Studiens syfte var att undersöka leg. psykoterapeuters uppfattningar om och erfarenheter av att identifiera och reparera rupturer i den terapeutiska relationen (alliansen) i kognitiv beteendeterapi (KBT). Datainsamlingen bestod av narrativa intervjuer. Den kvalitativa metoden fenomenologisk hermeneutik (Lindseth & Norberg, 2004), där intresset riktas mot den levda erfarenheten, användes vid analys och tolkning av texten. Resultatet visade att de terapeutiska färdigheterna medveten närvaro och metakommunikation används för att identifiera, förebygga och reparera rupturer i alliansen. Slutsatsen är att psykoterapeuternas berättelser bär på den dolda innebörden att alla slags terapeutiska interventioner i KBT samtidigt utgör relationella handlingar, och att ett språk för detsamma är önskvärt. Meningsfullhet och yrkesstolthet kan dessutom tillägnas, om uppmärksamheten vänds från misslyckanden till mod att ta ansvar för det terapeutiska förloppet och relationen. / The aim of the study was to investigate psychotherapists perceptions about and experiences of identifying ruptures in the therapeutic alliance in cognitive behavioural therapy (CBT). The data collection consisted of narrative interviews. The qualitative method, a phenomenological hermeneutical method for researching lived experience (Lindseth & Norberg, 2004), was used in the analysis and interpretation of the texts. The result showed that the therapeutic skills awareness and metacommunication was used to identify, prevent and resolve ruptures in the alliance. The conclusion is that psychotherapists stories carries a hidden meaning of any therapeutic interventions in CBT at the same time constitutes relational actions, and a language for the same is desirable. Meaningfulness and professional pride can also be adopted, by shifting attention from failures, into courage to take responsibility for the therapeutic process and the relationship.

Syftet med föreliggande randomiserade kontrollerade studie var att undersöka om vägledd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) kan ge symptomreduktion på klinisk perfektionism och relaterade kliniska tillstånd, samt ge ökad livskvalitet. 150 deltagare randomiserades till två grupper, en behandlingsgrupp (n = 73) som fick en åtta veckors lång KBT- behandling mot klinisk perfektionism, och en kontrollgrupp (n = 77) som stod på väntelista. Utfallsmåtten var självskattningsformulär som avser mäta perfektionism (CPQ, FMPS & DAS-SC), ångest (GAD-7), depression (PHQ-9) och livskvalitet (BBQ). ANCOVA användes i de statistiska analyserna med förmätningen som kovariat. Resultaten visade att behandlingsgruppen förbättrades signifikant jämfört med kontrollgruppen på samtliga utfallsmått (p < .001) och att effektstorlekarna var måttliga till stora (d = 0.71-1.33). Därmed drogs slutsatsen att vägledd iKBT mot klinisk perfektionism kan vara en effektiv transdiagnostisk behandling mot perfektionism och relaterade kliniska tillstånd.

Introduction: Anorexia nervosa is characterized by a strong focus on body weight and a strong desire to lose weight. The disease leads to extreme anxiety and constant thoughts about diet and body weight. Currently, there are still no clear guidelines and scientific evidence for the treatment of Anorexia Nervosa with a special method. The evidence for the effectiveness of different treatments is weak and lacks empirical support. Therefore, there is a need to document and study the effectiveness of existing treatment methods for Anorexia Nervosa. Aim: The study aims to study the efficacy of CBT in the treatment of Anorexia nervosa. Method: A literature study was conducted where five studies about CBT as treatment and it’s efficacy for Anorexia nervosa was studied. Result: CBT as a single treatment at Anorexia Nervosa leads to an increase in BMI and a decrease in the eating disorder's psychopathology. Conclusion: CBT is a potent treatment that can be used advantageously in the treatment of Anorexia nervosa, but further research is needed in the field with, among other things, several studies comparing CBT with other treatment methods.

