<p>Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna. Studenterna är mer mottagliga för emotionerna arg än gruppen med Asperger diagnos. Individerna med en Asperger diagnos skattade sig högre i anknytningsstilen distans, sakorientering och relationsfixering än studenterna, studentgruppen tenderar att uppge personliga egenskaper som novelty seeking, reward dependent och cooperativeness i högre grad än gruppen med en Asperger diagnos. Existerande samband mellan emotioner, anknytning och personlighet visade sig. Studentgruppen visade högt samband mellan anknytningsstilen bifallsbehov och personlighetsegenskapen harm avoidance. Och Aspergergruppen visade högt sambandet mellan anknytningsstilen tillit och personlighetsegenskapen novelty seeking.</p> / <p>The aim of the present study is to study how the differences in susceptible for emotional contagion, attachment styles and personality features such as temperament and character within individuals diagnosed with Asperger syndrome and those individual who aren´t diagnosed. Eighty eight participated in the survey, fifteen of those had an Asperger diagnose. The survey contained 293 items involving emotions, attachment and temperament and character personality features. The result shows that differences exist between the groups in emotional contagion, attachment and personality. The students are more susceptible to angry emotions than the individuals with an Asperger diagnose. The individuals with an Asperger diagnose showed higher scores in the attachment styles distance, relation fixation and thing alignment than the students. The student group tends to state personal properties as novelty seeking, reward dependent och cooperativeness in a higher degree than individuals with an Asperger diagnose. The result also showed that there is an existing connection between emotions, attachment and personality. The group of students showed a high connection between the attachment style applause needs and the personality characteristic harm avoidance. In the Asperger group a high connection was showed between the attachment style thrust and the personality characteristic novelty seeking.</p>

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna. Studenterna är mer mottagliga för emotionerna arg än gruppen med Asperger diagnos. Individerna med en Asperger diagnos skattade sig högre i anknytningsstilen distans, sakorientering och relationsfixering än studenterna, studentgruppen tenderar att uppge personliga egenskaper som novelty seeking, reward dependent och cooperativeness i högre grad än gruppen med en Asperger diagnos. Existerande samband mellan emotioner, anknytning och personlighet visade sig. Studentgruppen visade högt samband mellan anknytningsstilen bifallsbehov och personlighetsegenskapen harm avoidance. Och Aspergergruppen visade högt sambandet mellan anknytningsstilen tillit och personlighetsegenskapen novelty seeking. / The aim of the present study is to study how the differences in susceptible for emotional contagion, attachment styles and personality features such as temperament and character within individuals diagnosed with Asperger syndrome and those individual who aren´t diagnosed. Eighty eight participated in the survey, fifteen of those had an Asperger diagnose. The survey contained 293 items involving emotions, attachment and temperament and character personality features. The result shows that differences exist between the groups in emotional contagion, attachment and personality. The students are more susceptible to angry emotions than the individuals with an Asperger diagnose. The individuals with an Asperger diagnose showed higher scores in the attachment styles distance, relation fixation and thing alignment than the students. The student group tends to state personal properties as novelty seeking, reward dependent och cooperativeness in a higher degree than individuals with an Asperger diagnose. The result also showed that there is an existing connection between emotions, attachment and personality. The group of students showed a high connection between the attachment style applause needs and the personality characteristic harm avoidance. In the Asperger group a high connection was showed between the attachment style thrust and the personality characteristic novelty seeking.

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med särskild fokus på visuella gerillakampanjer, kartlägga de av byråerna benämnda karaktärsdragen för gerillakampanjer samt byråernas arbetssätt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvämlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktärsdrag för en gerillakampanj. Utifrån dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kännetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktäriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som på egen hand väcker stort intresse eller uppmärksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.Arbetssätten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nämnvärt mot arbetssätten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska överväganden om huruvida lagöverträdelser kan komma att krävas. Det framkom även att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att få så stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media. / The aim of this study was to identify the advertising agencies considered characteristics of guerrilla campaigns and agencies' working process on guerrilla campaigns, with the particular focus on the visual guerrilla campaigns, using semi-structured interviews.Five semi-structured in-depth interviews were conducted. Respondents were selected strategically.The results showed distinct characteristics of guerrilla campaigns. Based on these, the following definition were conducted: a guerrilla campaign is characterised by the lack of bought media exposure, a creative, often situational and environmentally adapted design, that without assistance from other sales promotions produce high interest or attention relative to the utilized budget, in order to create a deeper relationship with the recipient.The working methods of a visual guerrilla campaign and a regular guerrilla campaign do not differ remarkably from a traditional campaign. The study also showed that the spread of a guerrilla campaign was important for its effectiveness.

