Läroplan för förskolan (2018) beskriver att förskolan ska arbeta med att motverka stereotypiska könsnormer, alla barn ska vara inkluderade samt att det ska vara jämställt mellan könen (s. 5–6). Läroplanen beskriver även att högläsning i förskolan är en viktig del för att lära barnen kommunikation, skapa diskussioner samt att barnen får ta del av barnlitteratur som skildrar samhället (a.a.  s. 8). Pedagogerna i förskolan, både barnskötare och förskollärare, har en viktig roll. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan analyserar val av barnlitteratur och deras genusmedvetenheten i det litteraturdidaktiska arbetet för att motverka stereotypiska könsnormer. Utifrån socialkonstruktivismen och några av dess centrala begrepp genus och könsnormer har studiens empiri analyserats och diskuterats. Både förskollärare och barnskötare har deltagit i intervjuerna och enkäten. Intervjuerna visar att förskollärarna analyserar och reflekterar mer och gör det genusmedvetet. Barnskötarnas svar visar att de anpassar bokvalet utefter barngruppens ålder och att de introducera böcker för de yngre barnen. Resultatet visar att pedagogerna är genusmedvetna och att de anser sig ha den kunskap om genus som behövs men att inte alla pedagoger använder det kontinuerligt. Enkäten är ett stöd till intervjuerna för att bredda bilden av hur det ser ut i förskolorna. Resultaten i studien visade på att pedagogers genusmedvetenhet i val av barnlitteratur är viktigare än vad man tror och det behövs mer utbildning om detta för pedagogerna.

I samhället finns delade åsikter gällande könsnormer och eftersom förskolan är en del av samhället där barn spenderar mycket tid var det intressant att undersöka vad för könsnormer barnlitteratur gestaltar. Barnlitteratur är en stor del av förskolans vardag och genom undersökning av könsnormer i barnlitteratur kan pedagogers kunskap och medvetenhet utvecklas för att främja barns identitetsskapande. Tidigare forskning har visat att barn genom barnlitteratur kan uppfatta könsnormer och skapa förståelse för vilka roller flickor och pojkar bör ha i samhället, en ensidig bild av könsnormer kan därmed påverka barn i deras identitetsskapande (Nair &amp; Talif, 2010). Denna studie har undersökt barnlitteratur med syfte att beskriva och analysera samt bidra med kunskap om barnlitteraturens gestaltningar av könsnormer. Studien har utgått från multimodal analys (Björkvall, 2019) av sju stycken populära barnlitteraturer inom förskolan. Fokus var att beskriva feminint och maskulint kodade könsnormer utifrån karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter. Studiensresultat visade skillnader samt variationer mellan kvinnliga och manliga karaktärer i barnlitteraturen, detta med hjälp av feminina och maskulina markörer. Det framkom även i resultatet att barnlitteraturens karaktärer överskred samt förstärkte könsnormer, vilket kan ha betydelse för pedagogers arbete gällande gestaltningar av könsnormer samt barns identitetsskapande om könsnormer. Tidigare forskning gällande barnlitteratur framhävde att manliga karaktärer gestaltades oftare än kvinnliga karaktärer (Lynch, 2016), däremot visade denna studies resultat det motsatta. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Detta arbete handlar om lättklädda manliga och kvinnliga spelkaraktärer. Frågeställningarna som besvarades berör spelares grad av uppskattning av och intresseatt spela som sådana karaktärer i spel, samt vilka mekaniska och narrativa roller spelare kan se dem i. Resultatet av undersökningen visar att spelare starkt föredrar påklädda karaktärer framför avklädda. Resultatet gäller för båda könen. Både gillandet och intresset för samtliga karaktärer gick ned i och med att de visade mer synlig hud. Lättklädda karaktärer tilldelades mer passiva roller, medan påklädda sågs som spelbara och mer centrala i spel. Undersökningen visar att lättkläddhet är något som spelare helst inte vill se, vare sig det är hos manliga eller kvinnliga karaktärer.

