches to be able to prevent this. These included behaving more "boyishly" in order to be accepted by the male colleagues, trying to keep up with the "guys'" jokes as it is easier to have it and do with the men and to be tough. With the help of various theories and concepts, we have gained a broader perspective in the area we have investigated. We have chosen Yvonne Hirdman's theory of gender systems to gain a deeper understanding of the power structure that organizes the relationship between the sexes. We also delve into Judith Butler's theory of the heterosexual matrix, where masculinity is to express man and femininity is to express woman. Finally, we have chosen Erving Goffman's theory of dramaturgical sociology, which is important in Goffman's thinking about appearances that an individual presents in front of a group of observers where the observers also have an impact on the individual.

No description available.

Inom den svenska skolan finns ett jämlikhetsmål som ämnar till att ökad jämlikhet mellan könen ska uppnås inom utbildningen. Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för hur tekniken och teknikeleven framställs på svenska gymnasieskolors hemsidor. Det empiriska materialet består av text, bilder och videor från åtta hemsidor. Analysmetoden är multimodal kritisk diskursanalys (MCDA), där diskurser och identiteter som skapas i materialet synliggörs. I analysen uppmärksammas två teknikdiskurser, ‘den hårda tekniken’ och ‘den konstnärliga tekniken’. Genom dessa diskurser framställs två möjliga elevidentiteter: en kille, intresserad av klassisk teknik och en tjej, intresserad av konstnärlig teknik. Analysen visar att den stereotypa bilden ’killen hör hemma i teknikens värld’ förstärks. Nuvarande försök att göra teknik-programmet mer tilltalande för tjejer riskerar att skapa ett segregerat teknikprogram, där olika inriktningar kopplas till olika könsidentiteter. / Within the Swedish school system, there is an aim to achieve gender equality within the education. The purpose of this thesis is to increase the understanding of how technology, and the technology student, are presented on Swedish upper secondary schools' websites. The empirical data consists of text, images and videos from eight websites. The method of analysis is multimodal critical discourse analysis (MCDA), through which discourses and identities created in the material are exposed. The analysis highlights two technology discourses, 'the hard technology’ and 'the artistic technology’. Through these, two possible student identities are put forward: a boy, interested in classical technology and a girl, interested in artistic technology. The analysis shows that the stereotype ‘boys belong in the technology world’ is reinforced. Current attempts to make it more appealing to girls, risk creating a segregated technology programme, where different programme orientations are linked to different gender identities.

Klassrummet kan betraktas som en betydelsefull social kontext, inom vilken elevernas självbild, syn på varandra och sitt lärande etableras genom interaktion. Syftet är att belysa hur diskursiva könsnormer manifesteras inom klassrummets språkpraktiker, för att synliggöra vad detta innebär för elevers förutsättningar i lärandet. Undersökningen bygger på 17 timmars observerad svenskundervisning fördelad på tre klasser i årskurs nio. Materialet har undersökts både kvantitativt i form av statistik över talutrymmet, samt kvalitativt genom diskursanalys. Tre tematiska diskurser har tagits fram: humordiskurs, konkurrerande diskurs och svordomar och skällsord som diskurs. Resultatet visar att eleverna främst tar talutrymme, samt att en större andel flickor är tysta i klassrummet. Könsrelaterade skillnader inom språkpraktikerna visar att samtliga elever använde humor samt svordomar, men att könsrelaterade skillnader går att utläsa i praktiserandet. Den konkurrerande diskursen och skällsord är dock dominerade praktiker av pojkar. Slutsatsen är att de språkliga praktikerna skapar ramverk för hur eleverna agerar i undervisningen och påverkar således elevernas lärande, där flickor tenderar att förbli mer passiva medan pojkarna agerar motstridigt mot svenskämnet.

