Cirka 3 % av kvinnor som fött barn uppfyller DSM-5 diagnostiska kriterier för PTSD, och minst en tredjedel uppger att de upplevt förlossningen som traumatisk. Prolonged exposure (PE) är en evidensbaserad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi och en effektiv behandling för att reducera PTSD-symptom över en varierad traumatiserad population. Terapeutperspektivet gällande behandling av patienter med förlossningstrauma (PTSD-FC) är sällsynt i forskningen. Övergripande syfte var att belysa KBT-terapeuters perspektiv av att arbeta med behandlingsmetoden PE vid PTSD-FC med frågeställningar som; Vad kan vara utmärkande med att behandla patienter med PTSD-FC? Vilka kliniska erfarenheter har terapeuterna av att tillämpa PE-manualen med aktuell patientgrupp? Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta terapeuter. Bearbetning av data utgick från reflexiv tematisk analys. I resultatet genererades tre teman med subteman utifrån terapeuternas erfarenheter. ”Ett förlossningstrauma har vissa utmärkande drag”, ”Betydelsen av traumat”  samt ”PE-manualens möjligheter”. Terapeuterna ansåg att PE är en flexibel, hjälpsam och effektiv traumabehandling som fungerar väl med patientgruppen. Patienterna var vanligtvis motiverade och fullföljer terapin i hög grad. Tillgången till adekvat vård var god inom terapeuternas egna verksamheter medan en problematisk bild kom fram avseende andra vårdgivare. Utmaningar och möjligheter diskuteras angående det terapeutiska arbetet med patientgruppen. Kliniska implikationer som tas upp är till exempel behovet av ökade terapeutiska resurser inom kvinnosjukvården för adekvat bedömning och behandling vid PTSD-FC, där fördelen är samverkan mellan olika professioner. / Approximately 3% of women who have given birth, meet the DSM-5 diagnostic criteria for PTSD, and at least a third say they experienced childbirth as traumatic. Prolonged exposure (PE) is an evidence-based trauma-focused cognitive behavioral therapy and an effective treatment for reducing PTSD symptoms across a diverse traumatized population. The therapists’ perspective regarding the treatment of patients’ with postpartum trauma (PTSD-FC) is rare in research. The overall aim was to highlight CBT therapists' perspectives of working with the treatment method PE at PTSD-FC with questions such as; What may be distinctive about treating patients’ with PTSD-FC? What clinical experience do therapists’ have of applying the PE manual with the current patient group? The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews have been conducted with eight therapists’. Processing of the data was based on reflexive thematic analysis. In the results, based on the therapists' experiences, three themes with subthemes were generated. “A postpartum trauma has some distinguishing features”, “The meaning of the trauma” and “The possibilities of the PE manual”. The therapists’ considered PE to be a flexible, helpful, and effective trauma treatment that works well with the patient group. The patients’ were usually motivated and completed the therapy to a high degree. Access to adequate care was good within the therapists' own settings, while a problematic picture emerged regarding other caregivers. Challenges and opportunities are discussed regarding the therapeutic work with the patient group. Clinical implications addressed are for example the need for increased therapeutic resources in women's healthcare for adequate assessment and treatment for PTSD-FC, where the advantage is collaboration between different professions. / <p>Linköpings universitet | Institutionen för beteendevetenskap och lärande Psykoterapeutexamensuppsats/magisteruppsats/uppsats på avancerad nivå, 15 hp | Psykoterapeutprogrammet (KBT) Höstterminen 2022 </p>

The changes in emotivity and behavior are common after acquired brain injury, which complicates the readaptation of an individual to his environment. Compared to cognitive problems, these changes are not so greatly regarded because their complexity requires care in the context of its special neuropsychological treatment. The objective of the theoretical part of this thesis was to elucidate the issue of acquired brain injury and summarize current knowledge and experience in the field of therapeutic work with this specific group of people. The aim of the empirical part of this thesis was to design an appropriate educationally based preventive program that would focus on the experience of personality change after ABI. The goal of this program was to provide patients with information about the usual consequences of ABI and to provide a place to share the problems they experience. The effectiveness of this program was measured via the European Brain Injury Questionnaire (EBIQ) and the Zung Self-rating Depression Scale (ZSDS). The results were compared in the experimental group (N=30) before and after the completion of the program and in the control group (N=30). In the group that undertook the intervention, the EBIQ-P showed significant improvement in the subscale Physical. The ZSDS results showed...

