NOTE AB är ett elektronik- och komponentföretag som tillverkar produkter till verkstäder, medicinsktekniska företag, försvaret och kommunikationselektronik företag. Examensarbetet genomfördes på deras enhet i Torsby som specialiserar sig på prototypframtagning och tillverkning av produkter som används i tuffa miljöer. NOTE i Torsby har fått en ny affär som innefattar tre produktfamiljer som de inte tillverkat förut. Omfattning på affären ökade från 50 MSEK till 92 MSEK innan planeringen av produktionen var klar. Vanligtvis tar det 1–2 år att få igång en sådan produktion, men nu har det endast tagit 6 månader från att affären fastställdes tills produktionen var igång. Problemet som uppstod var att de resurser, material och produktionsyta inte var anpassade efter den nya omfattningen på 92 MSEK.  Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur många produkter som kan produceras under en veckas tid och hitta förbättringsmöjligheter för det nya produktionsflödet. Examensarbetet avgränsades till att titta på en av produktfamiljerna. För att besvara syftet och samla in information om flödet gjordes en beskrivning av nuläget för att därefter kunna utföra en nulägesanalys. Utifrån den kunde Leanslöserier och problem identifieras samt ta fram förbättringsförslag till dem.  Resultatet som det här examensarbetet kom fram till var att kapaciteten var för låg jämfört med hur mycket Parker efterfrågade varje vecka. De största Leanslöserierna och problem som hittades var rörelse, brist i kommunikation och materialhantering. För att minska slöserierna och problemen togs ett antal förbättringsförslag fram och några genomfördes. Det resulterade i att rörelser och problem i produktionsflödet minskade samt att en mer strukturerad arbetsplats uppstod. Vidare arbete för företaget är att genomföra alla förbättringsförslagen och därefter utvärdera produktionsflödet på nytt. / NOTE AB is an electronic and component company and they manufacture products to workshops, medical technology companies, defense and communications electronics companies. This thesis was performed at their factory in Torsby where they are specialists at prototype development and manufacturing of products which is used in tough environments. NOTE in Torsby has signed a new deal which include three product families that has never been manufactured in this factory before. The extent of the deal from the beginning was at 50 MSEK but increased to 92 MSEK before planning of the production was completed. It usually takes 1-2 years to get a production like this up and running, but in this case it has only taken 6 months from the deal was signed until the production was up and running. The problem which had occurred was that the resources, materials and the production area was not adjusted after the new extent of the deal at 92 MSEK.  The aim of this thesis was to calculate a weekly production capacity and to develop suggestions which will improve the production flow. The thesis will focus on only one of the three product families. In order to answer the aim and collect information about the flow, a description of the current situation was made and then was an analysis perform on the current situation and based on that was Lean waste and problems found and then suggestions for improvement were develop. The result of this thesis is that the capacity is too low compared to what Parker inquire for every week. The biggest Lean wastes and problems which was found was motion, lack in communication and material handling. In order to reduce wastes and problems, a number of improvement suggestions were made and some were implemented.  As a result, movements and problems in the production flow decreased and a more structured workplace emerged. Further work for the company is to implement all the improvement suggestions and then re-evaluate the production flow.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om akut koffeinintag har en påverkan på anaerob kapacitet med en halvcirkelspark (Dollyo Chagi) och anaerob effekt i en Squat Jump i smithmaskin.  Metod Totalt deltog 26 försökspersoner. 16 av personerna (8 män och 8 kvinnor) rekryterades från idrotten Taekwon-Do som utförde ett sparktest; Multiple Frequency Speed of Kick Test för att mäta anaerob kapacitet och beräkna ett trötthetsindex; Kick Decrement Index (KDI %). Teknikvalet i testet var en halvcirkelspark (Dollyo Chagi). Kravet på deltagarna för det som kallas för test 1, var att de tränat Taekwon-Do i minst fyra år. 10 av personerna rekryterades från övriga idrotter (8 män och 2 kvinnor) med vana för styrketräning för att mäta anaerob effektutveckling genom att de utförde en squat jump i smithmaskin med en yttre belastning motsvarande sin egen kroppsvikt. Detta test kallas för test 2. Både test 1 och test 2 hade två tillfällen som vi kallar för tillfälle 1 och tillfälle 2. Under tillfälle 2 tilldelades en experimentgrupp koffein 3mg/kg kroppsvikt, 30 minuter innan påbörjad test. Rekryteringen av deltagarna genomfördes genom e-mailutskick till personliga kontakter och föreningar i Stockholmsområdet.  Resultat Resultaten visar en signifikant förbättring av både anaerob kapacitet och anaerob effekt efter akut intag av koffein. Anaerob kapacitet förbättrades med en förbättring av KDI % från 6,8 % till 3,8% (ca 44 %). Anerob effekt förbättrades där effektutvecklingen ökade från 553w till 877w (ca 37 %).  Slutsats Denna studie visar att akut intag av koffein har en påverkan på anaerob prestation i form av alaktacida och laktacida prestationer där en ökning sker både i kapacitet och effekt. Denna information är värdefullt för utövare som vill prestera på topp och strävar efter medaljplatser. Men den visar också att timing för intaget måste stämma för maximal effekt av ämnet.

