Trafikverket planerar nya förbifarter längs med E22:an i Söderköping och Karlskrona då säkerheten och kapaciteten på de befintliga vägarna inte är tillräcklig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Trafikverket tar hänsyn till samhällsnytta och  naturmiljö vid byggandet av nya förbifarter, med exempel från planerade förbifartsprojekt i Karlskrona kommun och Söderköpings kommun. I genomförandet av resultatet gjordes en dokumentstudie samt tre intervjuer. Det som går att se utifrån resultatet och diskussionen är att risken för köer minskar till följd av en ökad kapacitet på vägarna. Påverkan som dessa förbifarter har på miljön uppstår bland annat i och med att förbifarterna ska dras genom skog och jordbruksmark. Resultatet visar på att Trafikverket är medvetna om påverkan på naturmiljön och tillämpar vissa verktyg för att minska negativ påverkan på miljön. Vid större förändringar, som att välja förbifartens placering, verkar dock fokus ligga på samhällsnytta och ekonomisk lönsamhet. / The Swedish Transport Administration (Trafikverket) is planning new bypass roads in Söderköping and Karlskrona, because of congestion and safety issues. The purpose of this thesis is to investigate how Trafikverket takes into account societal benefits and the natural environment when building new bypass roads. For the result analysis of relevant documents and three interviews have been made. The result shows building roads with higher capacity leads to shorter travel times and better safety. Less traffic in the town will lead to better air quality and lower noise in the town. The planned placement of the bypass is going through woods and farmlands. Results also show that Trafikverket is aware of the negative effects the bypass will have on the environment. Larger changes like choosing a placement for the road, more focus is on the societal and economic benefits that the bypass brings.

Varför lyckas vissa underlägsna aktörer segra mot betydligt starkare motståndare i krig? En klassisk förklaring är att svaga vinner genom långdragna gerillakrig. Forskningen har dock svårt att förklara varför underlägsna vinner korta krig och vad som är skillnaden mellan svaga som vinner korta respektive långa krig.  Syftet med denna studie är att utveckla och pröva en teori som kan förklara varför svaga aktörer når framgång i både korta och långa krig. Forskningsfrågorna besvaras genom en hypotetisk-deduktiv teoriprövande fallstudie av Libanonkriget 2006 och Vietnamkriget 1965–1973.  Analysen visar att svaga aktörer som kombinerar adekvat fysisk kapacitet med både stark vilja att strida och hög militär skicklighet utsätter den starka aktören för ett så pass svårt militärt dilemma att denne efterhand väljer att avsluta kriget. Slutsatsen är att kombinationen av rätt fysisk kapacitet, stark vilja att strida och hög militär skicklighet är en förutsättning för att svaga aktörer ska nå framgång i kontinentala styrkeasymmetriska krig. Studien visar även att det är samma övergripande mekanismer som bidrar till att svaga aktörer når framgång i både korta och långa krig, men att det är de specifika detaljerna inom respektive del som utgör skillnaden.

