En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en välfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp är dock oerhört komplext där många olika problemaspekter samverkar och påverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan härröras till egenskaper som inte tillåter individen att utnyttja sina kognitiva förmågor och benämns därmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anställda behjälpliga, kan i de fall de brister, också påverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den här rapportens syfte är att utveckla en förståelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlängningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. En kvalitativ fallstudie utfördes för att få en holistisk överblick över arbetsflödet. Studien genomfördes på en avdelning på ett äldreboende med hjälp av datainsamlingsteknikerna observation och intervju. Resultatet tyder på att kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress är nära sammanlänkande och förutom tidigare identifierade kognitiva arbetsmiljöproblem, framträdde även en ny dimension.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur islam har skildrats och hur muslimer har porträtterats i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan mellan åren 1994-2010. Vidare är syftet att se hur läromedlen stämmer in med teorin om Eurabien samt de analyser som Edward Said och Samuel Huntington gör. Till detta fogar jag aspekten huruvida skildringarna av islam och muslimer har förändrats över tid, gynnat eller missgynnat islamofobi samt vilka problem som läromedlen skapar för läraren. Metoden som jag använder mig utav är sakorienterad hermeneutik och urvalet är gjort för att få en så stor spridning som möjligt mellan olika författare under de årtal som undersökningen är avgränsad till. Den teoretiska grunden består av dels Edward Saids och Samuel Huntingtons analyser men även av Mattias Gardells, Andreas Malms och Mats Bergenhorns bidrag till vetenskapen. Resultatet av undersökningen visar på att muslimer i de äldre läroböckerna beskrivs som oförnuftiga, samtidigt som det finns beskrivningar av muslimen som en individ vars identitet är helt fylld av Koranen och islam. Vid sidan av detta går det även att se hur Gud görs främmande för kristna och judiska läsare genom en selektiv översättning av den muslimska trosbekännelsen. Kvinnoförtryck och fundamentalism görs i läroböckerna till centrala element av islam, men samtidigt finns det från 1997 och framåt i de undersökta böckerna uttryck av antiislamofobiska, antirasistiska och antikulturalistiska budskap. Läroböckerna kantas även av problematiska generaliseringar som ibland är positiva och ibland är negativa. Läroböckerna bekräftar dels Huntingtons teori samtidigt som de visar tecken på att de kan vara påverkade av Saids analys av orientalismen. Angående föreställningen om ett Eurabien finns det vissa delar av läromedlen som är i samklang med teorin. När det gäller läromedlens roll i skapandet eller motverkande av islamofobi var det en omöjlighet att ge ett svar på var läromedlen vilar då det finns ett flertal olika tendenser som pekar åt olika riktningar, men det är tänkbart att de både kan skapa och motverka islamofobiska åsikter. Vad som dock kan sägas är att de nyare läroböckerna innehåller färre negativa skildringar av islam och muslimer än de äldre läroböckerna.

Diss. Dr. phil.--Fachbereich Geschichtswissenschaft--Mainz--Johannes Gutenberg Univ., 1995. / Bibliogr. p. 363-396.

The goal of this essay is to study the effect Youtube’s system and guidelines has had on history channels and to reflect upon the potential consequences it may have on the history community on the site. This is a current problem that has affected many history channels over the years and that may cause more problems for other channels in the future. My essay will not only provide the reader a better understanding about the problems between Youtube and history channels, but also give the reader a better understanding of the consequences this conflict may have on future generations and their access to historical storytelling on the site. The result of this essay shows that the host of each channel has their own motive and method for producing their own videos and the decisions they make affect whether their video receives positive or negative feedback on the site. Some channels work hard to make their videos available to their viewers and avoid trying to add content that may be sensitive. Others try to make more authentic and entertaining videos which may more than often include sensitive content that leads to more problems for these channels. The channels who don’t encounter these problems as often as others choose to not help nor recognise these channels and their struggles. Channels that do encounter these problems more often point to Youtube as the problem and often use the word censorship as a reasoning for why their content gets in trouble. The choices made on both sides at the moment may affect the future of historical storytelling on the site.

The 1960s was the stage for a global changes and the uprising of social movements. The world changed it´s form when the older generation was approach was set against the younger generation. The memories of the 1960s and 1970s are still present like a shadow in the Swedish society and in our culture. This period had the whole world on it´s toes and it took years before the political and civil unrest settled. This study is an examination of the tv-serie Upp till Kamp (2007) and the film Tillsammans (2000), where the principal purpose is to examine and compare their representation of the use of history. The first part is looking at how both of the mediums are reconstructing the Swedish national narrative of the 1970s. And the second part is trying to put the films into a context by illustrating the contradicting attributes of how their societies are portrayed in these two films. These contradictions are based on four themes that is found in both of the movies; gender, generation, class and social movements. The conclusion of the study shows that the two films are creating two different pictures of the 1970s Swedish society. Upp till Kamp are reconstructing the most common perspective in Swedish history; the male perspective. Where as Tillsammans illustrate the women’s everyday life and the social struggle, and it even shows the children’s perspective. The comparison between how the two films use the four different themes was helpful in highlighting what type of narrative the two filmmakers chose for their view of the 1970s in Sweden, and what they chose to leave out. Which leads to a discussion about how film as a medium is a great tool for mediating history, but also due to the constant reproduction of the same type of narratives. And this shows why films that reconstruct history needs to be questioned, because other important narratives might be left out.