The aim of this qualitative study was to map the preparation and process of relapse prevention programs in therapeutic community for treating addictions in Czech republic called Magdaléna o.p.s.. The next aim was to describe the specifics of these programs and analyse methods that are mostly applied. For fullfilling these aims, four methods were chosen: analisys of documents, semistructured interwiews with the members of the team of therapists, observation of the researcher in the specific relapse prevention program during her internship and one semistructured interview with client of this therapeutic community. The final number of respondents for this research was four therapists and one client. Three metodic relapse prevention documents were analysed and for setting the final outcomes of this research were also used the outputs from the observation of the researcher from the specific relapse prevention program. Based on this research it was found out, that the specific relapse prevention programs in Magdaléna have been part of the long-term structured schedule of the treatment. This program is on the schedule once per week in duration of one hour and it is managed by one of the therapists. The program have been carried out in group and it is always based on one specific topic. Educational and...

Tvångssyndrom består av obsessioner och kompulsioner och drabbar cirka två procent av befolkningen. Efter avslutad behandling är det många patienter som återfaller. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida tilläggsbehandling administrerad sex månader efter initial internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (KBT) minskar risken för återfall och ökar andelen patienter som uppnår remission, vilket inte tidigare prövats. 97 deltagare, som redan erhållit internetadministrerad KBT, randomiserades till att ingå i behandlingsgrupp eller kontrollgrupp. Tilläggsbehandlingen bestod av tre veckor internetadministrerad KBT med fokus på att fasa ut behandlarens funktion till deltagarens närmaste omgivning. Resultaten visade att deltagarna i behandlingsgruppen hade en signifikant minskad risk att återfalla jämfört med kontrollgruppen. En tendens till ökad andel deltagare i remission i behandlingsgruppen erhölls också. Slutsatsen är att internetadministrerad tilläggsbehandling vid tvångssyndrom är en meningsfull intervention med återfallsprevention som syfte. Framtida forskning bör göra åtskillnad mellan återfallsprevention och ytterligare minskad symtombörda som syfte med tilläggsbehandling.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om trovärdighet och förväntningar på behandling, deltagarens smartphoneanvändning, aktivitet i behandlingen, samtidig ångestdiagnos, initial symtomnivå på depression samt demografiska egenskaper kan predicera behandlingsutfallet i en depressionsbehandling via smartphone med internetstöd utifrån beteendeaktivering och mindfulness. 81 deltagare randomiserades till antingen beteendeaktiverings- (n=40) eller mindfulnessbetingelsen (n=41). Huvudutfallsmåttet var förändring i BDI-II mellan för- och eftermätning mätt med residual gain scores. Korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka samband mellan prediktorer och utfallsmåttet. För att analysera skillnader mellan grupper gjordes regressionsanalys på interaktionseffekten mellan prediktor x grupp, samt envägs-ANOVA. Resultatet visade att två frågor som rör deltagarens smartphoneanvändning korrelerade negativt med utfallsmåttet för alla deltagare sammantaget; ”så här ofta i snitt laddar jag ner nya applikationer till min smartphone”, (r=-.45, p=.01, R2=.21), samt ”jag märker att jag ofta använder min smartphone när jag har tråkigt eller när jag inte har något annat att göra”, (r=-.24, p&lt;.05, R2=.06). Av de demografiska variablerna korrelerade att ha sysselsättning positivt med utfallet för alla deltagare sammantaget (r=.26, p=.03, R2=.07). Civilstånd, att bo tillsammans med en partner, korrelerade positivt med utfallsmåttet i beteendeaktiveringsgruppen (r=.44, p&lt;.01, R2=.19). En signifikant skillnad i förändring, mätt i förändringsvärde, mellan deltagare med måttliga och svåra initiala symtom på BDI-II observerades (t(69)=4.36, p&lt;.01). Ingen signifikant skillnad i eftermätningar mellan de två grupperna kunde observeras. Slutsatsen är att hur deltagaren använder sin smartphone kan ha betydelse för utfallet. Även sysselsättning och civilstånd visade sig ha betydelse för utfallet. Varken att ha en svår depression och/eller en samtidig ångestdiagnos visade sig vara hindrande för att ta till sig behandlingen. Det var flera presumtiva prediktorer som inte visade signifikanta samband med behandlingsutfallet vilket indikerar att behandlingen kan komma att passa en bred patientgrupp. / DISA-En randomiserad kontrollerad studie via smartphone med internetstöd baserad på beteendeaktivering respektive mindfulness för vuxna med subklinisk och egentlig depression

