Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar som är aktiva inom idrotten och dess idrottsledare upplever könsmönstren inom idrotten. Studien använde sig utav tre frågeställningar: Ett. Vilka könsmönster finns det inom idrotten? Två. Hur är ungdomars upplevelser när könsmönstren bryts? Tre. Hur påverkar idrottsledare könsmönstren inom idrott? Studiens metod var en litteraturöversiktlig studie, där sökningen skedde i Discovery och Scopus, sammanlagt granskades tio artiklar. Några av studiens inklusionskriterier var ungdomar som var aktiva inom en idrott och var mellan 10–18 år, idrottsledare för ungdomar och enbart studier som använde sig av observationer och/eller intervjuer inkluderas i arbetet.  Några exklusionskriterier var kvantitativa studier, studier som undersökte vuxnas upplevelser av könsmönstren inom idrott och studier publicerade före 2010. Studien använde sig utav CASP (Critical Appraisal Skills Program) för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Fem av artiklarna ansåg författarna hade mycket god kvalitet, tre av artiklarna bedömdes ha en god kvalitet och två artiklar hade en godkänd kvalitet, efter objektiv analysering. Resultatet som framgick i denna studie var att idrotten har en viktig påverkansfaktor när det kommer till ungdomars tankar och konstruering av könsstereotypiska normer. Könsmönstren inom idrott skapar en oro bland ungdomarna att inte passa in i ramen för vad som är maskulint och feminint, därmed skapas en känsla av att vara “bunden” till sitt sociala kön. Idrottsledarna spelar en viktig roll i att lära och forma ungdomarnas syn på vad som är maskulint samt feminint, därför är det viktigt att ledarna förstår sin roll så att inte de konservativa könsrollerna återskapas inom idrotten. Slutsatsen som drogs av författarna var att idrottsarenan formar tankarna hos ungdomar utifrån vad som är stereotypiskt maskulint samt feminint. Könsmönstren som skapas inom idrotten skapar enligt de granskade studierna en rädsla för ungdomarna att bryta mot den könsstereotypiska ramen och ungdomarna känner att deras sociala kön kan styras av det biologiska könet. Det kan bidra till att ungdomar inte vågar utföra den idrott de verkligen vill och det kan leda till att ungdomar inte känner sig riktigt välkomna till idrottsarenan.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver att de arbetar ur ett normkritiskt perspektiv kring genus i leken i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingsmetoden tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. De frågeställningar som studien utgår från är: “Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att bryta könsnormer mellan flickor och pojkar i leken?” Och “Hur beskriver förskollärare att traditionella könsmönster i förskolan upprätthålls? “. I studien används Yvonne Hirdmans genusteori (1988, 2001) som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar på att förskollärare arbetar normkritiskt i förskolan utifrån ett jämställdhetsuppdrag med fokus på miljön samt det egna förhållningsättet. Resultatet visar även på att könsnormer utspelar sig mellan barn i lek samt att de upprätthålls av pedagoger, vårdnadshavare och barn. Vår slutsats är att förskollärare visar medvetenhet kring ett normkritiskt arbete genom att de aktivt använder sig av olika arbetssätt för att bryta könsnormer. Trots det visar studien på att könsnormer i förskolan är svåra att bryta eftersom de är starkt implementerade i den sociala omgivningen och kan därmed påverka barns sätt att vara utifrån kön.

SammanfattningVi ville undersöka hur flickor resonerar och tänker när de gör ett normbrytande val och väljer ett mansdominerat yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har brutit ner vårt syfte i tre frågeställningar: Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val? Vad säger flickorna ha påverkat de i deras val av att gå emot könsnormer i deras gymnasieval? Hur talar de om att vara ensamma flickor på programmet?Som metod valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att få fram vårt resultat. Resultatet baserades på sex kvalitativa intervjuer med flickor i åldern 16-23 som går eller har gått ett mansdominerat yrkesprogram. Studien utgår ifrån tre teman utifrån frågeställningarna för att få en helhetsbild över hur flickorna resonerat och upplevt sitt val. Det som framkom är att flickorna resonerar kring sina val utifrån faktorer som är viktiga för de, så som deras personliga intressen och förmåga. Det var vanligt att deras val varit påverkade av deras föräldrar, men inte påverkade i frågan om att de valt som föräldrarna ville. Föräldrarna påverkade valen och fick flickorna att tänka efter, men de valde som de själv ville i slutändan. Bemötandet av att vara ensam flicka i klassen var positivt såvida flickorna inte gick emot könsnormerna som fanns och exempelvis var bättre än pojkarna i de praktiska ämnena.