This study has investigated the effects various effects that driver behavior has on the analyses and simulations carried out by the Swedish Transport Administration. By making assumptions about train drivers' braking ability - which has been modelled by braking percentage and implementing these in the same analysis methods that the Swedish Transport Administration use - the effect of how different driving behaviours affect the results of these analyses can be assessed.  The analyses have been carried out on the Sundsvall–Umeå line: a section where ERTMS is already implemented. The following analyses have been performed in the Railsys tool: runtime analysis, headway analysis (how close two trains can drive after each other), and punctuality analysis. The result of the runtime analysis shows that the effect on runtime is not significant between different driver behaviors. However, there is a greater effect on the headway analysis; the results show that trains can drive significantly closer after each other on stretches where braking is common. The punctuality analysis shows little difference in punctuality. But based on the result, the assumption was made that it would have a significantly greater effect on a railway system with more traffic - for example Stockholm - than for the simulated system in this study.  The conclusion of the study is that different driver behaviours have an effect on headway and punctuality analyses. However, it is not possible to obtain an exact value on how punctuality and runtimes are affected by variations in train driver behavior with the simulation methods used currently in Sweden.

Detta arbete berör arbetsminnets betydelse för matematikinlärning och hur lärare kan arbetaför att optimera lärandet för elever med svagt arbetsminne. Syftet med arbetet var att göra ensammanställning och översikt om vad forskningen säger angående hur elever imatematiksvårigheter utifrån ett svagt arbetsminne kan stöttas i skolan. Avgränsningargjordes till arbetsminnet och dess funktion kopplat till matematiksvårigheter. Andraavgränsningar vi gjorde i arbetet var att utgå från Baddeleys modell av arbetsminnet och thecognitive load theory. Sökningar gjordes i både ERIC och ERC efter relevanta källor. Vianvände oss mestadels av peer review artiklar men utgick även från tidigare kurslitteratur därvi gjorde kedjesökningar utifrån källor i dessa. Forskningen vi har tagit fram och presenterar idetta arbete visar på att arbetsminnets kapacitet har en stor betydande roll för eleversmatematikinlärning. De olika delarna i arbetsminnet ansvarar för olika arbetsuppgifter menresultatet visar att samarbetet mellan dessa delar är väsentlig för att eleven ska kunna ta in nykunskap. För elever med ett svagt arbetsminne är det viktigt med stöttning för att minskabelastningen på arbetsminnet. Forskningen visade att visuellt stöd, meningsfullt och bekantinnehåll samt repetition är stöttning som lärare borde inkludera i sin undervisning för attstötta matematikinlärningen för elever med ett försvagat arbetsminne.