Vid tunneldrivning inom infrastrukturprojekt i Sverige är den mest förekommande bergbulten för permanenta förstärkningar den konventionella kamstålsbulten. En ingjuten bult utan förspänning. Montaget sker genom att med handkraft pressa in bulten i ett cementfyllt borrhål. Detta ger upphov till spill av cement och stor fysisk ansträngning, när tusentals bultar monteras i varje projekt. Den permanenta bergssäkringen uppnås först när den omslutande cementen har härdat. Detta medför ett moment i bergförstärkningsskedet där entreprenören måste säkra tunneln med temporära driftbultar.   För att undvika temporärbultning kan en förspänd ingjuten bult användas som permanent bult. Exemplet på en sådan bult är PC-bulten. Vid montage ger den en omedelbar driftsäkring och en permanent förstärkning genom injektering via det inre röret. Bulten blir då helt ingjuten av cement.  Syftet med studien är att jämföra PC-bulten med kamstålsbulten. Studien undersöker den förmodade nyttan i belastningsergonomi och ekonomi av att använda PC-bulten som permanent förstärkningsbult. Genom att utföra en styrd observation på ett studiebesök där tunneldrivning med bergförstärkning skedde har de båda bultarnas montagearbete jämförts ur belastningsergonomisk synpunkt. För att utreda skillnader i arbetsvolym och tidsåtgång utfördes beräkningar på ett sammanställt bultprotokoll. Beräkningarna visar vilken förstärkningsbult som medför den lägsta kostnaden för bultförstärkning.  Av resultatet i studien framgår det att det finns en stor potential i ett framtida användande av PC-bulten som permanent bult vid tunnelförstärkning. Potentialen ligger i en klart förbättrad arbetsmiljö i avseendet belastningsergonomi och i den tidsvinst framtida projekt kan nyttja. / The conventional rebar bolt, a grouted bolt with no pre-stress, is the most commonly used rock reinforcement bolt for tunneling in Swedish infrastructural projects. The assembly takes place by manually pushing the bolt into a borehole filled with grout. This gives rise to spillage and great physical exertion when thousands of bolts are mounted in each project.   Permanent safety is only achieved when the surrounding cement has cured. This entails a moment in the rock reinforcement stage where the contractor must secure the tunnel with temporary operating bolts.  To avoid temporary bolting, a pre-stressed bolt can be used as a permanent bolt. An example of such a bolt is the PC-bolt. When assembled, it provides immediate operational safety and permanent reinforcement by injection through the inner pipe. The bolt is then completely sealed with grout.  The purpose of the study is to compare the PC-bolt with the rebar bolt. The study explores the supposed benefit of economics and load ergonomics of using the PC-bolt as a permanent reinforcement bolt. By conducting a controlled observation on a field study to a site where tunneling with rock reinforcement occurred. The assembly of the two bolts has been compared out of a load ergonomic view point. In order to investigate differences in work volume and time, calculations were made on a compiled bolt protocol. The calculations show which reinforcement bolt results in the lowest cost of the assembly.  The result of the study shows that there is a great potential in the future use of the PC-bolt as a permanent bolt for tunneling. The potential lies in a clearly improved work environment regarding ergonomic loads and more time efficient installation that can be utilized in future projects.

The aim of this study has been to investigate how ChatGPT is portrayed in the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. Previous research shows that Swedes feel that they have relatively little knowledge of what artificial intelligence is. At the same time, news media are predicting that ChatGPT will have far-reaching consequences across society, and concerns are being raised about how the development could potentially lead to the end of humanity. The mass media's reporting on various issues has an influence on how the public perceives the issue, according to theories about the effects of the media. This may justify investigating how the reporting around ChatGPT takes shape. The method that has been applied is a qualitative thematic content analysis. The application of the method has been done by identifying patterns (themes) in the empirical material, based on the study's questions: (1) Which themes frame the depiction of ChatGPT? (2) What opportunities and risks are raised with the use and development of ChatGPT? (3) What potential differences exist between the newspapers' reporting on the issue? The identified themes have then been interpreted and related to previous research and studies of theoretical frameworks, which includes Agenda Theory, Framing, and Priming. In the empirical material, eight themes, which can be found in both papers, have been identified. Prominent themes linked to the first question are Society-changing, Breakthrough in AI development, Competent and Limited. Based on the second question, the themes Helping the individual, Helping society, Threats to human dominance, and Manipulation and misuse have been identified. Even though the same themes have been identified in both newspapers, there are some differences regarding how they take shape and how prominent they are in each newspaper. Moreover, the result gives an indication that a certain shift in news media's portrayal of opportunities and risks linked to AI has occurred, in the sense that news outlets have become more critical in their coverage of AI.