Detta examensarbete handlar om könsnormer i skolan. Jag har studerat könsnormer i skolan genom att ha gjort kvalitativa intervjuer med två matematiklärare från olika skolor om deras åsikter och upplevelser av könsnormer i skolan. Syftet är att studera hur grundskollärare i matematik kan fungera som medskapare av könsnormer i skolan. Min teoretiska utgångspunkt är att kön skapas i sociala och kulturella sammanhang. Resultatet visar hur de intervjuade lärarna arbetar med könsnormer genom att främst lyfta upp händelser, företeelser och könsnormer i klassrummet och diskutera dem med eleverna. Skolorna och lärarna i studien visar upp en mångfacetterad bild av hur könsnormer kommer till uttryck i skolan. Resultatet överensstämmer till stor del med vad forskning kommit fram till gällande t ex talutrymmet i klassrummet, heterosexualitet samt hur flickor och pojkar umgås på rasterna. Arbetet avslutas med förslag om vidare forskning inom området könsnormer.

Studiens syfte är att utifrån barns perspektiv samt ett genusperspektiv studera barnskonstruktioner och tal under konstruktionslek samt att studera eventuella skillnadermellan pojkar och flickor.Studiens teoretiska referensram utgår ifrån barnens egen verklighet medutgångspunkt i könsnormer vilka kopplas till vad som ofta anses vara socialt accepterathos flickor respektive pojkar. Studien berör även hur barnen förhåller sig till dessakönsnormer.Studien gjordes med kvalitativa forskningsmetoder med en abduktiv ansats. Studienomfattar förskolebarn på två förskolor där insamling av empirin har skett viavideoobservationer.Det kan tolkas som att både flickor och pojkars konstruktioner var kopplade tillstereotypa könsnormer. Flickorna byggde bl.a. slott medan pojkarna byggde bl.a.robotar. Flickorna och pojkarnas tal skiljde sig åt då pojkarna i större utsträckning änflickorna använde talet till att förstärka sina konstruktioner. Flickornas tal handlade merom lekens innehåll och mindre om konstruktionerna.Slutsatsen är att konstruktionsleken blir en arena för stereotypa könsnormer därförskolebarnen positionerar sig i traditionella könsroller. Förskollärares närvaro ärviktig då dessa könsnormer ska motverkas av förskolan. Det är inte förskollärarnasdeltagande i leken som är viktig utan det handlar om förskollärarnas närvaro på ettobserverande plan i kombination med en medvetenhet om förekomsten av de stereotypakönsrollerna.

Educational research in the Nordic countries has for decades shown a gender-gap inknowledge. Girls perform better than boys, especially in reading and writing. This paper is asystematic literature study with a qualitative approach. Eleven peer reviewed articles havebeen analysed. The aim was to find out how middle school students in the Nordic countries’performance is affected by gender roles and inequality in the language subjects, with a focuson reading and writing skills in a possible opposite relationship to mathematics. The mainquestion in this study has thus been: How do gender roles affect boys' and girls' performancein the language subject? With the follow-up questions: What gender differences can we seebetween students in their reading and writing skills, as well as in an opposite relationship tomathematics? How do students experience the support in the language subject and are thereany gender differences? How do gender roles affect students' participation, autonomy andwell-being in school – what is the teacher's role? The results show that girls work moreefficiently at school than boys, both individually and in groups. The driving force seems to getgood reviews and grades. Additionally, they are disturbed by a messy environment in thesame way as boys. For boys, it is important that they experience the subject as fun. It has beenshown that teacher support outweighs socio-economic background and parents' education andis important for the student's well-being at school. There are norms and static positioning inthe school that both teachers and students follow, where boys are often expected to take anegative positioning. Girls receive support to a greater extent than boys. Girls also placegreater value on having a good relationship with their teachers, as well as their classmates.Nevertheless, boys are more afraid of exclusion and of being left behind. Therefore they usestereotypes such as "the male genius" as protection. PISA results show that girls performhigher in reading and writing tests, both in Nordic countries but also internationally. Boys runa greater risk of ending up among the 10% lowest achievers, as well as the lowest competencein fluent reading. Girls read more often for pleasure, and spend more time on doinghomework. However, there is no clear picture as to why this is so.