SAB är ett globalt marknadsledande stålföretag som grundades år 1878. Företaget har sju produktionsanläggningar varav ett ligger i Oxelösund. Produktion från järnmalmspellets till värmebehandlad plåt sker dygnet runt i olika byggnader på produktionsområdet som är flera kvadratkilometer stort, vilket innebär att interna transporter inom produktionsområdet är nödvändigt. Transporterna sker idag med dragare som framförs av dragarförare som tar emot transportbeställningar från de olika hallarna på produktionsområdet. Hallarna är tilldelade olika prioritet vilket innebär att dragarförarna har olika tid på sig att slutföra transportuppdragen. Dragarförarna ser i det gemensamma transportsystemet samtliga transportuppdrag och har möjlighet att själva bestämma vilka transportuppdrag de vill slutföra.   Hallarna upplever att det stundvis är långa väntetider och ringer då till samordningen för att få sina transportuppdrag prioriterade medan avdelningen för interna transporter i sin tur upplever en inflation i prioritet där fler och fler transportuppdrag hamnar på högre prioritet. Syftet med arbetet är således att SSAB ska få en ökad förståelse för hur de kan minska väntetiderna för hallarna och möjligtvis öka antalet slutförda transportuppdrag. Målet med studien är att utföra en simuleringsstudie dels i syfte att kartlägga transportsystemet, dels för att kunna undersöka hur olika scenarier påverkar väntetider för hallar samt slutförda transportuppdrag för dragarna. För att uppnå rapportens syfte och mål har en simuleringsmodell över det studerade området byggts i Arena.  Med hjälp av simuleringsmodellen har två olika typer av experiment genomförts för att besvara rapportens frågeställningar, nämligen jämförande alternativ och sökexperiment.    För experimenten som utfördes som jämförande alternativ utformades 21 scenarier som innebar olika prioritetsättningar och som alla testades med 4, 5 och 6 dragare. Resultatet av varje scenario innebar en viktad prioritet baserat på hur antalet slutförda transportuppdrag blev fördelat mellan prioriteterna. Den viktade prioriteten sammanställdes tillsammans med medelväntetiden för alla hallar i ett spridningsdiagram för respektive dragarantal. I resultatet kunde man se att ju fler områden som sätts på högre prioritet, desto längre blir väntetiden. Däremot skedde det ingen förändring för det totala antalet slutförda transportuppdrag baserat på hur prioriteringen sattes. Vid sökexperimenteringen testades olika antal dragare för att se när det totala antalet slutförda transportuppdrag nådde sitt tak. Som mest testades 50 dragare och resultatet visade att taket för antalet transportuppdrag som slutfördes var omkring 5900 med 9 dragare, där taket nås på grund av att hallarna i simuleringsmodellen inte genererar fler transportuppdrag än så.   Slutsatsen är att dragarförarna ser ut att kunna slutföra transportuppdragen inom utförandetiden med 5 dragare så länge den viktade prioriteten för områdena är större än 4. Men om SSAB ska öka produktionstakten, vilket innebär fler transportuppdrag i transportuppdragslistan, kommer de behöva använda sig av fler dragare på anläggningen. Slutligen rekommenderas att kommunikationen ses över gällande prioritetsättningen. Om hallarna får tydligare information om vilken prioritet de har kan kommunikationen förbättras. Genom införande och användande av de tre begreppen utförandetid, slutförandetid och väntetid, som introducerats och definierats i den här rapporten, skapas en gemensam bild över var problemen uppstår. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Idag står världens samhällen och städer inför nya utmaningar i och med kraftig urbanisering och stora klimatförändringar där konceptet “smart stad” ses som en lösning. Däremot är den “smarta stadens” definition fortfarande otydlig och flera använder begreppet i olika sammanhang vilket kan vara förvirrande. Denna uppsats syftar till att utöka förståelsen kring vad en “smart stad” är och hur den kan definieras enligt forskningen och slutligen studera Stockholm stads organisation i arbetet att förverkliga sin vision “att bli världens smartaste stad 2040” med hjälp av ramverket institutionell kapacitet. Studien genomförs med hjälp av en teoristudie av konceptet “smart stad” och en fallstudie som behandlar Stockholm stads strategiska styrdokument och intervjuer av personer som arbetar med kommunens stadsutveckling på olika sätt. Institutionell kapacitet används i denna uppsats för att studera förmågan att omsätta kunskapsresurser, relationella resurser och att mobilisera arbetet inom Stockholm stad för att skapa till förändring i praktiken och slutligen omvandling av stadens kvalitéter. Stadens organisation analyseras för att besvara frågeställningarna: vad olika aktörer i Stockholm stad menar när de diskuterar “den smarta staden”, vilken mening de lägger i begreppet och om det finns ett glapp mellan stadens vision och det praktiska arbetet? Studiens slutsatser är att Stockholm stad har de kompetenser och strategier för att lyckas men uppbyggnaden av organisationen försvårar arbetet. För att lyckas med en stadsomvandling till världens “smartaste stad” krävs det ökat samarbete inom kommunen och ett starkt vägvisande ledarskap. Nya roller har tillkommit och än fler behöver tillkomma för att fylla de kompetenser som saknats. Stockholm stad har arbetat innovationsfrämjande under de senaste åren och nya arbetssätt med fokus på