En offentlig organisation befinner sig in en miljö som präglas av i huvudsak tre olika logiker, samhällsvärde, effektivitet och laglighet. Den offentliga organisationen är tvingad till att beakta upphandlingslagstiftningen i alla sina anskaffningar. Denna lagstiftning kritiseras ofta, både avforskare och praktiker, för att vara ett hinder mot att kunna styra verksamheten på ett ekonomiskt effektivt sätt. Denna studie har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur förutsättningarna ser ut för att styra, kontrollera och följa upp inköpen i organisationer som omfattas av lagen om offentlig upphandling. Syftet har varit att kunna bidra med insikter om hur ekonomistyrning kan tillämpas praktiskt trots normativa motsättningar mellan de olika logikerna som präglar organisationen. Den teoretiska utgångspunkten har varit klassiska teorier för interna organisatoriska förutsättningar i kombination med de konkreta aktiviteter som bygger upp tillämpad ekonomistyrning och därtill relaterade verktyg. Studiens slutsatser och bidrag innefattar att i den praktiska tillämpningen ses inte lagen om offentlig upphandling somett hinder mot ekonomistyrningsaktiviteter utan de avgörande problemen ur ett ekonomistyrningsperspektiv är bristande möjligheter att styra, kontrollera och följa upp organisationens inköpsaktiviteter på grund av undermåliga tekniska system eller dålig kommunikation mellan system. Praktiskt bidrar studien med insikten om att den undersökta organisationen kan bli mer ekonomiskt effektiv genom att involvera inköpsfunktionen tidigare i inköpsprocessen och genom att investera i bättre systemstöd för kontroll och uppföljning. / The context of a public organisation is one that is affected mainly by three different logics, public value, efficiency and legalities. The public organisation has to comply with the law of public procurement in all its procuring activities. The aforementioned law is often criticised, by both researchers and practitioners, for being a hindrance to efficient governance. Through qualitative interviews, this study has investigated how the conditions affecting management control activities regarding governance, control and follow-up of procurement in organisations abiding by the law of public procurement. The purpose of the study was to contribute with insights regarding how management control activities can be applied in practice despite the normative conflicts between the underlying logics that characterise the context of the organisation. The theoretical starting point is classical theories for internal organisational conditions in combination with practical activities that constructs applied management control and associated activities. The study concludes that, in practical application the law of public procurement itself is not seen as a hindrance to management control activities, instead the crucial problems from a management control perspective is the lacking possibilities to govern, control and follow-up procurement activities caused by poor technical systems or lacking communication between existing systems. The practical contributions of the study includes theinsight that the studied organisation could increase its economic efficiency by involving the procurement function earlier in the procurement process and by investing in better systems for control and follow-up.

Kapaciteter kan vara till stor nytta, bland annat då partiella differentialekvationer ska lösas. Kapaciteter är dock i många fall väldigt svåra att beräkna exakt, speciellt i viktade rum. Vad som istället kan göras är att försöka uppskatta kapaciteterna, vilket för ringar runt en fix punkt kan utföras med hjälp av fyra olika exponentmängder, \underline{Q}_0, \underline{S}_0, \overline{S}_0 och \overline{Q}_0, som beskriver hur vikten beter sig i närheten av denna punkt och i viss mån ger rummets lokala dimension. För att kunna dra nytta av exponentmängderna är det bra att veta vilka kombinationer av dessa som kan förekomma. För att få fram nya kombinationer använder vi olika sätt att mäta volym av klot med varierande radier. Dessa mått är definierade genom olika vikter. Det har tidigare funnits ett fåtal exempel på hur olika kombinationer av exponentmängderna kan se ut. Variationerna består av hur avstånden är i förhållande till varandra och om ändpunkterna tillhör mängderna eller inte. I denna rapport har vi tagit fram ytterligare fem nya kombinationer av mängderna, bland annat en där \underline{Q}_0 är öppen. / Capacities can be of great benefit, for instance when solving partial differential equations. In most cases, capacities can be difficult to calculate exactly, in particular on weighted spaces. In these cases, it can be sufficient with an estimation of the capacity instead. For annuli around a given point, the estimation can be done using four exponent sets \underline{Q}_0, \underline{S}_0, \overline{S}_0 and \overline{Q}_0, which describe how the weight behaves in a neighbourhood of that point and in some sense define the local dimension of the space. To be able to use the exponent sets, it is useful to know which combinations of them can exist. For this we use various measures, which are a way to measure volumes of balls with varying radii in Rn. These measures are defined by different weights. Earlier, there existed a few examples giving different combinations of exponent sets. The variations consist in their relationship to each other and if their endpoints belong to the set or not. In this thesis we present five new combinations of the exponent sets, amongst them one where \underline{Q}_0 is open.