Studien fick en förståelse över hur Greta Thunberg har blivit representerad i de utvalda svenska nyhetstidningarna (Dagens Nyheter &amp; Aftonbladet), vilka karaktärsdrag som tillskrivits henne och vilka värderingar som använts om henne. Frågeställningarna har varit; Hur ser representationen av Greta Thunberg ut i svenska nyhetstidningar? Vilka värderingar finns det i texten? Vilka karaktärsdrag används om Greta Thunberg? Texterna har analyserats genom representationsteorin av Stuart Hall och gestaltningfunktioner av Vladimir Propp och metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys. Studien fann att Greta Thunberg har blivit representerad både på ett positivt och negativt sätt, hon stereotypiseras och tillskrivs en hel del karaktärsdrag genom värderingar utöver de tre som studien har valt att fokusera på. / The aim of the study is to get an understanding of how Greta Thunberg was represented in the Swedish newspapers (Dagens Nyheter &amp; Aftonbladet), what characteristic features that was given to her and the values used about her. The framing of questions is: How is the representation of Greta Thunberg in Swedish newspapers? What values can be seen in the text? What characteristic features are given to Greta Thunberg? The  representation theory of Stuart Hall  and Vlademir Propp's design features was used and qualitative content analysis for helping discover these things. The Study found that Greta Thunberg has been represented in both a positive and a negative way in the chosen written media. She is stereotyped and has been given more characteristic features than this study has chosen to focus on.

Titel: Ledningens karaktärsdrag - effekten på kapitalstrukturEn studie om förhållandena mellan tre individuella chefers karaktärsdrag och företagshävstång  Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och enproblematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vadsom menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset attförklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) ochkapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdragpå svenska börsnoterade företags kapitalstruktur. Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativforskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellanchefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoteradeföretag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldataregressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs. Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikantaförhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt somhävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella cheferpåverkar företags kapitalstruktur.

Studien drar slutsatsen att en hög lön och karriärmöjligheter är av särskild betydelse som aktuella motivationsfaktorer för arbetstagare från Gen Z i den svenska banksektorn. Denna generation har en ambition av att kontinuerligt sträva efter personlig- och karriärmässig utveckling, samtidigt som lönen spelar en betydande roll för deras motivation och välbefinnande. Arbetsgivare inom studiens valda sektor bör kommunicera genom sin Employer Branding om konkurrenskraftiga löner och stora karriär- och utvecklingsmöjligheter. Detta gäller både för att attrahera arbetstagare att söka arbete hos den specifika arbetsgivaren, samt för att behålla dem inom organisationen.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har fondsparandet ökat och i samband med detta har konkurrensen mellan fonderna också ökat. Aktivt förvaltade fonder har länge kritiserat för att de inte lyckas konkurrera med passiva fonder. En av anledningarna bakom detta är de höga avgifterna som aktiva fonder tar. Tidigare studier har kunnat etablera att fondens prestation och avgift kan förklaras utifrån givna karaktärsdrag. Syfte: Syftet är att kolla huruvida fondens avgift är rättfärdigad ur ett prestationsperspektiv samt även undersöka vilka karaktärsdrag hos en fond som förklarar avgift och prestation. Vidare syftar även denna studie att jämföra resultatet mellan den svenska och den amerikanska marknaden under tidsperioden 2015–2019. Metod: Det görs tre urval där ett urval inkluderarar endast amerikanska banker, ett stratiferat urval för hela den amerikanska marknaden samt ett urval som innefattar hela den svenska marknaden.Detta resultera i att 112 bankförvaltade amerikanska fonder, 225 amerikanska fonder och 52 svenska fonder analyseras. Paneldataregressioner görs för att etablera vilken påverkan de olika karaktärsdragen har på riskjusterad avkastning samt fondavgiften. Karaktärsdragen som undersöks är ålder, fondförmögenhet, aktiv risk och om fonden är bankförvaltad eller inte. Famas och Frenchs3-faktor- och Carharts 4-faktormodell används som bas för att avgöra huruvida fonderna generera en överavkastning. Slutsats: Resultatet indikerar att i Sverige är en högre fondavgift rättfärdigad då investerare kompenseras med en högre riskjusterad avkastning, medan i USA påvisas motsatsen. Det amerikanska stratifierade urvalet förklaras bättre av karaktärsdragen än det svenska urvalet.Gällande om förvaltaren är en bank visar det sig att dessa fonder presterar sämre överlag, både i USA och i Sverige. Sammanställt gick den svenska marknaden emot befintlig forskning i större utsträckning än den amerikanska. / Background: During the last decade fund savings have increased and the competition between the funds have heightened. A long-standing criticism against actively managed funds has been their ineptness of competing with passively managed funds. High fund fees are one of the reasons why this is the case. Fund fees are therefore not only explained by fund performance. Previous studies have concluded that fees and performance can be explained from a fund’s character traits. Purpose: The purpose of this study is to establish if fund fees are justified from a performance standpoint and if the character traits can explain funds fees and performance. The results will then be compared between Sweden and the United States during the time period 2015-2019. Method: Three selections are done, where the first selection is a stratified selection of the American fund market. The second one is a collection of American banks and the third includes the Swedish market. This resulted in 225 American funds, 112 bank managed American funds and 52 Swedish funds. Panel data regressions are performed to establish the relationship between character traits, fund fees and fund return. The character traits that are analysed are age, size, tracking error, and if the fund is bankmanaged. Fama and French’s 3 factor model and Carharts 4-factor model are used as a base for determining if the funds are able to generate excess return. Conclusion: The results indicate that a higher fund fee is justified on the Swedish market as the investor is compensated for the higher cost. The relationship is reversed for the American market where the lower fee funds performance is superior. The character traits have a stronger affiliation with American fund fees and returns compared to the Swedish market. The bank owned funds performed worse overall in both countries. In summary, the results from the American market were more aligned with previous research in contrast to the Swedish market

