Bakgrund: Immateriella tillgångars betydelse ökade markant under 2000-talet som en följd av ett mer digitaliserat och kunskapsdrivet samhälle. Detta tillgångsslag besitter egenskaper som är komplexa att identifiera och uppskatta ett värde på, vilket påverkar redovisningens utfall. Redovisningsorganet IASB har tillsammans med många andra fört en diskussion huruvida kvaliteten av redovisning av immateriella tillgångar kan öka. Detta med bakgrund av att immateriella tillgångar allokeras på ett sätt som externa användare var oförmögna att bedöma på grund av dess komplexitet. Samtidigt ökade tillgångsslagets betydelse för bolagen och blev en betydande del av bolagsvärdena. Dator-, mobil- och tv-spelsbranschen består i huvuddel av immateriella tillgångar på grund av att det är en digital och kunskapsdriven bransch. Dessa tillgångar utgör ett betydande värde för bolagen, men på grund av sina abstrakta egenskaper är det svårt att identifiera, värdera och allokera dem. Syfte och metod: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur spelföretagen redovisar immateriella tillgångar och bidra till den diskussion IASB fört om bolag kan förse placerare med mer användbar information om de förvärv som görs. Studien genomförde intervjuer utifrån personer med olika befattningsområden inom spelbranschen samt kompletterades med sekundärkällor för att beskriva hur de finansiella rapporterna ser ut. Analys och slutsats: Datan som denna studie erhöll presenterar viktiga karaktärsdrag inom spelbranschen som gör redovisningen av immateriella tillgångar än mer komplex. Studien avslutas med en diskussion om den bristfälliga information som redovisas om de immateriella tillgångarna verkligen uppfyller regelverkets krav på relevans och korrekt återgivande. Spelbranschens komplexa egenskaper och det principbaserade regelverket lägger mycket ansvar på bolagens bedömande. Samtidigt kan inte dessa stödja sig mot en etablerad branschpraxis när både regelverket och branschen fortfarande är i ett ungt stadie.

Inledning: I tidigare forskning har det framgått att styrelsen har en inverkan på bolags CSR- rapportering, eftersom styrelsen är med och utformar bolags CSR-strategier. Denna forskning har dock visat sig vara begränsad till att endast undersöka ett fåtal karaktärsdrag hos styrelsen, vilket motiverar en kartläggande studie av styrelsens karaktärsdrag och dess inverkan på bolags CSR-rapportering. Problemformulering: Vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter påverkar bolagets CSR-rapportering? Syftet: Syftet med studien är att identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter som påverkar bolagets CSR-rapportering. Metod: Studien har en deduktiv ansats och har utifrån befintliga studier och teorier skapat hypoteser. Hypoteserna har sedan testats med kvantitativ tvärsnittsdata. Det urval som studien grundar sig på är 109 bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm (large och mid cap) år 2013. Studiens data har främst samlats in från bolags årsredovisningar och hemsidor. Resultat: Studiens resultat antyder att styrelseledamöter: med juridisk utbildning, som är oberoende ledamöter, arbetstagarrepresentanter har en positiv påverkan på bolags CSR- rapportering. Detsamma gäller för styrelsens storlek och styrelseordförandens ålder. Det till skillnad från när familjeägare sitter i styrelsen, vilket enligt resultaten hade en negativ inverkan på bolags CSR-rapportering. Studien visar att de strukturella karaktärsdragen hos styrelsen har störst inverkan på bolags CSR-rapportering, vilket bland annat indikerar att de intressen som ledamöter företräder inverkar på dess styrelsearbete. Vi jämförde även bolag som var listade på large och mid cap-listan för att se om det fanns några skillnader dem emellan. Testerna visade att flera demografiska karaktärsdrag var signifikanta i de mindre bolagen men inte i de större. Detta indikerar att CSR-rapporteringsmentaliteten som dessa karaktärsdrag tidigare bidragit med, till viss del blivit institutionaliserat i de större bolagen. Ytterligare ett resultat som studien visat är att denna typ av forskning i framtiden inte endast kan begränsa sig till en teori. / Introduction: Previous research has shown that the board of directors has an impact on the companies CSR-reporting, since the directors are a part of developing the company's CSR- strategies. This research, however, has proven to be limited to investigate