BAKGRUND: Fysisk aktivitet har påvisats ha en positiv effekt på de områden i hjärnan som är kopplade till inlärning och minne. Dock är det oklart hur stor påverkan en individs fysiska kapacitetsnivå har på dessa områden. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka ifall en intervention i form av fysisk aktivitet kan påverka arbetsminnet, och ifall en grupp individer presterar annorlunda på ett arbetsminnestest efter interventionen beroende på deras syreupptagningsförmåga. METOD: Studien hade en kvantitativ och kvasiexperimentell design utan kontrollgrupp. En grupp om 33 kvinnor, åldern 20-30 år utförde testet som bestod utav minnestestet Letter-number sequencing task före och efter 10 minuters intervention i form av submaximal ergometercykling. Samtidigt som interventionen beräknades individernas maximala syreupptagningsförmåga med hjälp av Åstrands cykelergometertest. Beroende av resultatet på cykelergometertestet delades testpersonerna in i två grupper som representerade hög/mycket hög (grupp 1) syreupptagningsförmåga respektive låg/genomsnittlig (grupp 2) syreupptagningsförmåga. RESULTAT: Medianvärdet på LNS innan interventionen var 20,5 för grupp 1 (n=20) respektive 21 för grupp 2 (n=13). Detta medianvärde förbättrades med en enhet för båda grupperna vid LNS efter interventionen. Skillnaden inom gruppresultaten före och efter interventionen var icke-signifikant med ett P-värde på 0,614 för grupp 1 och 0,891 för grupp 2. Skillnaden i förändring mellan grupperna var heller ej signifikant med ett P-värde på 0,854. KONKLUSION: Arbetsminnet påverkades inte av 10 minuters fysisk aktivitet i någon av gruppjämförelserna. En individs syreupptagningsförmåga verkar heller inte påverka arbetsminnet. / BACKGROUND: Physical activity has been shown to have a positive effect on the areas of the brain connected to learning and memory. Even so, it is uncertain how much a person’s level of physical capacity influences these areas. OBJECTIVES: The purpose of the study was to examine if an intervention of physical activity could affect working memory, and whether a group of people perform differently during a working memory test after the intervention depending on their oxygen uptake. METHODS: The study had a quantitive and quasiexperimental design without control group. A group of 33 women, 20-30 years of age, conducted the test which consisted of the memory test Letter-number sequencing task before and after 10 minutes of submaximal ergometer cycling. During the intervention the individual’s maximal oxygen uptake was calculated with the Åstrand cycle ergometer test. Depending on the results from the cycle ergometer test, the testsubjects was split into two groups which represented high/very high (group 1) oxygen uptake and low/average (group 2) oxygen uptake. RESULTS: The median of LNS before the intervention was 20,5 for group 1 (n=20) and 21 for group 2 (n=13). This median improved with one unit for both groups at LNS after the intervention. The difference between the results within the groups before and after the intervention proved to be non-significant with a P-value of 0,614 for group 1 and 0,891 for group 2. The difference in change between the groups was neither significant with a P-value of 0,854. CONCLUSION: Working memory was not affected of 10 minutes of physical activity in neither of the comparison between the groups. It also seems that an individual’s oxygen uptake doesn’t affect working memory.