Inledning Denna studie har fokus på förskollärares arbete med barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Böcker är en stor del av förskolans undervisning och hur förskollärare väljer att lyfta fram dem i barngruppen är således viktigt. Det kommer därför att undersökas hur förskollärare resonerar vid val av litteratur, hur de väljer att arbeta med böckerna samt deras syn på hur barn påverkas av könsrollers framställan i barnlitteraturen. Syfte Syftet med studien är att skapa större kunskap om hur förskollärare resonerar kring genus vid användandet av barnlitteratur i förskolans undervisning. Metod För att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod med self-report som insamlingsmetod, vilket liknar en skriftlig intervju. Totalt deltog 16 utbildade förskollärare i undersökningen. Resultat Resultatet visar att förskollärare är medvetna vid val av barnlitteratur då de väljer att använda sig av en varierad litteratur som inte är könsstereotypisk. Däremot har det uppmärksammats att manliga huvudkaraktärer är överrepresenterade i barnlitteraturen. Vid undervisningen används boksamtal som både kan vara spontana och planerade där förskollärarna ställer utmanande frågor vilket skapar diskussioner hos barnen. Det som anses vara normbrytande i litteraturen ska inte pekas ut som något avvikande utan samtalen ska utgå ifrån vad barnen säger. I resultatet har det även framkommit delade meningar om hur barnen påverkas av könsrollerna i barnlitteraturen.

Med digitaliseringens framträdande roll i förskolan har film blivit ett användbart verktyg i den pedagogiska verksamheten. En fråga att ställa i sammanhanget är därmed om pedagoger uppmärksammar genus i valet av barnfilmer såväl som det görs i valet av barnböcker? Syftet med denna studie är att analysera könsnormer som framträder i filmer, serier och videoklipp som visas i förskolan. Vi är även intresserade av hur pedagoger kan synliggöra och arbeta genusmedvetet utifrån dessa könsnormer. För att få fram ett urval av filmer som är representativt för pedagogisk verksamhet utformades en enkät som sedan skickades ut till pedagoger som arbetar i förskoleverksamheten. En innehållsanalys av de filmer som valdes utifrån enkätens svar genomfördes sedan med utgångspunkt i genusteori och begreppen tudelad könsordning, subjektspositionering, könsnormer och könsstereotyper. Resultatet av vår innehållsanalys synliggör att såväl traditionella könsstereotypiska som könsöverskridande karaktärer förekommer i svenska filmer för barn. Det stereotypa för den tudelade könsordningen kan ses uttryckas i karaktärernas val av aktiviteter och föremål, utseende, språk samt personlighetsdrag. Tre centrala aspekter som genomsyrar resultatet är dels att de manliga karaktärerna dominerar i filmernas handlingar med en aktiv roll, dels att de kvinnliga karaktärerna är mer benägna att överskrida den tudelade könsordningen samt att det finns svårigheter i att gestalta könsneutrala karaktärer i filmer. En slutsats som vi presenterar är att filmer kan erbjuda barn olika subjektspositioneringar som kan resultera i både begränsningar och möjligheter i skapandet av deras könsidentitet. Eftersom de kvinnliga karaktärerna ofta porträtteras som mer könsöverskridande än de manliga karaktärerna tolkar vi att denna obalans därmed kan resultera i att större utrymme ges för flickor att uttrycka sig normöverskridande än för pojkar. / With the prominent role of digitalization in preschool, film has become a useful tool in educational activities. The question is whether teachers pay attention to gender in the choice of children’s film as in the choice of children's books? The purpose of this study is to analyze gender norms appearing in films, series and videos that are shown in preschool. We are also interested in how teachers can work with gender awareness based on these films. In order to obtain a selection of films that are shown in preschool, a questionnaire was designed and sent out to preschool teachers. A content analysis of the films selected, on the basis of the answers from the questionnaire, was then conducted based on gender theory and the concepts of male-female duality, subject positioning, gender norms and gender stereotypes. The result of the content analysis shows that both traditional gender stereotypes as well as gender transgressions exist in Swedish children’s films shown in preschools. Stereotypes of the male-female duality can be seen in the characters choices of activities, objects, appearances, language, and personality traits. Three central aspects permeate the result: Firstly, men dominate with an active role. Secondly, women are more likely to transcend the male-female duality. And thirdly, there are difficulties in depicting gender-neutral characters in films. One conclusion that we present is that films can offer children different subject positions that can result in both limitations and opportunities for them in the creation of their gender identity. Since female characters are often portrayed as more gender transgressive than male characters, we interpret that this imbalance can result in more room for girls than for boys to express themselves in a manner transcending norms.