Vi ville undersöka den hinduiska samhällsordningen, som benämns som kastsystemet, samt de oberörbaras uppror mot kastsystemet från 1850-talet och framåt. Vi ville analysera det befintliga materialet genom att pröva religionsvetenskapliga teorier som en potentiell förklaring till existensen av ett sådant fenomen som kastsystemet. Enligt indisk lag är diskriminering av kasttillhörighet förbjudet och praktiserandet av kastsystemet avskaffades officiellt 1950. Trots detta praktiseras denna hinduiska samhällsordning och än idag förekommer det en social, ekonomisk och politisk ojämställdhet, på grund av kastsystemet, i det indiska samhället. De som är sämst ställda i denna samhällsordning och som drabbas mest av den ojämställdhet som råder i det indiska samhället är de oberörbara. De drabbas än idag av våld och människorättsövergrepp. Med vår uppsats vill vi ge en potentiell förklaring av kastsystemets existens samt de oberörbaras uppror mot denna samhällsordning efter 1850-talet fram till 2000-talet. Detta vill vi göra genom att pröva tre utvalda religionsvetenskapliga teorier. De religionsvetenskapliga teorier vi valt är skapade från bland annat Meredith B. McGuire och Pierre Bourdieu. Vi har funnit att deras religionsvetenskapliga teorier kan ge en förklaring till både kastsystemets existens och de oberörbaras uppror mot kastsystemet genom historiens förlopp.

<p> </p><p>Datoriseringen ökar exponentiellt i dagsläget och har gjort de senaste tre decennierna. Med denna utveckling så ökar även näthandeln eftersom detta är viktigt för att kunna konkurrera med andra detaljvaruförsäljare. Till varje webbshop så finns det en administrationsapplikation där webbshopsägaren sköter webbshopen. Problem som kan uppstå i dessa gränssnitt kan vara så kallade kognitiva arbetsmiljöproblem vilket kommer att undersökas i detta arbete för att se hur de kan påverka navigationen specifikt. En prototyp skapades för att lösa dessa kognitiva arbetsmiljöproblem med hjälp av välkända designriktlinjer. I en användbarhetsundersökning så visade det sig att den nya prototypen faktiskt löser dessa problem men en ny prototyp skapades i efterhand där två nya designelement tillagts efter förslag från användbarhetstestdeltagarna.</p><p> </p>

Mitt arbete handlar om känslor samt psykiska och fysiska aspekter under prestationsmoment: stress, rampfeber och prestationsångest. Jag skriver om kroppsmedvetenhet samt olika typer av förberedelser till prestation på scen. Temat på mitt arbete är ett resultat av min vilja att prestera friare och få bort de destruktiva tankar som har följt mig från början av min musikaliska resa. Genom att experimentera med olika tekniker vill jag bli bättre mentalt förberedd till att bli bra musiker på scen och inte bara i ett övningsrum. Mitt mål med detta arbete är att kunna prestera mer avslappnat i kroppen och samtidigt ta bort stress och panik i så stor utsträckning som möjligt. Jag uppfattar min examenskonsert som ett resultat av mental förberedelse baserad på alla reflektioner som jag beskriver i uppsatsen. För att kunna åstadkomma detta kommer jag att använda mig av de metoder och idéer som jag beskriver i arbetet. I den reflekterande delen kommer jag att beskriva min bakgrund som är en anledning till masterarbetetstema. Senare kommer jag att skriva om prestationstillfälle, prestationsångest med kamp- och flyktreaktion samt vanor och rutiner hos musiker. Dessutom beskriver jag tekniker som kan hjälpa en att lyckas förbereda sig bättre till musik- och konsertverksamhet. Jag upplyser om mina ”egna” tekniker (coaching och dagbok) som hjälpte mig på väg till min examenskonsert. Ett prestationstillfälle skapar förväntningar och detta är nästa kapitel av mitt arbete. Sedan kommer jag att summera upp allt och dra slutsatser. / <p>L. Tihanyi: Attis för soloviolin</p><p>S. Prokofjev: Sonat för violin och piano op 94 bis</p><p>M. Ravel: Tzigane</p><p>Piano: Erik Lanninger</p><p></p>

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad – vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ”kall”, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta. De vill med upproret få betalt efter den utbildning och kompetens de besitter.

Uppsatsen undersöker och diskuterar begreppet "implicit författare" med utgångspunkt i en hypotetisk-intentionalistisk tolkningsmodell för skönlitterära texter. Uppsatsens syfte är att fördjupa och precisera begreppet "implicit författare", samt att visa hur begreppet kan vara behjälpligt vid en analys av ett skönlitterärt verk. Uppsatsen avslutas med en exemplifierande analys av inledningen till Karl Ove Knausgårds roman Min kamp.