BAKGRUND: Fysisk aktivitet har påvisats ha en positiv effekt på de områden i hjärnan som är kopplade till inlärning och minne. Dock är det oklart hur stor påverkan en individs fysiska kapacitetsnivå har på dessa områden. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka ifall en intervention i form av fysisk aktivitet kan påverka arbetsminnet, och ifall en grupp individer presterar annorlunda på ett arbetsminnestest efter interventionen beroende på deras syreupptagningsförmåga. METOD: Studien hade en kvantitativ och kvasiexperimentell design utan kontrollgrupp. En grupp om 33 kvinnor, åldern 20-30 år utförde testet som bestod utav minnestestet Letter-number sequencing task före och efter 10 minuters intervention i form av submaximal ergometercykling. Samtidigt som interventionen beräknades individernas maximala syreupptagningsförmåga med hjälp av Åstrands cykelergometertest. Beroende av resultatet på cykelergometertestet delades testpersonerna in i två grupper som representerade hög/mycket hög (grupp 1) syreupptagningsförmåga respektive låg/genomsnittlig (grupp 2) syreupptagningsförmåga. RESULTAT: Medianvärdet på LNS innan interventionen var 20,5 för grupp 1 (n=20) respektive 21 för grupp 2 (n=13). Detta medianvärde förbättrades med en enhet för båda grupperna vid LNS efter interventionen. Skillnaden inom gruppresultaten före och efter interventionen var icke-signifikant med ett P-värde på 0,614 för grupp 1 och 0,891 för grupp 2. Skillnaden i förändring mellan grupperna var heller ej signifikant med ett P-värde på 0,854. KONKLUSION: Arbetsminnet påverkades inte av 10 minuters fysisk aktivitet i någon av gruppjämförelserna. En individs syreupptagningsförmåga verkar heller inte påverka arbetsminnet. / BACKGROUND: Physical activity has been shown to have a positive effect on the areas of the brain connected to learning and memory. Even so, it is uncertain how much a person’s level of physical capacity influences these areas. OBJECTIVES: The purpose of the study was to examine if an intervention of physical activity could affect working memory, and whether a group of people perform differently during a working memory test after the intervention depending on their oxygen uptake. METHODS: The study had a quantitive and quasiexperimental design without control group. A group of 33 women, 20-30 years of age, conducted the test which consisted of the memory test Letter-number sequencing task before and after 10 minutes of submaximal ergometer cycling. During the intervention the individual’s maximal oxygen uptake was calculated with the Åstrand cycle ergometer test. Depending on the results from the cycle ergometer test, the testsubjects was split into two groups which represented high/very high (group 1) oxygen uptake and low/average (group 2) oxygen uptake. RESULTS: The median of LNS before the intervention was 20,5 for group 1 (n=20) and 21 for group 2 (n=13). This median improved with one unit for both groups at LNS after the intervention. The difference between the results within the groups before and after the intervention proved to be non-significant with a P-value of 0,614 for group 1 and 0,891 for group 2. The difference in change between the groups was neither significant with a P-value of 0,854. CONCLUSION: Working memory was not affected of 10 minutes of physical activity in neither of the comparison between the groups. It also seems that an individual’s oxygen uptake doesn’t affect working memory.