Inom ramen för IVIN- projektet avsåg föreliggande studie att explorativt undersöka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling för personer som upplever svårigheter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i nära relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de två betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades på resultaten för de deltagare som fyllt i för- och eftermätning (n = 59). Huvudutfallsmåtten beräknades utifrån individuella värden vid eftermätningen kontrollerat för förmätningen på Multidimensional Measure of Emotional Abuse och Aggression Questionnaire - Revised Swedish Version. För att undersöka valda variablers modererande effekt på respektive utfallsmått användes multipel regression. Resultaten visade att individer med initialt hög frekvens av emotionellt- och fysiskt våld, låg ilskeruminering och hög acceptans av sin partners negativa beteenden drog mest nytta av behandlingen. Resultaten visade även en tendens till att högre motivation, lägre ångest och högre ålder modererade ett bättre behandlingsutfall. Dessa tendenser bör dock utforskas vidare för att bringa ytterligare klarhet till dessa moderatorers påverkan på behandlingsutfallet. / IVIN

Depression och insomni är två vanliga former av psykisk ohälsa. I den här studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), påverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom på såväl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstämdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivå. En single case experimental design användes för ändamålet, med dagliga skattningar av sömn, nedstämdhet och fysisk aktivitetsnivå. Symtom på såväl insomi som nedstämdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare. Minskad nedstämdhet kunde inte förklaras av ökad fysisk aktivitetsnivå. Samvariation observerades mellan depression och insomni. Resultaten visar att insomni och depression kan påverkas av samma behandling, vilket antyder förekomst av gemensamma vidmakthållande mekanismer. / Insomnia and depression are two common mental health problems. This study investigated whether a proven effective treatment for insomnia CBT-I, would change the severity of depressive symptoms, for participants with comorbid insomnia and depression. It was controlled for, whether a reduction in depressive symptoms could be the result of increased physical activity. A single case experimental design, including daily measurements of sleep, depression and physical activity, was used as a means to answer the research questions. Symptoms of both depression and insomnia were significantly reduced for three out of six participants. Increased physical activity was not able to explain the decrease in depression scores. A correlation was observed, between depression and insomnia. The results shows that insomnia and depression can be affected by the same treatment, which implies existence of common perpetual mechanisms.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på teorier kring människans tankar, känslor och beteenden. Det är ett samlingsbegrepp för metoder som utformats för att hjälpa människor att förändra problematiska beteenden. Inledningsvis sammanfattas de begrepp som är relevanta för studiens syfte. Statistik visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos klassiska musiker. Syftet med studien var att undersöka hur KBT kan användas för att uppnå ändamålsenliga beteenden i musikalisk övning och fungera som ett hjälpmedel för att hantera problem. Studien byggde på en hermeneutisk grund. Materialet bestod av självobservationer från instudering av Mendelssohns violinkonsert. Dessa tolkades ur ett KBT–perspektiv för att besvara syftet. I resultatet visas integrerandet av KBT–interventioner i form av konkreta exempel där interventionen utformats för att bemöta ett problem i instuderingen. I studiens diskussion analyserades resultatet i form av vilken effekt KBT–interventionerna haft i den musikaliska övningen. / Cognitive Behavioral Therapy (CBT) is based on theories about thoughts, feelings and behaviors. It’s a collective term for methods that serve the purpose of helping people with problematic behaviors. In the introduction the relevant concepts for the study are summarized. Statistics show that mental distress among classical musicians is common. The purpose of the study was to examine how CBT can be applied in order to reach effective behaviors in musical practice and serve as a tool for managing problems. The basis of the study was hermeneutic. The material consisted of self-observations from the study of Mendelssohn violin concerto. These were analyzed from a CBT-perspective to answer the purpose. In the result the integration of CBT-interventions can be viewed in terms of concrete examples where the interventions have been formed to respond to a problem in the practice. In the discussion of the study the result has been analyzed according to what effect the CBT-interventions have had in the musical practice.