only a few character traits of the board of directors, which justifies a survey of the board's characteristics and its impact on companies' CSR-reporting. Problem: Which character traits of the board and board members affect the company's CSR- reporting? Purpose: The purpose of the study is to identify the characteristics of the board and board members that affect the company's CSR-reporting. Method: The study adopts a deductive approach and the hypotheses are therefore based on existing studies and theories. The hypotheses that have been tested in this study are based on quantitative cross sectional data. The sample for this study is based on 109 companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm (large and mid cap) in 2013. The data collected originates primarily from companies' annual reports and websites. Results: The results of this study show that those directors: with legal educations, that are independent, employee representatives have positive effects on companies’ CSR-reporting. The same applies to the size of the board and the age of the Chairman. These results are different from when family owners are members of the board, which has a negative impact on companies' CSR-reporting. The study also shows that the structural characteristics of the board have the greatest impact on companies' CSR-reporting, which, for example, indicates that the interests that the members represent have an impact on the board’s activities. We also compared companies listed on large and mid cap to see if there was any difference between the two. The test’s showed that several demographic characteristics had a significant impact in the smaller companies, but not in the larger companies. This indicates that the mentality of CSR-reporting that these traits previously assumed to contribute with, to some extent has become institutionalized in larger companies. Another result this study demonstrated was that future research regarding this relationship should not only limit itself to one theory.

Bakgrund: Projekt är en arbetsform som får allt större utbredning. Projekt kräver nya former av ledarskap, som skiljer sig från linjeledarskap. I detta sammanhang blir därför projektledaren en mycket viktig person. Syfte: Syftet är att ur ett individperspektiv skapa djupare förståelse med avseende på vad som karaktäriserar framgångsrika projektledare. Genomförande: Intervjuer har genomförts med fyra framgångsrika projektledare med avseende på karaktärsdrag, beteende/ledarstil samt motivation/drivkraft. Resultat: Projektledare är starkt resultatinriktade och har förkärlek till utmaningar. De tror starkt på sin egen förmåga att prestera och har en stark vilja. De ställer höga krav på sig själva men är prestigelösa och stresståliga. Framgångsrika projektledare är både uppgifts- och relationsorienterade. Den starkaste drivkraften i deras arbete är den utmaning projektledarskap innebär. Att få se ett konkret resultat av deras hårda arbete är också en stark drivkraft.

<p>Bakgrund: Projekt är en arbetsform som får allt större utbredning. Projekt kräver nya former av ledarskap, som skiljer sig från linjeledarskap. I detta sammanhang blir därför projektledaren en mycket viktig person. </p><p>Syfte: Syftet är att ur ett individperspektiv skapa djupare förståelse med avseende på vad som karaktäriserar framgångsrika projektledare. </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med fyra framgångsrika projektledare med avseende på karaktärsdrag, beteende/ledarstil samt motivation/drivkraft. </p><p>Resultat: Projektledare är starkt resultatinriktade och har förkärlek till utmaningar. De tror starkt på sin egen förmåga att prestera och har en stark vilja. De ställer höga krav på sig själva men är prestigelösa och stresståliga. Framgångsrika projektledare är både uppgifts- och relationsorienterade. Den starkaste drivkraften i deras arbete är den utmaning projektledarskap innebär. Att få se ett konkret resultat av deras hårda arbete är också en stark drivkraft.</p>