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt på hur manliga förskollärare ser att dekan tillföra i jämställdhetsarbetet och för att få fler män att välja förskolläraryrket så skastudien ta reda på vad som motiverar män att välja yrket.Det genomfördes sex intervjuer baserade på manliga förskollärare. Samtliga intervjuerutfördes på tre förskolor i Malmö. I studien användes både nationella och internationellaforskningar som har liknande studier för att styrka problemställning och analys i dennastudie. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av David McClellands teori omarbetsmotivation, teori om altruism och Hirdmans teori om genus för att kunna sättaresultat i förhållande till teorierna.Studiens resultat påvisar att samtliga intervjuade manliga förskollärare hade samhörighetsom största motivationsfaktor. Förutom samhörighet hade två även makt sommotivationsfaktor och två andra hade prestation som motivationsfaktor. Samtligaintervjuade förskollärare svarade att de kan tillföra i jämställdhetsarbetet genom att varamanliga förebilder och motverka könsnormer. Resonemangen kring jämställdhetsarbetetvar varierande bland de intervjuade manliga förskollärarna.

Sverige har trots sitt hyllade jämställdhetsarbete och en ökad medvetenhet kringkönsroller än idag en arbetsmarknad som är könssegregerad, kvinnor och män arbetarinom olika branscher. Syftet med följande undersökning är att synliggöra individensnormbrytande yrkesval och individens erfarenheter av valet. Normbrytande syftar iundersökningen till individens kön och valet att arbeta i en bransch som enligt statistikdomineras av motsatta könet. Följande frågeställningar ämnas besvaras:- Hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval?- Vilka upplevelser finns gällande det normbrytande yrkesvalet?Empirin samlades in genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individersom arbetar i ett yrke dominerat av motsatta könet. Empirin behandlades med hjälp avbegreppen habitus, kapital, fält och handlingshorisont från Careership teorin. För attbeskriva normer, kön och yrkesval tillämpades begränsningar, kompromisser ochsjälvuppfyllelse från Theory of Circumscription, Compromise and Self-creation samtbegreppen maskulinitet och femininitet. Resultaten visar att det finns tre huvudsakliga orsaker som påverkar valet, de äranställningsbarhet, viktiga personer och influerade upplevelser samt intressen ochförmågor. Trots att informanterna gjort ett normbrytande yrkesval i relation till köntyder resultaten på att de är medvetna och påverkade av könsnormer. De har främst enpositiv upplevelse av sitt yrkesval trots att det kan förekomma negativa följder.Samtliga informanter är eniga om att en jämn fördelning mellan könen skulle vara detoptimala för att undvika negativa upplevelser som kan uppstå när motsatta könetdominerar.Nyckelord: yrkesval, normbrytande, könsnormer, maskulinitet, femininitet. / Internationally Sweden is celebrated for our gender equality. But despite an increasedawareness of gender roles, we still have a gender-segregated labor market, women andmen are working in different sections. The aim of this study is to display individualsnorm-breaking career choices and what lead to the choice. Norm-breaking in this studyis defined by an individual working in a occupation dominated by the opposite gender.Following questions will be answered:• How did the informants choose their norm-breaking career?• What are the experiences in regards to a norm-breaking career choice?The data was qualitatively collected by semistructured interviews with individuals activin a occupation dominated by the opposite gender. The data was analyzed with theterms habitus, capital, field and horizons of action from the Careership Theory. Toexplain norms, gender and career choice the terms circumscription, compromise andself-creation from Gottfredson’s theory was added, as well as femininity andmasculinity. The results show that there are three main factors that leeds to norm-breaking careerchoices. They are employability, important persons and influenced experiences andinterests and abilities. Despite the norm-breaking career choice the result points to thefact that they are aware and affected by structural norms in relation to gender.Experiences in regards to the career choice are mostly positive, although negativeconsequences may occur. The informants agree that an even distribution betweengenders would be optimal in order to avoid negative experiences that may occur whenone gender dominates.Keywords: career choice, norm-breaking, gender norms, masculinity, femininity.

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser om kön som dominerar i appar för barn iförskoleålder, samt att analysera dessa i relation till makt och jämställdhet. Studien utgår ifrån ettdiskursteoretiskt perspektiv, och analyserar det empiriska materialet med diskursanalys som metod.Resultatet visar att appar för barn i förskoleålder innehåller flera diskurser om kön som oftakonkurrerar med varandra. Dessa diskurser presenterar både jämställda, och mindre jämställdadiskurser om kön i form av könsnormer och könsroller. I analysen av apparna framgår att fleradiskurser om kön kan ses på samma gång, och att den diskurs som anses vara mest framstående kanvara avgörande i barnens tankar om könsnormer och könsroller. Resultatet visar också att vilkadiskurser som synliggörs, och därmed förstärks, är beroende av subjektiva tolkningar, vilket innebäratt barnens tankar om normer och värderingar kan påverkas på olika sätt av apparna, beroende på hurinnehållet tolkas. Slutsatsen som dras är att appar kan påverka förskolans jämställdhetsarbete på olikasätt. Apparna kan förstås som att de bidrar till att undervisningen i sig blir mer jämställd genom att geflickor och pojkar likvärdiga förutsättningar, men att apparnas innehåll måste granskas och diskuterasav pedagoger för att de inte ska förstärka mindre jämställda diskurser om kön, och därmed påverkaförskolans jämställdhetsarbete negativt.