Studien tog avstamp i revisionsreformen 2010, som har inneburit att företag under satta gränsvärden frivilligt kunde välja revision eller avstå revision. Syftet med studien var att undersöka efterfrågan på revision hos mikrobolag genom en kvantitativ undersökning av dess karaktärsdrag. Teoretiska referensramen består av agentteori, informationsassymetri och intressentteori kopplat till området frivillig revision. Vidare baserades studien på tidigare forskning som undersökt efterfrågan genom karaktärsdrag i andra länder. De karaktärsdrag denna studie fokuserade på är storlek och agentkostnad, företagsrisk, beroendeställning till leverantör och kreditvärdighet. Genom en kvantitativ dokumentär metod samlades data in i form av årsredovisningar genom databasen Retriever Business. Data analyserades därefter genom deskriptiv statistik, Pearssons korrelationsmatris samt binär logistisk regression. Studiens resultat visar att det enbart går att finna signifikanta resultat kopplat till agentkostnader. Det finns en korrelation mellan flertalet variabler dock i regressionen är det endast för agentkostnader som resultatet var signifikant. Utifrån resultatet kunde två hypoteser styrkas och det går att dra slutsatsen att företag som väljer revision har storlek och agentkostnad som gemensam faktor. Företagsrisk, beroendeställning till leverantörer och kreditvärdighet hade inga signifikanta samband påverkar troligtvis inte valet av frivillig regression.