Bakgrund: Familjeföretag är en dominerande företagsform i många ekonomier. Trots detta finns förhållandevis få studier på området. Familjeföretag innehar flertalet karaktärsdrag vilka utmärker dem som företagsform. Familjeföretagets karaktärsdrag kan tänkas påverka revisorn i familjeföretaget och göra att revisorn antar roller utöver den lagstadgade, professionella granskarrollen. En tidigare studie av Berg och Karlsson (2013) identifierade att revisorn har en medlande och förmedlande roll i familjeföretag. Vi ämnar utveckla denna studie genom att utifrån familjeföretagets karaktärsdrag förklara revisorns roller. Syfte: Syftet med vår studie är att förklara revisorns roller i familjeföretaget utifrån familjeföretagets karaktärsdrag. Metod: Genom att integrera litteratur rörande revisorn och familjeföretagets karaktärsdrag har en hypotetisk modell utformats över revisorns roller i familjeföretaget. En kvalitativ förstudie genomfördes för att utvärdera och utveckla denna hypotetiska modell. I förstudien intervjuades tre revisorer och två familjeföretagare. Därefter genomfördes även en kvantitativ studie för att testa vår hypotetiska modell. Två webbenkäter skickades ut till två olika rapportörer, en till revisorer och en till företagare vilka resulterade i 196 svar från revisorer vilka reviderar familjeföretag till mer än 20 % av sin arbetstid och 188 familjeföretagare. Resultat: Studiens resultat påvisar att familjeföretagets karaktärsdrag delvis kan förklara revisorns roller i familjeföretaget. Dessutom visar resultaten på att revisorn kan anta ytterligare roller i familjeföretaget. Utöver de roller vilka tidigare identifierats kan revisorn anta rollen som katalysator, stöttepelare samt informationskanal. Tidigare studier har främst påvisat roller knutna till familjen i familjeföretaget, vår studie identifierar istället revisorns roller knutna till familjeföretaget. / Background: Family business is a dominant type of enterprise in many economies. Yet, there are relatively few studies in the research area. Family holds several characteristics which distinguish them as a business enterprise. The characteristics of the family business can be assumed to influence the auditor in the family business and evovle additional roles, beyond the statutory, professional audit role. A previous study by Berg and Karlsson (2013) identified a mediating and intermediating role of the auditor in family businesses. We intend to develop this study, to explain the roles of the auditor derived from the family business’ characteristics. Purpose: The purpose of this study is to explain the roles of the auditor in the family business derived by the family business’ characteristics. Method: By integrating literature regarding the auditor and the characteristics of the family business a hypothetical model was designed showing the roles of the auditor in the family business. A qualitative pilot study was conducted to evaluate and develop the hypothetical model. In the pilot study three auditors were interviewed and two owners of family businesses. Thereafter, we carried out a quantitative study in order to test our hypothetical model. Two different online surveys were created and sent to two different reporters, either to auditors or to family business representatives. The online surveys resulted in 196 responses from auditors who spends more than 20 % of their working hours auditing family businesses and 188 responses from family businesses. Conclusions:  The result of the study indicates that the characteristics of the family business partially can explain the roles of the auditor in the family business. Furthermore, the results show that the auditor can adapt additional roles in the family business. In addition to the previously identified roles the auditor can act as a catalyst, assume a supportive role and act as a channel of information. Earlier studies have indicated roles mainly connected to the family, while our study indicates roles connected to aspects of the family firm.

Forskningen kring sambandet mellan ADHD och olika personlighetsdrag är fortfarande begränsad. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka skillnader inom de fem personlighetsdimensionerna (Big Five) mellan personer med en ADHD diagnos och de utan diagnos i Sverige. De personer med ADHD förväntades uppvisa lägre grad av Conscientiousness och Agreeableness samt högre grad av Neuroticism än de utan denna diagnos. Totalt 140 unga vuxna med eller utan ADHD problematik fyllde i ett Big Five test. Resultaten visade att de med ADHD rapporterade signifikant lägre grad av Agreeableness och Conscientiousness men högre grad av Neuroticism än de utan denna nedsättning. Resultaten var i linje med tidigare forskning och studiens begränsningar diskuterades samt förslag på vidare studier inom detta område.