den “smarta staden” med hjälp av innovation och digitalisering har tillkommit. Stockholm stad är i uppstartsfas med avseende på “smart stad”-omställning och frågan är om målet “smart” är en teoretisk trend eller om stadens snart är “smart” även i praktiken. / Today, the world's societies and cities face new challenges in the face of heavy urbanization and major climate change, where the concept of "smart city" is seen as a solution. However, the “smart city” definition is still undecided, and many use the concept in different contexts, which can be confusing. This paper aims to broaden the understanding of what a "smart city" is and how it can be defined according to research and lastly studying the Stockholm city organization in their work to realize its vision "to become the world's smartest city 2040" with help using the framework institutional capacity. The study is conducted with a theory study of the concept "smart city" and a case study that deals with the City of Stockholm's strategic steering documents and interviews of people who work with the municipality's urban development in different ways. Institutional capacity is used in this thesis to study the ability to interpret knowledge resources, relational resources and mobilization capacity within the City of Stockholm work to create change in practice and finally the transformation of the city's qualities. The city's organization is analyzed to answer the questions: What do different actors in Stockholm city mean when they discuss "the smart city", what meaning do they put in the concept and also if there is a gap between the city's vision and the practical work? The study's conclusions are that Stockholm city has the skills and strategies to succeed, but the construction of the organization makes the work difficult. In order for the city to succeed with their transformation into the world's "smartest city they need to increase collaboration within the municipality and also a strong guiding leadership is required. New roles have been added and more need to be added in order to fill the missing skills. Stockholm City has worked on promoting innovation in recent years and new working methods focusing on the "smart city" with the help of innovation and digitization have been added. Stockholm city is in the start-up phase with their transformation and the question is if the ambition “smart” is theoretical trend or if the city is soon "smart" even in practice.

Background: Health care is facing major future challenges with a changing demographic. An aging population means increasing multi-morbidity and complex care needs. This means that more people need to share the same resources. The study intends to investigate how existing resources can be optimized to promote accessibility to care from a quality engineering perspective. Method: Data collection was carried out with combination of a systematic literature study and a case study. A deductive thematic analysis was used to analyze collected qualitative data which was compiled into categories and themes. The results of both studies were analyzed using pattern analysis, where similarities and differences were highlighted. Results: Several barriers in hospital-wide flow were identified and compiled into eight categories; management, planning &amp; collaboration, quality, capacity, system understanding, communication, patient and staff. Process indicators are demonstrated in many parts of the care process and the various functions of healthcare. Proposed solutions for resource optimization to promote accessibility to care were summarized into six themes and 28 categories. Identified themes are, the patient at the center, mission and organization, strategic leadership, people in the organization, applying new technology and developing the care services. Conclusion: Previous studies that examined factors which affects capacity in hospitals emphasizes the importance of holistic understanding, which is confirmed in this study. If the capacity and thus accessibility to care is to be promoted, it is required that the development takes place with an understanding of the healthcare system. It also requires knowledge of how care can meet patients' needs with the help of quality technology. By using a variety of principles, methods and tools, performance can be improved and accessibility to care can be promoted.

Syftet med studien var att undersöka röstinmatningens potential som skrivverktyg för elever i skrivsvårigheter i en stöttande skrivmiljö där stöd för skrivstrategier ges. En fråga ställdes om hur de två skrivmetoderna röstinmatning respektive tangentbord skulle påverka skrivande av faktatext. Skrivandets komplexitet beskrevs utifrån teorin ’The Simple View of Writing’. Studien utformades som en fallstudie av fyra fall som valdes utifrån låga resultat på avkodningstest och lärares bedömning av att skrivsvårigheter förelåg. Två elever gick i årskurs 4 och två i årskurs 5 och varje individ producerade, med stöd av en planeringsmall, tre faktatexter med röstinmatning och tre med tangentbord. Kvalitativ datainsamling i form av observationer och intervjuer kombinerades med kvantitativ analys av elevtexterna. Resultatet visade att röstinmatning inte gav generellt längre eller mer korrekta texter i dessa fall, vilket ansågs bero på den höga kognitiva belastning som den komplexa skrivprocessen innebar. Skrivstrategin ansågs mer framgångsrik.