Kvinnligt ledarskap har studerats under årtionden och en av de mest inflytelserika teoriernaom synen på kvinnliga ledare är “Role Congruity Theory”. Enligt detta ramverköverensstämmer inte kvinnliga könsnormer med normen om ledarskap, vilket påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer. Eftersom dessa normer verkar ha förändrats över tid, finnsdock möjligheten att de olika normerna har blivit mer överensstämmande på senare tid. Dennastudie undersöker därför kvalitativt förutsättningar och normer om ledarskap som påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer i Sverige idag. Studien baseras på kvinnornas personligaerfarenheter och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har analyseratsgenom induktiv tematisk analys. Denna metod hittar konkreta exempel på hur sådanaförutsättningar och normer kan se ut i praktiken och abstraherar dem till kategorier. Studiensresultat indikerar både för- och nackdelar för kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden,där upplevelsen om stöd från omgivningen och av att ha samma förutsättningar som sinamanliga kollegor identifierats som fördelar. Vissa gamla strukturer som begränsat kvinnorsmöjligheter att bli chefer lever emellertid kvar. Resultatet belyser också att ett skifte verkar haskett i synen på ledarskap där ett mer demokratiskt och mellanmänskligt ledarskap bliviteftertraktat, vilket utifrån tidigare forskning är egenskaper som är förenliga med kvinnligakönsnormer. Eftersom den nya synen på ledarskap är mer förenlig med kvinnliga egenskaper,indikerar resultaten att kvinnliga könsnormer och normer om ledarskap är mer kongruentaidag. Fortsatta studier behövs dock för att uppskatta i vilken grad detta generaliserar till enbredare samhällsnivå. Studien diskuterar både teoretiska och praktiska implikationer.

The purpose of this qualitative study is to make a contribution of knowledge about students’ visual cultures and what possibilities and limitations they might pose in visual art education. Semi-structured interviews were conducted with 15-year-old students, which resulted in empirical data consisting of transcriptions of two interviews concerning the visual cultures of ice hockey and horseback riding. The data was analyzed through discourse analysis using theories on gender, power, discipline and norms. The results show that the masculinity constructed through ice hockey as a visual culture places great value on being a masculine man. While the locker room provides a space for the male team members to show affection through physical closeness, it is important to carry oneself and act in a way that is not feminine. The constructions of femininity through horseback riding as visual culture draw upon images from broader perceptions of horseback riding, such as depictions of ‘the horse girl’ in popular culture. The construction of femininity can be understood through characteristics like responsibility, caretaking and feelings. While it may be challenging to work with students’ heavily gendered visual cultures, incorporating them in visual art education might make the subject more relevant and meaningful to students and let them take on new roles in the classroom.

Andelen tjejer på Fordons- och transportprogrammet har mer än fördubblats under en tioårs period. Nyfikenhet väcktes över vad det är som gör att tjejer väljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstämpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsnormer. Den här studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ metod där åtta tjejer på Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i årskurs 2 har intervjuats. För att analysera vårt empiriska material har begreppen modellinlärning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillämpats som teoretisk utgångspunkt. Resultatet och analysen av intervjuerna visar att tjejer sökte till programmet utifrån intresse, för att få ett arbete direkt efter avslutad gymnasieutbildning samt att de genom släkt och vänner kommit i kontakt med fordonsbranschen som unga. Att de tidigt kommit i kontakt med branschen kan vara en anledning till att de såg programmet som ett möjligt utbildningsalternativ. De tjejer som intervjuats tycker även det är skönt med få tjejer på utbildningen och att de inte bryr sig om att de bryter mot traditionella könsnormer. De vill vara annorlunda och uppskattar de positiva attityder de får från omgivningen genom att vara tjej på ett manligt könsstämplat program.

The way the news media portray their subject can easily alter a person´s perception. They can for example affect whether criminals will be hated or be seen as a victim by society. The purpose of the study was to examine how women who were convicted of murder in Sweden during the 2000 century, are portrayed in Swedish newspapers. The sample consisted of 11 identified women and each of them had 15 written articles about them that were randomly selected. The themes of the articles were examined with a qualitative content analysis, that in turn were based on the chivalry thesis and the ideal victim/perpetrator. The result of the analysis showed that the majority of the articles had a harsher portrayal, and the women were more likely to be seen as 'bad' or 'mad'. While a smaller portion of the articles had a more gentle portrayal, and the women were in turn more likely to be seen as a good person or as being less responsible for their crimes. Althrough we did not find any support that the women were sexualised by the newspapers, as some of the previous studies have snown.