Bakgrund och syfte Istället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter. Syftet är att utforska hur svenska coacher och idrottare ser på kännetecken och förmågor hos expert-coacher samt i vilken svensk idrottskontext en expert-coach jobbar. Metod Studien är kvalitativ och en tvärsnittsstudie där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Deltagare i studien var sex förbundskaptener (3 män och 3 kvinnor mellan 45-53 år) och sex landslagsidrottare (5 män och 1 kvinna mellan 25-32 år). Intervjuerna har transkriberats, tematisk analys och innehållsanalys har använts för att tolka och analysera insamlad data. Resultat Det som utmärker en expert-coachen inom nyckelbegreppet kännetecken är expert-coachens beteende i form av att kommunicera, att stötta individen och att fokusera på individen. Inom nyckelbegreppet förmågor hos en expert-coach kan det underliggande begreppet kunskap delas in i professionell kunskap, interpersonell kunskap och intra personell kunskap. Både coacher och idrottare anser att en expert-coach behöver alla dessa kunskaper. Det finns ingen utmärkande psykologisk färdighet som är utmärkande, men emotionell intelligens anses som viktigt för en expert-coach. Slutsats Utforskandet av expert-coachens kännetecken och förmågor utifrån nyckelbegreppen i tidigare forskningen har tillsammans med de viktigaste resultaten i denna studie resulterat i en modell över begreppet expert-coach. De kännetecken och förmågor som anses viktigast hos en expert-coach är kommunikation och att se individen. En expert-coach kan verka inom en kontext av såväl elit som ungdomar och utveckling. Denna studie visar att expert-coach är ett komplext begrepp som kräver fördjupad forskning. / Introduction and aim Instead of assessing and evaluating a coach from bad to good, a coach can be approached from a continuum where beginners are one extreme and experts are the other. Previous research on expert coaches has two approaches, the development of expertise in coaching and the professional coach’s characteristics and abilities. Characteristics and abilities of an expert coach can be seen as key concept in this study. Underlying concepts in expert coach characteristics is trait, behavior and coaching/leadership style. Underlying concepts in the expert coach's abilities is knowledge and psychological skills. The aim of this study is to explore how Swedish coaches and athletes look at characteristics and abilities of expert-coaches as well as in which Swedish sports context an expert-coach working. Method The study is qualitative in design, as well as a cross-sectional study in which semi-structured interviews were used as data collection methods. Participants in the study were six national team coaches (3 man och 3 women between 45-53 years) and six national team athletes (5 man och 1 woman between 25-32 years). The interviews were transcribed, thematic analysis and content analysis was used to interpret and analyze the collected data. Results Regarding coaches characteristics, the study found that communication skill, as well as the coaches’ ability to support and focus on the individual athlete, distinguished the expert coaches from others. Result also show that when it comes to the expert coaches abilities, the underlying concept of knowledge is divided into professional knowledge, interpersonal skills and knowledge of self. Both coaches and athletes agree that an expert coach requires all of these skills. There are no psychological skills that are distinctive, but emotional intelligence is considered as important for an expert coach. Conclusions Exploration of the expert coach's characteristics and abilities based on key concepts in previous research, together with the most important findings in this study resulted in a model of the concept of expert coach. The characteristics and abilities that are considered most important in an expert coach are communication skills and the ability to see the individual. Both coaches and athletes believe that an expert coach can operate within a context of both elite and youth development. This study shows that expert coach is a complex concept that requires in-depth research.

