Stress and sleep problems are common in the working population and cause considerable costs for society. Sleep is the most important part of recovery, and poor sleep has a negative impact on overall functioning, which might have important consequences for both the employee, the employer and society. In order to find strategies to alleviate this contemporary public health concern of stress and poor sleep in the working population, this thesis evaluated interventions performed at the workplace to target these issues. The first intervention is a randomized controlled trial of a 25% work time reduction for full-time workers within the public sector in Sweden. Study I evaluated the impact of work time reduction on subjective sleep quality, sleep duration, sleepiness, perceived stress, and bedtime worries. Assessments included diary data from one week at three occasions over 18 months. Study II investigated time-use patterns through activity reporting sheets used during the work time reduction by evaluating the amount of total workload, paid work, non-paid work and recovery activities. Both studies investigated workdays and days off separately as well as the importance of gender, family status and work situation (only Study II). The second randomized controlled intervention of the thesis is a group cognitive behavioral therapy (CBT) intervention at the workplace targeting sleep disturbances among employees within the retail sector in Sweden (Study III). Data were collected through questionnaires, diaries and objective sleep measurement (actigraphy) over a period of ten days before and after the intervention, as well as at a three-month follow up. The study evaluated the effects of the intervention on sleep and explored the moderating effect of burnout-levels at baseline. In our studies, an economically fully compensated reduction of work hours for full-time workers lead to long-term positive effects on sleep duration and sleep quality, sleepiness and levels of perceived stress. During this work time reduction, the total workload of both paid and non-paid work was reduced and time spent in recovery activities increased. The results indicate that a more balanced relation between effort and recovery was established. The second intervention, which targets the individual through a group CBT-intervention for insomnia at the workplace, was shown to improve insomnia symptoms in daytime workers who did not suffer from concurrent burnout. Such an intervention could support the individual in handling sleep problems and preventing the development of more severe and chronic sleep disorders, as opposed to interventions aimed at making environmental changes at the workplace. However, the CBT-intervention evaluated within this thesis will need to be further developed in order to be beneficial for more groups of employees. The positive effects of these interventions might be beneficial for public health and help improve employee’s life satisfaction, daily functioning and health development.​ / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

I uppsatsen användes en randomiserad kontrollerad design för att undersöka om återhämtningserfarenheter förändras efter tio veckors deltagande i ett internetadministrerat stresshanteringsprogram, baserat på KBT. Resultat av tidigare forskning har visat att stressinterventioner har potential att förändra återhämtningserfarenheter som de mäts i REQ (the Recovery Experiences Questionnaire). Föreliggande studie är däremot den första med fullständigt experimentell design samt den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter av dels internetadministrerad, dels KBT-baserad behandling. Därutöver är föreliggande studie den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter för deltagare som är sjukskrivna eller befinner sig i risk för sjukskrivning på grund av långvarig stress. Mellangruppjämförelser genomfördes med ANCOVA baserat på självskattningar från en grupp som randomiserats till ett internetbaserat stresshanteringsprogram (n = 29) och en grupp som randomiserats till väntelista (n = 29). Gruppernas värde på REQ och index för återhämtningserfarenheterna Psykologisk distans, Avslappning, Kontroll och Bemästringserfarenheter jämfördes efter tio veckor av behandling respektive väntelista. Med kontroll för aktuellt värde under vecka 1 visade jämförelserna signifikant högre värden för behandlingsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med måttliga till stora effektstorlekar. Resultaten breddar kunskapsläget avseende vilka interventioner som kan öka återhämtningserfarenheter och indikerar att det för att åstadkomma effektiv vidareutveckling av stressinterventioner med fördel kan forskas vidare om återhämningserfarenheternas betydelse för tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. / iStress-projektet

