Barn som blir utsatta för våld i hemmet är en utbredd problematik i Sverige. Trots stärktjuridisk position till följd av implementeringen av Barnkonventionen i svensk lagstiftning2020 är det ett stort antal barn som utsätts för våld i hemmet. I denna studie har fokus riktatsmot insatsen Kognitiv Integrerad Behandling Vid Barnmisshandel (KIBB) som används ifamiljebehandling där föräldrar brukar våld mot sina barn. Syftet med studien är att viaintervjuer med sju familjebehandlare få deras upplevelser av insatsen KIBB. Studien utförsmed en hermeneutisk ansats. Respondenternas utsagor analyseras tematiskt utifrån deteoretiska begreppen handlingsutrymme, motivation, normer samt risk- och skyddsfaktorer.Studiens resultat visar en positiv uppfattning om insatsen och i arbetet med familjer därföräldrar brukar våld mot sina barn.

Denna studie har haft i syfte att besvara forskningsfrågan: - På vilket sätt kan mekaniker baserade på kognitiv beteendeterapi användas i ett spel för att reducera ångest hos kvinnor med högfungerande autism? Utifrån tidigare forskning och tillsammans med en legitimerad psykolog har det därefter skapats en artefakt i form av ett spel som använder sig av mekaniker skapade med verktyg från den kognitiva beteendeterapin. Sex deltagare från studiens demografi har därefter fått spela spelet vid behov under en veckas tid.  Då studien haft en kvalitativ ansats har deltagarna sedan intervjuats i en semistrukturerad form av intervju, där deras tidigare spelvanor, deras ångest och hur de hanterar denna, samt artefaktens effekt på sagda ångest tas upp. Resultatet från dessa intervjuer har sedan legat till grund för att besvara tidigare nämnda forskningsfråga. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Bakgrund: Irritabel tjocktarm (IBS) är en funktionell tarmsjukdom med okänd etiologi. De typiska symtomen är obehag och/eller smärta vid tarmtömning, obehagliga gaser eller ändrad avföringskonsistens. Diagnostiken utgår från diagnoskriterier (Rom IV-kriterier). Behandlingsmetoder innefattar förändringar i livsstils- och kostvanor, kognitiv beteendeterapi samt läkemedelsbehandling och egenvårdsstrategier. Allmänsjuksköterskans roll är att lyssna, stötta och bekräfta den drabbade patienten i sitt lidande. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med IBS. Metod: En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien bygger på tio stycken kvalitativa originalartiklar som analyserades genom metasyntes, inspirerad av Friberg. Resultat:  I resultatet identifierades tre teman med sex tillhörande subteman. Temat upplevelse av att möta vården beskriver patientens negativa och positiva upplevelser av att möta vården samt upplevelser av sin egenvårdsbehandling. Temat känslor kring IBS beskriver patienternas fysiska och psykiska smärtor samt deras stunder av lättnad. Temat IBS inverkan på sociala relationer beskriver sjukdomens påverkan på den intima relationen/familjen samt på arbetslivet/vänner. Slutsats: Patienter upplever frustration till följd av ett negativt bemötande från sjukvården. Det finns stunder av lättnad och välbefinnande när patienten upplever symtomfrihet. Ett stort lidande skapas till följd av IBS symtomen, vilket även har en inverkan på patientens sociala relationer. Allmänsjuksköterskan bör i sin yrkesroll skapa och upprätthålla en vårdande relation för att öka patientens hälsa och minska lidande.

Sömnsvårigheter inklusive insomni är ett utbrett problem för stora delar av befolkningen. Personer med insomni tenderar att oroa sig över sin sömn och har dysfunktionella antaganden kring sömnbristens konsekvenser. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka om skillnader i utfall mellan två behandlingsmetoder för insomni kunde tillräknas en exponeringseffekt. Studiens hypoteser var: 1a) Patienter som deltar i sömnrestriktion kommer få en större reducering av oro över sin sömn. 1b) Det finns ett samband mellan hög följsamhet till behandlingsmetoden och minskad oro över sömnen. 2) En kraftigare exponering medför lägre följsamhet till behandlingsmetoden. 3) Det finns ett samband mellan minskad oro över sömnen och minskade insomnisymptom. Data användes där 185 deltagare randomiserats till någon av KBT-behandlingarna för insomni sömnkomprimering (n=93) och sömnrestriktion (n=92). Oron hade minskat för studiedeltagarna fem veckor efter behandlingsstart men inga signifikanta skillnader påträffades mellan grupperna. Ett signifikant samband observerades mellan minskning av insomnisymptom och oro över sömnbrist. Slutsatser från uppsatsen är det redan etablerade sambandet mellan oro och insomni bekräftas. Studien kunde inte bekräfta hypotesen att exponering leder till minskad oro. Vidare forskning rekommenderas för att avgöra hur exponering kan användas för patienter med insomni för att möjliggöra effektivare behandlingsmetoder. / Sleep impairments including insomnia is a widespread problem affecting a large quantity of the population. Insomnia patients tend to worry about their sleep and having dysfunctional beliefs about sleep deficit consequences. The main purpose of this study was to examine if differences in results between two treatment methods could be attributed to effects of exposure. The hypotheses in the study were: 1a) Patients who participate in sleep restriction will have a greater reduction of sleep-related worry. 1b) There is a correlation between high compliance to the treatment methods and reduced sleep-related worry. 2) A greater exposure induces lower compliance to the treatment methods. 3a) There is a correlation between reduction of sleep-related worry and reduction of insomnia symptoms. Data consisted of 185 participants who was randomised into the CBT-treatments for insomnia sleep compression (n=93) or sleep restriction (n=92). A hypothesis was that sleep restriction implicate more exposure than sleep compression. Worry had decreased among participants after five weeks of treatment but no significant differences occurred between the groups. A significant correlation occurred between reduction of insomnia symptoms and reduction of worries regarding sleep deficit. Conclusions is that the already established correlation between worry and insomnia is confirmed. This study failed to confirm that exposure leads to reduced worry. Further research is advised to determine how exposure can be used for insomnia patients to enable more efficient treatment methods. / ClinicalTrials.gov Identifier: NCT02743338, CompRest - a Comparison Between Sleep Compression and Sleep Restriction for Treating Insomnia