Depression is one of the most common psychiatric health problems worldwide which causes great suffering among the affected individuals and causes heavy national economic losses. Few studies have examined the treatment effects of various treatment components in Internet cognitive behavioral therapy (ICBT) as well as the long term effects for depression. The treatment method as such has indicated large effects both immediately after treatment and in limited follow ups, up to one year. In the present study long time effects in ICBT and the various 4 treatment components support type, who is in charge of the content in treatment and supervision has been examined with a mixed factorial design within a group of adults suffering from depression (N=197). Further, the impact of acquired knowledge about treatment content on symptom reduction examined two years post treatment. Previous research has indicated divergent results in the interaction between acquired knowledge and treatment outcome. The results indicated moderate to large effects of treatment two years post treatment independent of treatment component (d =.51- 1.63). Persistent treatment effects were found in the majority of the outcome measures, measured immediately after treatment to the follow up two years post treatment. One advantage was found for the participants who received therapist with supervision on the outcome of sleeping difficulties in comparison with those who received a therapist without supervision (ղᵖ²=.076). One further advantage was found for acquired knowledge among participants who was assigned content in treatment chosen by the therapist and at the same time received support on demand in comparison with participants who got to choose treatment content by themselves and was received scheduled support. Also participants who got to choose treatment content by themselves and received scheduled support had an advantage in comparison with those who got to choose treatment content by themselves and received support on demand (ղᵖ²=.045; ղ ᵖ²=.039). Acquired knowledge did not indicate any correlations with depressive symptoms. The findings of the study indicate that ICBT is an effective treatment method among adults suffering from depression even in long term follow ups, and that the importance of specific treatment components need further research.

<p>Föreliggande effektivitetsstudie med individuell KBT-behandling för 17 diagnostiserade socialfobipatienter genomfördes på två allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar under en period av 18 månader. Syftet med studien är att utvärdera effekten av en KBT-behandling. Alla patienter uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Patienterna erbjöds en behandling med upp till 14 sessioner plus möjlighet till tre uppföljningssamtal. KBT-behandlingen har varit tidseffektiv och deltagarna har framfört positiva synpunkter om samarbetet med terapeuten och de uppnådda målsättningarna i behandlingen. Resultaten visar statistiskt signifikanta förbättringar i samtliga använda mått; BAI, BDI, SPS, LSAS, SIAS. Resultaten visar också måttlig effektstorlek.</p>

<p>rePULSE är en ny träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan även nedstämdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE står Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av själva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin där man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och påverkar personen i fråga. Utgångspunkten för metoden är ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad från ART som är en form av gruppterapi är rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P. Goldstein har tillsammans med Barry Glick (1987, 1994) påvisat att ART fungerar och ger resultat. Det saknas ännu utvärderingar och granskande forskning av metoden rePULSE, det är alltså inte möjligt att säkert påstå att metoden fungerar, trots att ART visat sig vara effektiv. I denna uppsats undersöktes metoden och dess kvalitet utifrån två perspektiv – dels brukarnas, som kallas deltagare, dels de professionella, eller som de här kallas, handledare. Detta genom kvalitativa forskningsintervjuer. Alla personer som intervjuats, både handledare och deltagare, var överens om att rePULSE är bra och de upplevde att metoden fungerar. rePULSE fasta struktur, de konkreta verktygen och dess individualitet är inslag som gör att metoden är uppskattad av både handledare och deltagare.</p>

<p>Aggression Replacement Training (ART) är en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden består av tre kompo-nenter. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet är att se hur två klassföreståndare, en elevassistent och tre ART-tränare upplever elevers utveckling av färdigheter i och med ART-träning, samt se hur informan-terna upplever att klassen där den enskilda eleven ingått har förändrats i och med den ART-träning som denne erhållit. Även miljöns påverkan på upprätthål-landet av de nyförvärvade färdigheterna undersöks. Studien har genomförts med kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer har utförts vilka sedermera har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att respondenterna upplever positiva förändringar hos de elever som fullföljer ART. Effekter som de kunnat skönja är ett minskat vinstorienterat beteende, ökat självförtroende och förbättrad koncentrationsförmåga samt effektivt tillämpande av de nyför-värvade färdigheterna både praktiskt och teoretiskt. Klassen har i de flesta av fallen förändrats genom att den har blivit lugnare och tryggare som grupp. Mil-jön är av stor betydelse för de förändringsprocesser som eleven genomgår. Vi-dare är miljön väsentlig för upprätthållandet av färdigheterna i skolklassen. Den kritik som respondenterna riktar till metoden är gällande den bristande roll bar-nens föräldrar spelar i behandlingen. Författarnas slutsats är att ART är en ef-fektiv metod som ger stöd och möjligheter för elever med ett avvikande beteen-de. Skolan upplevs av författarna vara en optimal plats för att vidareutveckla och bevara de färdigheter som ART medför. Vidare diskuteras huruvida en ut-vecklad dialog mellan de vuxna som finns kring varje elev skulle leda till ökade möjligheter att tillgodose det enskilda barnets specifika behov. För att detta skall kunna ske bör föräldrar/vårdnadshavare ges större utrymme till att ta del av barnets behandling och skolgång. Studien avslutas med förslag på fortsatt forskning.</p>