I studien testades hypotesen att två gruppbehandlingar, riktade mot stress respektive sömn, ger en klinisk relevant förbättring av psykisk hälsa. Detta mätt i symtom av stress, sömn, utbrändhet, ångest, depression samt somatiska symtom. Gruppbehandlingarna var riktade mot huvudsakligen stress (Stresskola) eller huvudsakligen sömn (Sömnskola) och var båda baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingarna var manualbaserade och hölls en gång i veckan under fyra veckors tid, där varje träff pågick under 2 x 45 minuter inklusive paus. Skolorna administrerades av psykologstudenter vid Umeå universitet, under handledning av leg. psykolog. Sammanlagt deltog 95 personer (71 kvinnor och 24 män) som sökt hjälp inom primärvården i Umeå kommun. Deltagarna tilldelades behandlingsgrupp utifrån individens behov, därmed skedde ingen randomisering. Bortfallet i studien var 67 personer. Data samlades in genom enkätinstrument i för- och eftermätning. Utifrån en inomgruppsdesign gjordes en deskriptiv analys, samt analyser av klinisk signifikans och statistisk signifikans. Resultatet påvisade en kliniskt relevant förbättring av utfallsvariablerna för båda gruppbehandlingarna. Sammantaget stödjer resultatet att gruppbehandlingarna är interventioner med kliniskt relevanta effekter. Gruppbehandlingarnas kliniska relevans talar för att fortsätta med interventionerna som en del i bemötandet av den ökande psykiska ohälsan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka behandlingseffekten av studentledd psykoterapi på Umeå Universitets psykologmottagning gällande depressions- och ångestsymptom. Mer specifikt var syftet även att jämföra de två behandlingsmetoder som praktiseras på mottagningen; kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi (PDT), samt jämföra de självskattningsinstrument för depression och ångest som ingår i mottagningens testbatteri (Patient Health Questionnaire 9-items, PHQ-9; Hospital Anxiety and Depression scale, HADS; General Anxiety Disorder 7-item scale, GAD-7). Ett ytterligare delsyfte var att beskriva mottagningens klientpopulation. Stickprovet bestod av 61 deltagare (72.1 procent kvinnor, 49.2 procent studenter, medianålder 23 år) som behandlats med antingen KBT eller PDT. För att undersöka effekterna av behandling jämfördes deltagarnas symptomskattningar före och efter behandling uppdelat på behandlingsmetod med hjälp av två-vägs variansanalys (ANOVA). Resultaten visade stora effektstorlekar för behandling gällande depression och ångest. Inga signifikanta skillnader observerades mellan behandlingsmetoder, vilket kan bero på bristande power. Diskrepans mellan instrumentens förmåga att identifiera deltagare med symptom på depression och ångest kunde ses, i synnerhet gällande depressionssymptom. I linje med rådande forskning visar studiens resultat att studentledd behandling har effekt på depression och ångest. Validiteten för de instrument som används på Psykologmottagningen bör dock undersökas närmare. Sammantaget belyser resultaten i denna studie vikten av att välja mätinstrument anpassade för den tilltänkta populationen för att kunna utvärdera behandlingseffekt.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande världen över och i Sverige är det den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Vid ångestsyndrom rekommenderas behandling med Kognitiv beteendeterapi i kombination med farmakologisk behandling. KBT kan utföras av legitimerad terapeut men även i det egna hemmet via webben. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av behandling med KBT vid ångestsyndrom.Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visar både för och nackdelar med behandlingen. Patienter har till stor del goda upplevelser av KBT då de lärt sig nya strategier att hantera sin ångest på. De negativa upplevelser som patienter har av behandlingen är bland annat att de upplever svårigheter att förstå konceptet, samt att den egna insatsen som krävs för en lyckad behandling är för stor. Resultatet visar även att de förväntningar som patienten har inför behandlingen påverkar utfallet, samt att KBT fungerar bättre hos vuxna än hos barn och ungdomar. Webbaserad KBT har visat sig ha positiv inverkan på ångest och upplevs mer flexibelt, men anses svårare eftersom det utförs på egen hand och många patienter upplever att det är lätt att tappa fokus. Konklusion:Även om resultatet av studien visar både positiva och negativa upplevelser av behandlingen så är majoriteten av de upplevelser som framkommit i studien positiva. / Background: Mental illness is a common problem worldwide and in Sweden it is the most common cause of sick leave. For people who suffer from anxiety syndrome, treatment with Cognitive Behavioral Therapy in combination with pharmacological treatment is recommended. CBT can be performed by a licensed therapist but can also be done via internet, in your own home. Purpose: The purpose of the study was to examine patients experience of CBT treatment against anxiety disorder.Method: A litterature review with an inductive approach. Results: The results show both advantages and disadvantages of the treatment. Patients have good experiences of CBT and have learned new strategies to manage their anxiety. The negative experiences that patients have from the treatment are, among other things, that they experience difficulties in understanding the concept, and that the own effort required for a successful treatment is too big for them to handle. The results also show that the patient's expectations prior to treatment affect the outcome, and that CBT works better in adults than in children and adolescents. Webbased CBT has been shown to have positive effect on anxiety and is experienced as more flexible treatment, but is also considered more difficult because the patients perform it on their own and many patients find it easy to lose focus. Conclusion: Although the results of the study show both positive and negative experiences of the treatment, the majority of the experiences that emerged in the study are positive.