<p>Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.</p><p>I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.</p><p>Läs om livet som tvångssjuk.</p>

Oro är ett vanligt förekommande fenomen i kliniska såväl som subkliniska populationer. Föreliggande studie är en uppföljning av behandlingsresultaten publicerade i Westerström-Nygren och Persson (2016), inom ramen för Orosstudien på Karolinska Institutet, gällande internetförmedlad exponering med responsprevention avseende tröstetankar (iERPt) respektive internetförmedlad stresshanteringsbehandling (iSHB) vid oro hos en transdiagnostisk population. Syftet var att undersöka långtidseffekten av iERPt (n = 125) i förhållande till iSHB (n = 118) fyra respektive 12 månader efter behandlingsavslut. Behandlingseffekt mättes med Penn State Worry Questionnaire (PSWQ), Cognitive Avoidance Questionnaire (CAQ), Montgomery Åsberg Depression Rating Scale–Self rated (MADRS-S) och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ). Data beräknades med ANOVA med upprepade mätningar samt oberoende t-test. Resultatet visade att de goda behandlingseffekterna som uppmättes med PSWQ och CAQ för iERPt och iSHB vid behandlingsavslut fortsatte att förbättras inom båda betingelserna från behandlingsavslut till fyramånadersmätning. Inom iERPt-betingelsen vidmakthölls dessa behandlingseffekter till 12-månadersuppföljning. Inom iSHB-betingelsen vidmakthölls behandlingseffekten avseende PSWQ från fyra- till 12-månadersuppföljning, men behandlingsresultaten avseende CAQ försämrades. Behandlingseffekterna uppmätta med MADRS-S och BBQ vid behandlingsavslut vidmakthölls för båda betingelserna till fyra- och 12-månadersuppföljning. Ingen skillnad i behandlingseffekt påvisades mellan betingelserna på något utfallsmått vid 12-månadersmätning. I sin helhet påvisades behandlingseffekten för båda betingelserna hålla i sig över tid. Både iERPt och iSHB kan således förstås som effektiva behandlingsmetoder för att på kort liksom lång sikt reducera överdriven oro.

No description available.

<p>Gruppbehandling för personer med social ångest har under 5 år bedrivits på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger på Clarks & Wells KBT modell. Social ångest och socialt undvikande minskade signifikant från för- till eftermätning, vid uppföljningen sjönk värdena ytterligare. Graden av depression minskade på motsvarande sätt. Resultaten visar att KBT metoden fungerar i den kliniska vardagen på en ordinär psykiatrisk öppenvårdsmottagning i ett socialt relativt utsatt område. Många patienter hade komplex psykiatrisk problematik med komorbiditet och diagnoser både på Axel I och II. Skillnader i uppnådda resultat mellan undergrupper diskuteras. Behandlingsresultaten i form av effektstorlekar jämförs med 5 kliniska studier som använt samma eller liknande behandlingsmodell. För- och nackdelar med gruppbehandling i jämförelse med individuell behandling diskuteras och förslag på utveckling av gruppbehandlingen ges.</p>

Gruppbehandling för personer med social ångest har under 5 år bedrivits på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger på Clarks &amp; Wells KBT modell. Social ångest och socialt undvikande minskade signifikant från för- till eftermätning, vid uppföljningen sjönk värdena ytterligare. Graden av depression minskade på motsvarande sätt. Resultaten visar att KBT metoden fungerar i den kliniska vardagen på en ordinär psykiatrisk öppenvårdsmottagning i ett socialt relativt utsatt område. Många patienter hade komplex psykiatrisk problematik med komorbiditet och diagnoser både på Axel I och II. Skillnader i uppnådda resultat mellan undergrupper diskuteras. Behandlingsresultaten i form av effektstorlekar jämförs med 5 kliniska studier som använt samma eller liknande behandlingsmodell. För- och nackdelar med gruppbehandling i jämförelse med individuell behandling diskuteras och förslag på utveckling av gruppbehandlingen ges.

Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel. I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor. Läs om livet som tvångssjuk.