Detta arbete handlar om hur genus framställs i barnlitteratur med utgångspunkt i barns fria identitetsskapande, samt hur förskollärare arbetar med litteraturen i förskolan. I det här arbetet analyseras 9 populära bilderböcker från två olika förskolor, för att reda på hur genusstereotypa egenskaper framställs genom karaktärerna i bild och skrift. Samt analys av tre intervjuer med förskollärare från olika avdelningar på en förskola. Till hjälp har jag använt mig av ett analysverktyg som baseras på både genus och ett multimodalt perspektiv, för att komma åt samspelet mellan text och bild i analysen. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är Hirdmans (2003) genuskontrakt och Nikolajevas (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotypa egenskaper. Syftet med denna studie var att undersöka hur några av de mest lästa bilderböckerna från två förskolor framställer genusstereotypa egenskaper hos karaktärerna och undersöka om pedagogerna arbetar genusmedvetet kring litteraturen. Resultatet av studien visar att de analyserade karaktärernas genus är komplexa och samtliga 19 karaktärer hade både manliga och kvinnliga egenskaper. Det gjorde att begreppet performativt genus diskuterades, och ett flertal karaktärer hade ett annat performativt genus än det biologiska könet. Utifrån intervjuerna visade resultatet att pedagogerna arbetar brett och medvetet med litteraturen, och i diskussionsavsnittet går jag igenom hur viktigt det är med ett genusmedvetet arbete så att inte könsnormer reproduceras genom litteraturen utan att man samtalar kring ämnet med barnen. Slutsatsen som dras i det här arbetet är att det viktigaste av allt är inte hur böckerna är skrivna alla gånger, utan hur pedagoger i förskolan kan arbeta med litteraturen och skapa ett samtal även kring de mest stereotypa böckerna. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Socialtjänsten ska vara en myndighet som ger service och hjälp av god kvalitet till alla människor. Det ska vara rättvist och inkluderande. Det är den socialtjänstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktär så att alla i samhället kan känna sig välkomna till socialtjänsten. Forskning visar att transpersoner är en särskilt utsatt grupp då de bryter mot de normer som säger att det bara ska vara två kön, och därför tycker jag att det är särskilt relevant för socialtjänsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet. Jag har därför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhållningssätt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner. Baserat på queer och genusteori, har jag därför analyserat de fyra intervjuer som gjorts med socialarbetare som är anställda inom socialtjänsten. Dessa teorier ifrågasätter och förklara de normer och föreställningar som samhället har att det finns bara två kön. Jag valde att använda mina kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse för socialarbetarnas erfarenheter och tankar. Resultatet visar att socialarbetarnas kunskap om transpersoner och deras situation är låg och att organisationen inte aktivt arbetar för att öka denna. Resultatet visar också hur samhällets normer och värderingar påverkar de enskilda socialarbetararnas uppfattningar om kön, men att de alltid skulle försöka hålla det professionellt i behandlingen av klienterna. / Social services should be an authority to provide service and assistance of good quality for all people. It should be equitable and inclusive. It is the social services responsibility to comply with this and work as an inviting character so that everyone in the community feel welcome to the Social services. Research shows that transgender people are a particularly vulnerable group, as they violate the norms that there should only be two sexes and therefore I think it is particularly relevant for social services to work for an inclusive treatment of all, irrespective of gender, sexual orientation or ethnicity. I have therefore chosen to study individual social worker's thoughts on trans-concept, an inclusive approach and their experiences of how the organization works for the knowledge about transgender and approach. Based on queer and gender theory, I have therefore analysed the four interviews made with social workers who are employed in the social services. These theories is questioning and explaining the norms and beliefs that society has that there exist only two sexes. I chose to use my qualitative interviews to gain a deeper understanding of the social workers' experiences and thoughts. The result shows that social workers knowledge about transgender and their situations is low and that the organization is not actively working to increase this. The result also shows how society's norms and values influence the individual social workers' perceptions of gender, but that they would always try to keep it professional in the treatment of clients.