Bakgrund: Utbredningen av dolda indexfonder har visat sig starkt relaterat till ett lands regelverk och avsaknad av konkurrens på fondmarknaden i form av uttalade indexfonder (Cremers et al. 2013). Då Sverige är ett av de länder som placerar sig i topp vad gäller utbredning av dolda indexfonder (Cremerset al. 2013), är detta remarkabelt med tanke på att Sverige har ett effektivt och välfungerande juridisktsystem (Heritage Foundation 2016). Detta har föranlett oss att undersöka förekomsten av doldaindexfonder i Sverige, samt identifiera och analysera möjliga orsaker till val av aktivitetsgrad utifrånsåväl yttre som inre faktorer. Syfte: Uppsatsen syfte är att med anledning av att det framkommit att dolda indexfonder är vanligt förekommande på den svenska fondmarknaden, undersöka aktivitetsgraden i svenska aktiefonder, samt identifiera och analysera möjliga orsaker till val av aktivitetsgrad. Genomförande: Studien genomförs med ett kvantitativt angreppssätt för att möjliggöra ett statistiskt säkerställt resultat kring aktiviteten på den svenska fondmarknaden. Aktivitetsgraden på den svenskafondmarknaden mäts, genom active share, för att sedan ligga till grund för tester angående hur olika karaktärsdrag påverkar en fonds aktivitet. Avslutningsvis undersöks hur studiens resultat kan kopplas till de spelregler som gäller på den svenska fondmarknaden. Slutsats: Studiens resultat visar på att drygt hälften, 52 %, av de påstått aktivt förvaltade fonderna under mätperioden 2005-2015, i själva verket är att betrakta som dolda indexfonder. Resultatet visar dock också på att det under mätperioden skett en kraftig förbättring av fonders aktivitetsgrad, samt att fler fonder förvaltas aktivt på den svenska marknaden. Fondens inriktning, såväl som om fonden är förvaltad av en storbank, har en signifikant negativ påverkan på fondens aktivitet. Det kan till stor del förklaras av att rådande regelverk och den svenska aktiemarknadens storlek, indirekt uppmuntrar fonder till en lägre aktivitetsgrad. / Background: The existence of closet index funds has been shown highly correlated to regulations andcompetition of explicit index funds on a market (Cremers et al. 2013). Despite its strong regulations andpresence of explicit index funds, studies have shown that Sweden has a high amount of closet indexfunds. This fact has led to our interest in examining the presence of closet index funds on the Swedish market, and to try to identify and analyze potential characteristics of a fund that affect its choice ofactivity rate. Aim: The aim of the study is, by reason of the proven high presence of closet index funds on the Swedish market, to examine the activity rate within the funds, and to identify and analyze potential characteristics that affects it. Completion: The study is conducted through quantitative research. The activity rate of the fund marketis measured through active share and then analyzed for how different characteristics influence the funds activity rate. Eventually the results of the study are being analyzed for if and how they are concatenated to the rules of the Swedish fund market. Conclusion: The result of the study shows that 52 % of the predicated actively managed funds were actually proven to be closet index funds. However, the result also shows that the degree of active share has generally risen, and that more funds are being actively managed in Sweden. The alignment of the fund, as well as if the fund is managed by a major bank, are proven to have a significant negative impactof the activity of the fund. This negative relationship is largely linked to the regulations as well as the size of the Swedish stock market, which creates incentives for low activity of the funds.

Ett företagsekonomiskt problem är att kompetenta medarbetare är en begränsad tillgång som organisationer måste konkurrera om. Employer Brandings trestegsprocess och framförallt det första steget i processen, så kallat “Employee Value Proposition”, kan hjälpa organisationer att skapa ett arbetsgivarvarumärke med attraktiva karaktärsdrag som medarbetare attraheras av. Studiens fenomendrivna forskningsgap är att beskriva vilka attraktiva karaktärsdrag som är relevanta i en svensk kontext utifrån ett medarbetarperspektiv. Studien grundade den empiriska insamlingen på teoretiska beskrivningar av tre karaktärsdrag: ansvarstagande, inkluderande samt anpassningsbar och lyhörd. En till största del kvantitativ enkät med tre kvalitativa inslag i form av fritextfrågor användes. Empirin tolkades med en tematisk analys och de på förhand bestämda teman var studiens teoretiska karaktärsdrag. Resultatet blev att karaktärsdragen hade en relevans men att det fanns skillnader mellan den teoretiska och empiriska beskrivningen. Tre nya empiriska beskrivningar utvecklades som är överensstämmande med de nuvarande och potentiella medarbetarnas bild av en attraktiv arbetsgivare i en svensk kontext. / A business administration problem is that qualified employees is a limited asset that organizations must compete for. Employer Branding's three-step process and, above all, the first step in the process "Employee Value Proposition" can help organizations to create an employer brand with attractive characteristics that employees are attracted to. The study's phenomenal driven research gap is to describe which attractive characteristics are relevant in a Swedish context from an employee perspective. The study based the empirical collection on theoretical descriptions of three characteristics: 1) accountability, 2) inclusion and 3) adaptability and responsive. A largely quantitative survey with three qualitative elements in the form of free text questions was used. The data was interpreted with a thematic analysis and the themes where the theoretical characteristics of the study. The result was that the characteristics had a relevance but that there were differences between the theoretical and the empirical descriptions. Three new empirical descriptions were developed that are consistent with the current and potential employees' image of an attractive employer in a Swedish context.