Genus är ett begrepp som både politiker och verksamma förskollärare har svårt att sätta ord på. Förskollärarna är eniga i att det är viktigt att arbeta med genus, men att det är svårt att tolka läroplanen när det kommer till vilket arbetssätt som skall tillämpas. Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares förhållningssätt kring genus samt inomhusmiljöns utformning i relation till könsnormativa synsätt. Detta är en kvalitativ studie som baseras på fem förskollärares berättelser om det verkliga arbetet i förskolan. Inledningsvis togs det bilder på förskolans inomhusmiljö där de sedan fick berätta vad de såg på bilderna. Intervjuerna bearbetade frågor som berörde deras innemiljö, deras tolkning av begreppet genus och könskodade ting samt läroplanens uppdrag. Resultatet visar att genus är ett begrepp som är svårt att definiera, att inomhusmiljön är föränderlig, att det krävs engagerade pedagoger samt att läroplanens tolkningar är oändligt många. Detta analyseras sedan med stöd av litteratur men framförallt med hjälp av Butlers teorier om materialisering och performativitet.

Syftet med denna studie har varit att beskriva förskollärares uppfattningar kring olika metoder för genusarbetet i förskolan. Fokus ligger på användandet av barnlitteratur och om den kan tänkas fungera som ett redskap för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Studien utgår från ett genusperspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och en genuspedagog. Eftersom fokus ligger på förskollärares uppfattningar, är genuspedagogen i studien är endast en del av ett urval som gjorts. Hennes kompetens kan däremot ses som värdefull i studiens resultat. Samtliga deltagare i studien anser att barnlitteratur kan fungera som ett underlag för diskussion. I studiens resultat går det även att se hur deltagarna anser att barnlitteratur har en central roll i genusarbetet. Trots detta upplever många deltagare att läsningen inte prioriteras tillräckligt. Resultatet av studien visar också skillnader i hur förskollärarna anser sig vara genusmedvetna i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen åskådliggör även hur den intervjuade genuspedagogen känner sig bortprioriterad av ledningen, vilket påverkar arbetet tillsammans med förskollärarna. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Detta är en studie av diskriminering och inkludering i partiprogram. Syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, normer utifrån kön, sexualitet och familjebildning reproduceras i partiprogram i Sverige år 2018. Metoden som används är genderism, och fyra sorters könsdiskriminering undersöks (heterokönande, ciskönande, tvåkönande och reprokönande). Det studeras också om det förekommer inkludering. De texter som analyserats är utvalda avsnitt ur Sverigedemokraternas, Kristdemokraternas, Moderaternas och Feministiskt initiativs partiprogram. Resultaten visar att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna innehöll mest diskriminering, Moderaterna lika delar diskriminering och inkludering och att Feministiskt initiativ inte hade någon diskriminering alls. Slutsatsen är att normer reproduceras i tre av de fyra undersökta partierna, och att alla partier innehåller någon form av inkludering.

Den här studien ska undersöka om och i så fall hur skolor aktivt motverkar könsnormer under rasten. Frågeställningarna som ska besvaras lyder: Hur används skolans styrdokument för att arbeta mot traditionella könsmönster och varför är styrdokumenten viktiga? Hur bildar barns val av lek könsnormer på rasten? och, hur arbetar skolorna aktivt mot könsnormer på rasterna? De riktlinjer som skolan har att arbeta med är styrdokumenten. Enligt skolans styrdokument ska den pedagogiska verksamheten aktivt jobba för att motverka traditionella könsmönster och för att kunna studera det här kommer två metoder att användas, observation och enkät. Slutsatserna av den här studien handlar mycket om förståelse. Förståelsen för hur skolor kan arbeta för att motverka det här och att mycket mer forskning inom ämnet behövs för att inse hur viktigt det är att motverka könsnormer oavsett om en jobbar i skola eller inte då könsnormer finns överallt. En annan slutsats som kom till ens förvåning var att det står väldigt lite om arbetet för att motverka könsnormer i styrdokumenten då synen om kön i samhället har förändrats mycket under de senaste åren.