Studien syftar till att undersöka sociala entreprenörers attityd till risk och om riskattityden har något samband med karaktärsdraget altruism. Tidigare forskning jämför traditionella entreprenörer med sociala entreprenörer i relation till risk och har funnit olika resultat. En av anledningarna är att risk är komplext och kan undersökas på olika sätt. Dessutom varierar definitionen av socialt entreprenörskap mellan olika studier, områden och länder. Vår studie använder sociala entreprenörer som målgrupp utifrån en bestämd definition och tar genom en enkät reda på deras attityd till risk. Till följd av tidigare studier som riktat in sig på olika personligheter och karaktärsdrag inom vår målgrupp valde vi att studera karaktärsdraget altruism och dess påverkan på riskattityden. Studien undersöker på vilket sätt entreprenörernas grad av altruism kan vara kopplad till deras riskattityd. Insamlade data från 100 sociala entreprenörer används som underlag för Spearman r korrelationstester. Respondenternas svar på olika riskfrågor skapar ett riskindex som sedan analyseras mot deras svar på frågor om altruism. Resultatet visar att det finns korrelationer mellan vissa svar om altruism och riskindexet vilket betyder att altruism är en påverkningsfaktor för sociala entreprenörers riskattityd. Respondenterna visade sig vara relativt riskneutrala med tendens åt det riskaverta hållet mer än att vara risksökande. Vidare visar resultatet att kvinnliga och manliga sociala entreprenörer får vissa liknande samband och vissa helt olika. Dessutom finner studien fler samband mellan de respondenter som anser sig utveckla affärsmässiga lösningar på samhällsproblem jämfört med de som inte gör det. / The purpose of this paper is to examine if social entrepreneurs’ risk attitude is correlated to the specific characteristics of their altruism. Previous research has shown different results when comparing traditional entrepreneurs with social entrepreneurs in relation to risk. One of the reasons for this is that risk as a subject is complex and can be studied in many different ways. The definition of social entrepreneurship also varies between different research contexts and countries. The target group in our research is social entrepreneurs from a set definition, and with the use of a survey we find out their attitude towards risk. Previous research has also emphasized the importance of the target groups personalities, characteristics and other traits. Our study originated from the characteristic altruism and its effect on social entrepreneurs’ risk attitude. This study investigates in which way the degree of altruism can correlate to the risk attitude. Data from 100 social entrepreneurs is used to carry out Spearman r correlation in the data. The respondents answers to questions about risky situations created a risk index which was subsequently compared to their answers regarding altruism. The results showed correlations between a number of answers to the questions concerning altruism and the risk index, which means that altruism influence their risk attitude. The respondents turned out to be risk neutral with a tendency towards more risk averse than risk seeking. Furthermore, the results show that the female and male social entrepreneurs have some similar correlations and some with a distinct difference. There are also differences in the results between the respondents who answered yes and no to the question about whether or not they develop business solutions for social problems.This study is written and conducted in Swedish.

Sture Bergwall, tidigare känd som seriemördaren Thomas Quick, är ett av de mest uppmärksammade fallen i svensk rättshistoria. Studiens syfte är att beskriva hur kvällspressen framställde Bergwalls karaktär under tiden han var dömd för flera mord, respektive tiden efter resningsansökan då han frikändes från samtliga mord. Avsikten är även att ta reda på om beskrivningarna skiljer sig från varandra och i så fall hur. Vidare används Christies teori om ideal och icke ideal gärningsman samt begreppen karaktärsdrag och avhumanisering för att analysera beskrivningarna. Vi valde att studera artiklar från Expressen och Aftonbladet under fyra specifika årtal där artiklarna innehöll beskrivningar om Bergwalls karaktär. Materialet analyserade genom en tematisk analys och vi identifierade fyra övergripande teman som representerade kvällspressens beskrivning om Bergwall innan och efter frikännandet. Temana innan frikännandet var Omänsklig och Bräcklig galning medan temana efter frikännandet var Galning och Mänsklig. Resultatet och analysen visade att det fanns en viss förändring av kvällspressens beskrivande om Bergwalls karaktär innan och efter hans frikännande men även en likartad beskrivning i vissa avseenden. Innan frikännandet beskrevs Bergwalls karaktär som omänsklig där vi urskilde en avhumanisering av hans person. Samtidigt beskrevs han under samma period som en bräcklig och galen människa. Beskrivningen av Bergwall under denna period var lik gestaltningen av en idealisk gärningsman samtidigt som gestaltningen av honom som bräcklig galning inte var förenligt med en idealisk eller icke idealisk gärningsman. Efter frikännandet beskrevs Bergwalls karaktär som mänsklig där det även fanns en skildring om hans utsatthet. Det fanns under denna period även skildringar om honom som galen och farlig. Beskrivandet av Bergwall efter frikännandet tydde på en överlappning mellan gärningsman och offer. Utifrån teorin beskrevs han därmed som en icke idealisk gärningsman.