Stress och sömnsvårigheter är centrala faktorer i psykisk ohälsa. Många personer drabbade av dessa hälsobesvär är i behov av behandling, vilket skapar ett högt tryck på vården. I tillägg antas en tredjedel av alla somatiska symptom inom vården vara associerade med psykisk ohälsa. I denna studie utvärderades två gruppbaserade interventioner, en stresskola och en sömnskola, administrerade av psykologstudenter vid Umeå universitet. Skolorna bestod av fyra träffar och baserades på kognitiv beteendeterapi (KBT). Med utgångspunkt i tidigare forskning testades hypotesen att interventionerna har hälsogynnande korttidseffekter med avseende på stress och sömnsvårigheter, men också på psykisk ohälsa i form av ångest, depression, utbrändhet samt somatiska symptom. Även skillnader i korttidseffekter mellan stress- och sömnskolan undersöktes. I studien deltog 95 individer (71 kvinnor och 24 män) som hade sökt hjälp för stress- eller sömnrelaterade besvär inom primärvården i Umeå. Genomsnittsåldern var 40.1 år. Data samlades in med validerade självskattningsinstrument före och efter behandling. Data analyserades genom tvåvägsvariansanalyser med Behandling som inomgruppsfaktor (för- vs eftermätning) och Typ av skola (stress vs sömn) som mellangruppsfaktor. Analysen visade på signifikanta effekter på samtliga utfallsvariabler, vilket betyder att stress- och sömnskolorna hade hälsogynnande korttidseffekter. Inga signifikanta skillnader i effekt upptäcktes skolorna emellan. Studiens resultat ger stöd för att fortsätta med interventionerna inom hälso- och sjukvården i Umeå. / Stress and sleep disturbances are key factors in mental ill-health. Many individuals suffering from these conditions are in need of treatment, leading to high demands on the health care system. In addition, about one third of the somatic symptoms in healthcare are believed to be associated with mental ill-health. In the present study two group interventions were evaluated, aimed at managing stress and sleep disturbances respectively. These were administered by clinical psychology students at Umeå University, consisted of four sessions and were based on cognitive behavioural therapy (CBT). Building on previous research, the hypothesis tested in the present study was that the interventions have positive effects on stress and sleep disturbances as well as other related mental ill-health conditions such as anxiety, depression, burnout and somatic symptoms. Short term differences between the two interventions were also examined. The total sample consisted of 95 individuals (71 women and 24 men) who had seeked treatment due to stress or sleep disturbances in the primary care in Umeå, Sweden. The mean age was 40.1 years.  The data were collected before and after treatment from validated questionnaire instruments. Data were analyzed with two-way analysis of variance with treatment as a within subject factor and type of intervention as a between subject factor. The results showed that the participants were significantly improved on all outcome variables regarding health after treatment. No significant differences between the two interventions were found. The findings support further use of the treatment interventions within the health care system in Umeå.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) är en effektiv och snabbt växnade behandlingsform, som fortfarande är relativt lite beforskad. Syftet med studien var att undersöka hur internetterapeuters kommunikation med klienter kan se ut, med data från en behandlingsstudie för unga med depression. Meddelanden från fem behandlingar med gott utfall analyserades med tematisk analys (TA). Studien fokuserade på terapeutbeteendena uppmuntra och bekräfta, samt hur terapeuter använder personligt tilltal. Analysen resulterade i sammanlagt tolv teman. Diskussionen visar hur temana skapar ett övergripande mönster där behandlingen beskrivs som ett hårt arbete, vilket kräver en stark klient, som förväntas bli motiverad av terapeuten. Fynden diskuteras också utifrån behandligens teoretiska grund, tidigare forskning kring terapeutbeteenden samt det faktum att behandligen ges över internet. / EaRly internet-based interventions for Children and Adolescents (ERiCA)