Bakgrund: Sedan 2002 har inte bara rubrikerna om sömnstörningar och sömnsvårigheter ökat i de stora medierna. Antalet unga med sömnstörningar ökar varje år, där unga kvinnor är den grupp som ökat mest. Enligt folkhälsomyndighetens rapport 2019 upplever mer än var tredje svensk, 39 %, sömnbesvär i någon grad. Distriktssköterskan arbetar redan med att främja god kost, motion, sunda alkoholvanor, minskad rökning, stress och våld; faktorer som påverkar hälsan i allra högsta grad. Syfte: Att undersöka vilken effekt KBT har på symptomen av sömnproblem, och om metoden applicerbar att utföras av distriktssköterskor. Metod: Systematisk litteraturöversikt där 14 studier valdes ur databaserna Cinahl, Psycinfo och Pubmed. Artiklarna bearbetades gemensamt och de kategorier som framkom återfinns nedan, under respektive rubrik. Resultat: KBT-I både i grupp och i digital form visade på signifikanta förbättringar av sömnen och dess effekt på det dagliga livet. / Background: Since 2002 not only have the headliners about sleep difficulties and sleep disturbances multiplied in the big media. The number of young people with insomnia increases each year, and young women are the group that increases the most. Last year more than every third swede, 39 percent suffered from various grades of insomnia. District nurses already play a big part in preventing disease and promoting health by giving support and knowledge to patients about healthy foods, exercising, drinking habits, smoking, violence at home and stress; all of those very much the key to individual’s health. Aim: of the study to explore how CBT-I might affect the symptoms of insomnia and if this treatment can be performed by nurses. Method: Systematic review by synthesizing 14 studies from the databases Chinal, Psycinfo and Pubmed. The studies were processed individually and thereby mutually to find emerging themes which are to be presented under each heading. Result: CBT-I both in group and in digital form showed significant improvements in sleep and its effect on daily life. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i hur lång tid individer som fått olika missbruksbehandlingar varit drogfria efter avslutad behandling, om någon behandlingsmetod gav längre drogfrihet. Bekvämlighetsurval har tillämpats. I studien ingick 72 personer som haft ett missbruk och blivit drogfria. Frågorna analyserades med kvantitativ metod. Anova analys gjordes över hur lång drogfrihet respondenterna har haft. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan olika behandlingsmetoder, dessa var tolvstegsbehandling, psykodynamisk terapi och kognitiv beteendeterapi. En grupp med 13 deltagare hade inte fått någon behandling innan drogfriheten. De som fått psykodynamisk terapi var 17 stycken med en genomsnittlig drogfrihet på 21.71 år, tolvstegsbehandling 19 stycken 15.79 år, och 23 personer som fått kognitiv beteendeterapi med 10.09 år, de utan behandling var i genomsnitt drogfria 7.85 år. De öppna frågorna visade att motivationen att sluta missbruka berodde på stöd från personal och närstående samt att en meningsfull framtid var av betydelse.