Utifrån ett normkritiskt ramverk med fokus på rådande könsnormer bidrar föreliggande studie med kunskap om förskollärares erfarenheter av att upptäcka och motverka missgynnande könsnormer i förskolan. Arbetet synliggör även utmaningar som förskollärare upplever i arbetet med normkritisk pedagogik. Studiens syfte och två forskningsfrågor har formulerats utifrån bakgrund och tidigare forskning, vilken visar på både positiv och negativ kritik riktad mot normkritisk pedagogik som metod för att motverka diskriminering och kränkande behandling i utbildningsväsendet. Studien ämnar fylla den kunskapslucka som har identifierats kring förskollärares upplevelser och erfarenheter av att tolka samt praktisera uppdraget kring jämställdhetsarbetet utifrån normkritisk pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metodval. Respondenterna har varit sex förskollärare från fyra olika förskolor belägna i två olika kommuner. Resultatet visar hur förskollärare har relativt liten erfarenhet av normkritisk pedagogik som begrepp och att det finns en utbredd osäkerhet kring begreppets innebörd. Resultatet visar även att förskollärare upplever och har erfarenhet av många utmaningar i arbetet med att synliggöra och motverka könsnormer i förskolans praktik. Däribland återfinns komplexiteten i att på ett privat plan själv vara en del av rådande normer i förhållande till att som yrkesverksam i sin professionella roll motverka desamma. Föreliggande studies resultat synliggör även vikten i förskollärares personliga engagemang inom ämnet för att inom yrket kunna bedriva en likvärdig förskola.

Arbetet har syftat till att undersöka vad forskning säger om vilka faktorer som påverkar genusperspektivet i historieundervisning. Att undervisa historia utifrån ett genusperspektiv kan vara utmanande. Vi vill därför undersöka vad som kan påverka och hindra implementering av genus i historieundervisning. Forskningen vi undersökt har fokuserat på lärares och elevers inställning och erfarenheter, samt vilka metoder och material som påverkar genusperspektivet i historieundervisningen. Vår systematiska kunskapsöversikt har utgått från sökningar i databaserna: ERC, ERIC, Swepub och Google Scholar. Vårt resultat visar att genusperspektivet i undervisning av historia kan påverkas av lärares erfarenheter och attityd, samt vilka val av metod och material som görs. Dessutom visade resultatet hur lärare riskerar att begränsas av policydokument och ramverk.

I efterspåren av coronapandemin har möjligheten att kunna arbeta hemma öppnats upp mer och mer för arbetstagare och det ansågs intressant att fördjupa medvetenheten kring hur den nya moderna arbetsformen påverkar det obetalda hemarbetet. Då ojämställdhet inom det obetalda arbetet historiskt sett har rått, och även aktuella rapporter visar att det än idag råder ojämställdhet inom obetalt arbete, ansågs det även värdefullt att i studien ta avstamp ur ett genusperspektiv för att försöka få en djupare förståelse om grunden i ojämställdheten beror på könsnormer och hur det i sådana fall tar sig i uttrycksamt om distansarbete påverkar (o)jämställdheten i det obetalda hemarbetet och i sådana fall på vilket sätt. Studiens syfte var att undersöka distansarbetande tjänstepersoners uppfattningar om vardagslivetsbestyr och genom att ta avstamp ur ett genusperspektiv undersöktes också tjänstepersonernasuppfattningar kring könsnormer inom det obetalda hemarbetet. Följande frågeställningar har legat till grund för att försöka uppfylla studiens syfte: Hur upplever och erfar svenska distansarbetande tjänstemannakvinnor och tjänstemän att ansvaret för vardagslivet har påverkats i och med övergången till distansarbetet samt vilka uppfattningar och erfarenheter har tjänstepersonerna om köns betydelse för ansvar för vardagslivet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer med fem distansarbetande tjänstemannakvinnor och fem distansarbetande tjänstemän. Studiens resultat visade att samtliga informanter upplever att distansarbete bidrar med en positiv påverkan på vardagslivet i form av att distansarbete underlättar vardagslivets bestyr (främst inom hushållssysslor). Studiens resultatanalysvisade också att distansarbete kan påverka främjande av jämställdhet inom området för hushållssysslorsamt att distansarbete ej påverkar främjande av jämställdhet inom området planering och organiseringoch detta indikerade informanterna beror på föreställningar kring olika förmågor beroende på kön.

Syftet med föreliggande studie är att ur ett genusperspektiv synliggöra fyra trummisars uttryckta upplevelser och tankar av att vara trummis. Två kvinnliga och två manliga trummisar har intervjuats och därefter har deras upplevelser och tankar analyserats utifrån ett genusperspektiv för att hitta likheter och skillnader i hur det är att vara trummis som man respektive kvinna. För att komma fram till studiens resultat användes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader i manliga och kvinnliga trummisars upplevelser och tankar om att vara trummis. De största skillnaderna rör ämnena förebilder, orosmoment och bemötandet av andra.