Syftet med studien är att analysera och jämföra könsnormer i berättande texter skrivna av flickor respektive pojkar i årskurs 2. Vi undersöker hur fördelningen mellan karaktärer av kvinnligt och manligt kön ser ut i flickors och pojkars texter. Vidare studeras hur flickor och pojkar beskriver karaktärer samt vilka aktiviteter och teman som de inkluderar i sina texter. Elevtexterna som analyseras är hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår, vilket genomfördes vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. I vår studie analyseras texterna genom en kvalitativ textanalysmetod med kvantitativa inslag. Till hjälp används ett analysverktyg som innefattar att ställa frågor till materialet, vilka syftar till att besvara studiens frågeställningar.   Studiens resultat visar att flickor skriver om 43 % kvinnliga och 40 % manliga karaktärer medan pojkars berättelser innefattar 7 % respektive 75 %. Flickor och pojkar inkluderar 17 % respektive 18 % karaktärer med odefinierbart kön. Det innebär att eleverna inkluderar flest karaktärer av sitt eget kön och att fördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer är mycket mer jämn i flickors texter. Angående karaktärsbeskrivningar skildrar flickor både sina kvinnliga och manliga karaktärer med ord som rädd, glad och snäll och de manliga karaktärerna beskrivs även med hjälp av färger. Pojkar som textskapare använder ord som glad, orolig och snäll när de beskriver kvinnliga karaktärer och tillskriver de manliga som glada, hungriga och utifrån vad de tycker om. Det här visar att både flickor och pojkar beskriver sina karaktärer i huvudsak utifrån känslor, oavsett könstillhörighet. Studien visar att flickor skriver om aktiviteter som att äta och dricka, leka och umgås med vänner samt inkluderar teman som vänskap, vardagssysslor, djur och fantasi. I pojkarnas texter återfinns aktiviteter som, att utföra eller titta på en sport, göra illa sig, äta och dricka samt skada andra samt teman så som våld och brott, vardagssysslor, sport och resor är vanligt förekommande. Resultaten visar med andra ord att både flickor och pojkar skriver om sådant som barn kan relatera till, men att flickor inkluderar mer fantasi medan pojkars texter skildrar sådant som sker på ett samhälleligt plan.   Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att det finns en norm bland flickorna i studien att inkludera både kvinnliga och manliga karaktärer i sina berättelser med en jämn fördelning könen emellan medan pojkarna inte behöver inkludera kvinnliga karaktärer i lika stor utsträckning. Därefter kan konstateras att flickorna och pojkarna inte skiljer på vad som anses kvinnligt eller manligt vid karaktärsbeskrivning. Slutligen kan sägas att de aktiviteter och teman som flickorna respektive pojkarna skriver om både är könsneutrala och kopplade till vardera kön.

I denna studie undersöks hur 15 elever i årskurs 3 uppfattar att talutrymmet fördelas under naturvetenskapslektionerna. Målet är att redogöra för deras tankar kring hur talutrymmet fördelas och slutligen relatera detta till tidigare forskning inom ämnet. Studien ska bidra med barnens egen syn på området. Det finns mycket forskning som beskriver att talutrymmet under naturkunskapslektionerna fördelas ojämnt och att pojkar dominerar klassrumsverksamheten. Flickorna däremot intar ofta en underordnad plats i skolan som sedan följer med vidare ut i samhället. Forskning belyser också vikten av att få samtala och aktivt reflektera om det som lärs ut under naturvetenskapen just för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Men upplever flickor och pojkar att de får en rättvis chans till talutrymme på naturvetenskapslektionerna? Studien är kvalitativt och jag har med hjälp av fokusgruppintervjuer undersökt hur taltiden fördelas ur ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna inte uppenbart noterat att varken pojkar eller flickor skulle dominera talutrymmet på naturvetenskapen. Däremot uttryckte flera av eleverna att taltiden främst tillhandahölls av läraren själv och detta var något som de såg som problematiskt ur flera aspekter.

The purpose of the essay is to investigate how legal certainty is for abusive women and men. This is done by analyzing how the Administrative Court in Stockholm describes women and men in the appealing court decision regarding the preparation of care according to Care of Abusers Act (LVM). The empirical material consists of 20 judicial decisions from the Administrative Court. In order to reach a deeper understanding of the role of gender norms in the judiciary, the survey has been conducted with a gender perspective based on the purpose of the paper, we have considered questions about how women and men are described and whether there are any gender differences in the appealing court decision. To answer the questions, a text analysis based on a hermeneutic approach has been made, then linking the analyzed text in relation to previous research and the chosen theoretical concepts: social construction, stigma and gender. The general conclusions we have reached are that the gender differences described in the court coincide with the general gender norms in the society by describing the gender in various ways in the law application of LVM. This means that the Administrative Court does not fully consider everyone's resemblance to the law according to the principle of equality and objectivity in Instrument of Government (RF). The conclusions are explained by describing how gender is made in a construction process. / Uppsatsenssyfte är att undersöka hur rättssäkerhetenser ut förmissbrukande kvinnor och män. Det görs genom att analysera hur Förvaltningsrätten i Stockholm beskriver kvinnor och män i bifallande domstolsbeslut gällande beredandet av vård enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Uppsatsens empiri består av 20 stycken domstolsbeslut. För att få en fördjupad förståelse för könsnormers roll inom rättsväsendethar undersökningen gjorts urett genusperspektiv och utifrån uppsatsenssyfte har vi behandlat frågor om hur kvinnor respektive män beskrivs och om det finns könsskillnaderi bifallande domstolsbeslut. För att kunna svara på frågeställningarna har en textanalys utifrån en hermeneutisk metodansats gjorts, för att sedan knyta an den analyserade empirin i relation till tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen: konstruktionism, stigma och genus. De slutsatser vi har kommit fram till handlar om att de könsskillnader som beskrivs i domstolsbesluten sammanfaller med de allmänna könsnormerna i samhället genom att könen beskrivs på olika sätt i rättstillämpningen av LVM. Det innebär att Förvaltningsrätten inte fullt ut beaktar allas likhet inför lagen enligt likhet-och objektivitetsprincipen i Regeringsformen (RF). Slutsatserna förklaras genom att vi redogör för görandet av kön i en konstruktionsprocess.