Ett ökande antal individer rapporterar idag oro och ångest på grund av hur de upplever miljö- ochklimatmässiga problem. Detta utan att vara direkt drabbad av dessa. Samtidigt är kunskapen ombehandlingsinsatser för klimatrelaterad ångest generellt låg hos terapeuter. Syftet med denna uppsatsär att undersöka hur klimatångest kan beskrivas ur ett psykologiskt perspektiv samt identifiera hurKBT-terapi kan vara hjälpsamt för att hantera detta tillstånd. Den metod som användes var enlitteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PsycInfo, PubMed,ScienceDirect och GoogleScholar. För analysen användes en tematisk analys. Resultatet visar attklimatångest karaktäriseras av negativa känslor som vanligtvis är kopplade till framtida scenarion som väcker olika hanteringsstrategier (coping) och varierar från individ till individ. Hjälpsamma KBT-interventioner vid klimatångest behöver ses i ett vidare sammanhang bortom individen eftersom olika interventioner ger olika utfall beroende på om syftet är att gagna individ, samhälle och/ellerklimat/miljö. Slutsatsen är att klimatångest inte bör ses som en klinisk patologisk åkomma som skabehandlas bort. Den bör istället ses som en adekvat reaktion på ett reellt hot. De förstahandsval avKBT-interventioner som väljs i terapisammanhang bör i första hand vara hjälpsamma för "alla", detvill säga både individen, samhället och miljö/klimat. / <p>Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning, KBT-steg 1, Stockholm</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka och få kunskap om elevers upplevelse av sin situation på en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har även forskat i hur lärarna på den specifika skolan upplever situationen för eleverna i såväl skolgång som socialt samt hur lärarna arbetar med ART. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vårt forskningsresultat. Till vår kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgår från en strävan att åsidosätta vår tidigare empiri och genom det få möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill också lyfta fram begreppet kontextualism, det vill säga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lärarna anser att de ser en stor förändring hos elever som placeras på den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgått eller genomgår ART: s program. De menar att efter genomgånget program visar eleverna prov på mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förändring i både skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som är avsedda för programmet. Eleverna upplevde även de en förändring i sin livssituation sedan de börjat på den specifika skolan och deltagit i ART-programmet. De ansåg att ART hjälpt dem att hantera sin aggressivitet och givit dem verktyg för att kunna handla annorlunda. De uttryckte att det som skiljde deras förra skola från den nya är att de på den nya skolan får det stöd de behöver, till exempel genom ART:s metoder och strategier, samt att det finns fler pedagoger per elev och att klasserna är mindre. Följden av detta är att eleverna upplevde att deras koncentration ökade vilket resulterat i att skolgången blivit förbättrad. Slutsatsen av undersökningen är att ART integrerat i en skolverksamhet kan stödja aggressiva elever i att bryta sitt beteende. Vidare är slutsatsen att lärare och elever som ingår i en verksamhet med ART integrerad upplever skolsituationen som mer hållbar och positivt utvecklande än då eleverna ingick i en skolverksamhet utan ART eller där ART inte var integrerad i övrig verksamhet och i bemötande av eleverna.

I Egen Hög Person är ett möte mellan illustration och ångesthantering; hur man på ett säkert sätt kan närma sig sina känslor medan man samtidigt håller en välbehövlig distans. Arbetet är resultatet av en idé som vuxit fram ur tanken att inte låta våra känslor begränsas till den mentala tillvaron; i det här examensar-betet får de ta plats i den fysiska världen. Frågeställningarna “Hur kan jag med hjälp av grafisk design skapa ett visuellt och taktilt verktyg för ångesthantering riktat mot vuxna?” och “Hur kan jag med hjälp av illustration humanisera och förkroppsli-ga känslorna som kommer med ångest?” undersöker hur man kan möjliggöra ett mer förstående och hälsosamt förhållande till sig själv och det man känner. För vad är det som händer när vi helt plötsligt sätter ett ansikte på vår ångest? Genom enkäter, workshops, bildanalys, mindmaps, moodboards, skisser och designsprint utforskas ångest och hur den bäst kan förmedlas visuellt. / I Egen Hög Person is a combination of illustration and anxiety management; how to safely approach your emotions while simultaneously maintaining a much-needed distance. It’s the result of an idea that came out of the thought of   not letting our emotions be limited to the mental state; in this thesis, they take a step out into the physical world. The questions “How can I use graphic design to create a visual and tactile tool for anxiety management aimed at adults?” and “With the help of illustration, how can I humanize and embody the emotions that come with anxiety?” explores how one can enable a more understanding and healthy rela-tionship to oneself and what one feels. Because what is it really that happens when we suddenly put a face to our anxiety? Through surveys, workshops, image analysis, mind maps, mood boards, sketches and design sprints, the subject of anxiety is explored, and how it is best conveyed visually.