Föreliggande studie undersöker hur aspekter av mindset, återkoppling och matematiska resonemang påverkar elevers lärande i matematik. Syftet med studien är att bidra till en ökad medvetenhet och en fördjupad förståelse kring hur elevers lärande i matematik kan föras framåt.  I studien förenas två olika teorier för lärande: en socialkonstruktivistisk teori och en metakognitiv teori. Ur denna synvinkel, kan kunskap inte förmedlas, utan är något som utvecklas i möten mellan lärare och elever och elever sinsemellan. Eleven är sin egen resurs i lärandet och läraren skapar förutsättningar för elevens lärande. Metakognitiv teori, i vilken även kognitiv teori ingår, handlar om de tankeprocesser eleverna använder när de hanterar information.  Som metod valdes enkäter med likertskalor samt styrd observation.  Vid observationerna fick eleverna arbeta i par där de var ungefär jämnpresterande i matematik och fick resonera högt när de arbetade med en problemlösningsuppgift. Forskaren deltog aktivt genom att ge eleverna återkoppling antingen på uppgiftsnivå eller på processnivå. Resultatet från de fem elevpar som fick feedback på processnivå visade att denna återkoppling gav bränsle till de kreativa resonemangen som fortsatte. Gemensamt för de fem elevpar som fick feedback på uppgiftsnivå var att de kreativa resonemangen avstannade när feedback gavs, till förmån för algoritmiska resonemang där resonemanget inte var väl förankrat i en matematisk grund. För elever i matematiksvårigheter kunde en svårighet i sig vara att ta steget från det konkreta till det generella och abstrakta, oavsett vilken återkoppling de fick. Vid analysen kategoriserades hälften av eleverna att ha ett growth mindset, vilket innebär att de ser på sin förmåga i matematik som något de kan påverka och utveckla. Den andra hälften kategoriserades att ha ett fixed mindset, vilket innebär att de ser sin förmåga i matematik som en medfödd egenskap som inte går att påverka särskilt mycket. Den grupp elever som inte använde den återkoppling de fick på ett strategiskt sätt för att föra resonemangen framåt, dominerades av att ha ett fixed mindset. Dessa elever gav lättare upp eller använde undvikande strategier då de mötte svårigheter jämfört med övriga elever. Resultatet kan tillämpas i skolan genom att undervisning i matematik bör fokusera på processen där kreativa resonemang och growth mindset gynnas. Det är viktigt att lärare inte ”skalar av” de delar av matematiken som bidrar till den begreppsliga förståelsen, t ex genom att ha starkt fokus på metoder och procedurer, i sin strävan att förenkla och underlätta för elever i matematiksvårigheter.

Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Forskning har visat på att det finns behov av att arbeta tvärsektoriellt för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Ett sätt att göra detta är genom dialogprocesser. Denna studie ämnar undersöka vilka effekter dialogprocesser, baserade på SymbioCity Approach, har på kommunal planering efter det att processen genomförts.  Studien har genomförts genom litteraturstudier i ämnet, deltagande observationer under en dialogprocess samt 11 semistrukturerade intervjuer av deltagare från två olika dialogprocesser.  Studien har visat på att dialogprocesser baserade på SymbioCity Approach är ett användbart verktyg för en hållbar stadsutveckling. Processen kan utmynna i resultat som ökad institutionell kapacitet, ökad tvärsektoriell inblick och förståelse samt ökat socialt kapital.   Studien har också visat att viktiga faktorer som kan påverka resultatet av dialogprocessen bland annat är: huruvida man har en lämplig syftesformulering, att rätt resurser medverkar samt att man håller en nivå på dialogen som överensstämmer med dess syfte. Vidare har det framkommit att processen behöver planeras noga för att kunna utmynna i önskat resultat och att olika aktörer kan ha olika förväntningar på och bild av resultaten. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. Studies has shown that there’s a need for a multisectoral working process to achieve a sustainable urban development. One way to do so is through collaborative planning processes. This study examines the use of collaborative processes, based on SymbioCity Approach, in civil planning projects in two Swedish municipalities. It tries to examine what effects the process has on the municipalities planning.  The study has been conveyed through literature studies on the subject, participating observations of a collaborative planning process and 11 semi-structured interviews with participants from two planning processes.  The study has shown that collaborative planning processes based on SymbioCity Approach is a useful tool for sustainable urban development. A process like this may result in increased institutional capacity, increased multisectoral knowledge and understanding, and increased social capital.   The study also shows that important factors that may influence the results of the process are: whether a purpose has been properly articulated, if the right resources are participating and whether the level of the content of the process coincides with the purpose of the process. Furthermore, the study shows that the process needs to be properly planned to reach its full potential. It also found that different stakeholders might have different expectations and idea of what the results of the process might look like.