InledningStudien bygger på sokratiska samtal där ett normbrytande stimulimaterial presenteras för barngrupper och därefter diskuteras. Forskning visar att barn inte själva ansvarar för sina värderingar, utan det är vuxenvärlden och skolan med dess pedagogiska insatser som bär det yttersta ansvaret.SyfteSyftet med undersökningen är att förstå hur flickor och pojkar kommunicerar i grupp hur de uppfattar en bild där kvinnor och män framställs tvärtemot stereotypa könsnormer. Frågor som fokuseras i studien är:• Vad fokuserar flickor respektive pojkar på i samtalet om bilden?• Vilka likheter och skillnader finns mellan flickor och pojkars sätt att kommunicera?• Hur påverkar barnen varandra i gruppsamtalen?MetodStudien är huvudsakligen kvalitativ och datainsamlingen har skett genom sokratiska samtal och observation. För att få reda på hur barnen påverkas av varandra har också ett observationsschema använts där olika beteenden studeras. I studien ingår 31 barn fördelade på 6 samtalsgrupper. Barnen går i årskurs ett på två olika grundskolor. Samtliga barn är inskrivna på fritidshemResultatI resultatet framkommer det tydligt att skillnader mellan flickor och pojkars sätt att kommunicera om den bild som samtalet rört sig kring finns. Flickornas fokus låg till stor del på personerna på bildens utseende och klädsel samt att de ville komma fram till hur personerna känner varandra. Pojkarna var istället intresserade av egenskaper och skapade egna karaktärer med diverse olika uppgifter. Vi såg även skillnader mellan könen hur de såg på stereotypa könsnormer. Flickor visar tydligt att de inte accepterar ett normbrytande beteende medan pojkarna inte visade något intresse alls för det normbrytande i bilden.

Inledning Skillnaden mellan tjejers och killars kläder från ett identitetsperspektiv har debatterats i media de senaste åren, liksom vikten av att få klä sig hur man vill samt att få vara den man vill vara. Utifrån detta är det angeläget att undersöka barns uppfattningar om kläder utifrån ett könsperspektiv. Syfte I vår studie vill vi undersöka vad förskolebarn anser vara ett accepterat klädval utifrån enpersons kön. Genom observationer av barns reaktioner när en förskollärare läser den normkritiska boken "Viktors nya tröja” hoppas vi kunna få en inblick i hur barn resonerar kring innehållet i boken och hur de ser på vad som är accepterat i klädväg utifrån olika könsnormer. Metod Vi har valt att genomföra observationer av ett boksamtal. Den kritiska hermeneutiken användes som metod för analys. Vi gjorde sex observationer och dessa genomfördes i grupper om två-tre barn per grupp, födda 2011-2012, samt en förskollärare. Under observationerna fördes löpandeprotokoll. Resultat I vår studie såg vi att barnen reagerade med nyfikenhet på den normkritiska bok som lästes avförskollärarna. Barnens åsikter var ganska samstämmiga när det gällde hur normer för tjejkläderrespektive killkläder ser ut. De var dock öppna för att killar kunde gilla de kläder och färger som ansågs tillhöra normen för tjejer och tvärtom, men det fanns en viss oro för att ett normbrytande klädval kunde leda till att man blev retad.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi bildat en uppfattning om att det finns skillnader i flickor och pojkars intressen inom ämnet idrott och hälsa. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka fysiska aktiviteter som elever i högstadiet önskar att ämnet idrott och hälsa ska innehålla. Vidare undersökte vi om deras fysiska aktiviteter på fritiden hade någon inverkan i deras val av aktiviteter i ämnet samt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkars önskan. Det teoritiska ramverk som ligger till grund i studien kommer att vara genusteori. I samhället finns en genusordning om hur en människa bör vara/bete sig beroende av könstillhörighet. Undersökningen utgick från en kvantitativ metod i form av en enkät där vi fick in 259 svar från eleverna. Resultatet visar att elevers fysiska aktiviteter på fritiden påverkar deras val av aktiviteter på idrottslektionerna. Många pojkars önskemål är bollspel, specifikt fotboll och det fanns inte en enda pojke som önskade dans. Dans visade sig vara den mest oönskade aktiviteten. Däremot fanns det ett fåtal flickor som önskade mer dans där man även kunde se en koppling till deras fritidsintressen. Slutsatsen är att genusordningen som finns i vårt samhälle speglas i skolundervisningen samt att könsnormer påverkar flickor och pojkars intressen.