Bakgrund och problemdiskussion: Allt fler företag redovisar information kring CSR i sina årsredovisningar. Där en stor del av tidigare studier utgått från att företag använder CSR-redovisningen på ett standardiserat sätt. Vilket kan förklaras av att CSR-standarders framväxt utgör en ram för hur företagen ska rapportera denna information. Samtidigt kan en ökad konkurrens leda till att företagen blir mer benägna att differentiera sig för att uppnå olika fördelar. Studier har även funnit att företagen använder sin CSR-redovisning på ett differentierat sätt. Därför kan det vara intressant att gå i en motsatt riktning gentemot merparten av tidigare studier och undersöka hur företagen kan använda CSR- redovisningen som en strategi. Där företagen kan implementera en viss strategi, genom att utmärka sig i sin CSR-redovisning och förmedla sitt CSR-arbete för sina intressenter på ett visst sätt. Det kan även vara intressant att undersöka hur karaktärsdragen hos företagets beslutsorgan (bolagsstämma, styrelse &amp; Vd) påverkar hur företaget utmärker sig. Då tidigare studier visat att karaktärsdragen har en inverkan till vilka strategiska val ett företag fattar. Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur de svenska börsnoterade bolagen väljer att utmärka sig i sin CSR-redovisning och undersöka vilka karaktärsdrag hos företagets beslutsorgan som kan tänkas ligga bakom detta strategiska val. Metod: Studien utgick från en abduktiv forskningsansats, där vi växelvis använt teori och empiri. Detta då dominerande bolagsstyrningsteorier tillsammans med subjektiva bedömningar från företagens årsredovisningar använts för att skapa en förståelse för hur företagen kan utmärka sig med sin CSR-redovisning. Därefter har en statistisk undersökning utförts, där datainsamlingen hämtats ifrån 183 företags årsredovisningar. Detta för att undersöka hur beslutsorganens karaktärsdrag kan kopplas till företagens sätt att utmärka sig i CSR-redovisningen. Resultat och slutsatser: Studien fann att företagen kan utmärka sig i sin CSR-redovisning enligt två olika kategorier, det vinstmaximerande och ansvarsfulla företaget. Det fanns å ena sidan företag som ville framstå mer lönsamt och i större grad fokusera på att tillfredsställa sina aktieägare. Å andra sidan fanns det företag som ville framstå som mer ansvarsfulla, med fokus på att skapa mervärde längs hela värdekedjan. Det visade sig även att karaktärsdragen ägarkoncentration, könsfördelning i styrelse, styrelsestorlek och Vd varaktighet har en inverkan för vilken strategi företagen väljer att utmärka sig enligt. / Background and problem: More and more companies report information about CSR in their annual reports. Where a large part of previous studies assumed that companies use CSR-reporting in a standardized way. Which can be explained by the emergence of CSR- standards which provides a framework for how companies should report this information. At the same time, increased competition may lead companies to become more prone to differentiate themselves, to obtain various benefits. Studies have also found that companies use their CSR-reports in a differentiated manner. Therefore, it might be interesting to go in an opposite direction and examine how companies can use the CSR- report as a strategy. Where companies through CSR-reporting can differentiate by using a certain strategy to communicate its CSR-work. It may also be interesting to investigate how the characteristics of the company's decision-making bodies (General Meeting, Board of directors &amp; CEO) affect how the company differentiate. As previous studies have shown, characteristics have an impact to the strategic choices a company makes. Purpose: The purpose of the study is to identify how the Swedish listed companies choose to differentiate in their CSR-reporting and investigate the characteristics of the company's decision-making bodies who might be behind this strategic choice. Method: The study was based on an abductive research approach, where we alternately used theory and empirics. This is because the dominant corporate governance theories along with subjective assessments of the company's financial statements where used to create an understanding of how companies can differentiate within its CSR-reporting. A statistical study has also been made, where the data collection was gathered from 183 companies’ financial statements. To examine how the decision-making bodies characteristics can be linked to the way companies differentiate in their CSR-reporting. Result and conclusion: The study found that companies can differentiate in their CSR- reporting according to two different categories, the profit maximizing and responsible company. There was, on the one hand, companies that wanted to appear more profitable with a greater degree of focus on satisfying their shareholders. On the other hand, there were companies that wanted to seem more responsible, with a focus on creating added value along the entire value chain. It was also found that the characteristics of ownership concentration, gender distribution within the board, board size and duration of the CEO has an impact on what strategy the companies choose to differentiate in accordance with.