Inledning: Yrkesrollen röntgensjuksköterska är i konstant utveckling och brist på röntgensjuksköterskor och radiologer leder till ett ansträngt läge på radiologiska avdelningar runt om i Sverige. Vidareutbildningar mot en granskande ansvarsroll för röntgensjuksköterskan finns inte i Sverige men är beprövat i Europa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om yrkesrollen bildgranskande röntgensjuksköterska. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Litteratursökning gjordes via databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade på utmaningarna och fördelarna med den nya yrkesrollen som granskande röntgensjuksköterska samt rollens innebörd. Resultatet visade att granskande röntgensjuksköterskor bidrog med granskningskapacitet, hög kvalitet och visade på utvecklingspotential inom området. Röntgensjuksköterskor beskrev vidareutbildningen som utmanande men utvecklande. Resultatet visade på de åtgärder som användes för att säkerställa kvalitet och kompetens. Slutsats: Resultatet ger insikt i den nya yrkesrollen och dess konsekvenser för granskande röntgensjuksköterskor och kan vara användbart för sjukvårdsorganisationer som överväger att implementera denna yrkesroll. Detta skulle kunna leda till ökad motivation för röntgensjuksköterskor och generera ökad granskningskapacitet och minskade kostnader. Mer forskning inom området behövs och skulle kunna generera en bättre bild över hur en vidareutbildning i Sverige skulle kunna se ut.

Ett avloppssystems syfte är att avleda spillvatten med säkerhet för användaren, det är därför viktigt att den hydrauliska prestandan i systemet är garanterad för den avsedda tillämpningen. Spillvatteninstallationer i Sverige ska därför utföras korrekt enligt lagkraven i Plan- och bygglagen samt funktionskraven i Boverkets byggregler. Idag används riktlinjerna i svensk byggnorm SBN 80 och den svenska standarden SS-EN 12056-2 för dimensionering, dock har det observerats fekalier i duschens golvbrunn även fast att dessa riktlinjer har följts. Projektets frågeställning är därför: Varför hamnar fekalier i duschens golvbrunn? Projektet inleds med en litteraturstudie om den teoretiska bakgrunden av strömningsmekanik i cirkulära halvfyllda rör och befintliga studier på den hydrauliska prestandan i avloppssystem. För att besvara frågeställningen används en experimentell metod. Experimenten behandlar en undersökning av strömningsbild och bakspolning på två olika installationer som är dimensionerade enligt SBN 80. Det empiriska resultatet visade tydligt att positionen av förminskningen till anslutningsledning från duschbrunn har en stor betydelse för risken av bakspolning. Slutsatsen blev att en position i överkant på den liggande stamledningen ger en definitiv lösning för att stoppa bakspolningen helt. / The purpose of a sewer system is to divert wastewater with safety for the user, therefore it is important that the hydraulic capacity of the system is guaranteed for the intended application. Wastewater installations in Sweden must therefore be installed correctly in accordance with the statutory requirements of the Planning and Building Act and the functional requirements of Boverket's building rules. Today, the guidelines in Swedish building standard SBN 80 and the Swedish standard SS-EN 12056-2 are used for constructing the installations, however, fecal have been observed in the shower well even though the guidelines have been followed. The project's question is therefore: Why does fecal appear in the shower well? The project begins with a literature study on the theoretical background of flow mechanics in circular semi-filled pipes and existing studies on the hydraulic capacity of the drainage system. An experimental method is used to answer the issue of the study. The experiments deal with a study of the flow pattern and the backflow on two different installations that are dimensioned according to SBN 80. The empirical result clearly showed that the position of the reduction to the shower well connection pipe is of great importance for the risk of backflow. The conclusion was that a position at the top of the horizontal pipe provides a definitive solution to stop the backflow completely.