<p>Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet. De resultat vi har fått fram är att orsakerna till självskador i huvudsak är ett sätt att hantera svåra känslor på och att det är ett sätt för flickorna att uttrycka sig. Den kognitiva behandlingen är en fungerande metod just för att den lägger fokus dessa bitar och Nyckeln hjälper därmed flickorna att identifiera sina känslor och att hitta andra sätt att hantera dem på. Efter de resultat vi har fått fram i analysen kan vi dra slutsatsen att Nyckelns arbete fungerar. De lyckas behandla en hel del flickor utifrån de kognitiva modeller de använder sig av.</p>

<p>Egentlig depression är en folksjukdom, men i dagsläget är kognitiv beteendeterapi, som fått mest stöd i depressionsforskning, en bristvara. Därav finns ett behov av att med begränsade resurser kunna hjälpa så många patienter som möjligt och då är Internetbaserad självhjälpsbehandling i ett alternativ vid mild till måttlig depression. Denna behandlingsform kan dock inte hjälpa alla, varför de som inte svarat på den inledande behandlingen som ett andra steg bör erbjudas mer intensiv och individualiserad vård; så kallad. stepped care. Vid depression uppvisar vissa patienter sudden gains, det vill säga relativt stora, snabba och stabila minskningar av symptom, som ofta bibehålls på lång sikt.</p><p>Syftet med studien var att undersöka effekten av stepped care vid mild till måttlig depression, vinna ökade kunskaper om sudden gains samt se om överlappningar mellan sudden gains och stepped care fanns.</p><p>85 deltagare inkluderades i studien, varav 69 randomiserades till Internetbaserad självhjälpsbehandling eller live gruppbehandling. Övriga deltagare utgjorde en preferensgrupp där de själva valt Internetbehandling. Båda behandlingsalternativen utgick från samma KBT-baserade behandlingsmoduler, som administrerades under åtta veckor samtidigt som veckovisa självskattningar med MADRS-S hämtades in. Efter avslutad behandling bedömdes vilka deltagare, bland dem som fått Internetbehandling, som var i behov av fortsatt vård och därmed skulle erbjudas ytterligare åtta sessioner med telefonterapi.</p><p>Efter de första åtta veckorna var 70 % av samtliga deltagare utan diagnos och 40 % av deltagarna hade uppvisat sudden gains. Endast 22 % visade sig vid eftermätningen behöva gå vidare till telefonterapi, varav 60 % tackade ja och 40 % fullföljde. Efter avslutad telefonterapi var 75 % av dessa deltagare utan diagnos. En begränsning med studien är att den endast är partiellt randomiserad. Slutsatsen är att den Internetbaserade självhjälpsbehandlingen var så effektiv att få deltagare behövde ytterligare vård i stepped care. De deltagare som uppvisade sudden gains mådde bättre än övriga vid behandlingens slut och fortsatte att må bättre vid enmånadsuppföljning.</p>

<p>This study investigated the efficacy of a multicomponent cognitive–behavioral intervention of insomnia, CBT-I, for patients suffering from an anxiety disorder and/or a major depressive episode together with comorbid insomnia. In particular, the aim of the study was to evaluate whether anxiety and depressive symptoms declined as a function of</p><p>treatment for insomnia. After rigorous diagnostic procedures, 8 patients were treated in a multiple baseline design. Patients experienced clinically significant reductions in insomnia-, (57 %) depressive- (75 %) and anxiety symptoms (40 %). A three week follow-up measurement</p><p>demonstrated retained effects. These findings suggest that CBT-I is a feasible treatment for comorbid insomnia. It also provides partial support for insomnia as a possible causal agent of depression and anxiety. Further, a schematic model of transdiagnostic processes common to insomnia, anxiety and depression, is presented. More research is warranted to render better treatment for patients with anxiety</p><p>and/or depression and comorbid insomnia.</p> / <p>Denna studie undersökte effekten av en Kognitiv- Beteende Terapeutisk behandling mot insomni, KBT-I, för patienter som lider av ångeststörning och/eller egentlig depression samt komorbid insomni. Studiens syfte var framförallt att utvärdera om ångestsymtom och depressiva symtom reducerades som en följd av behandlingen mot insomni. En minutiös diagnostisk procedur tillämpades, varefter 8 patienter inkluderades i en multipel-baslinjes design. Deltagarna erhöll kliniskt signifikanta förbättringar på insomni-, (57 %) depressions- (75 %) och ångestsymtom</p><p>(40 %). Resultaten kvarhölls vid uppföljning tre veckor efter avslutad behandling. Resultaten tyder på att KBT-I är en tillämpbar behandling för patienter med komorbid insomni. Resultaten bidrar även med visst stöd för en kausal länk från insomni över till depression och ångest. Vidare</p><p>presenteras en teoretisk modell över transdiagnostiska processer som förekommer vid insomni, ångest och depression. Ytterligare forskning behövs för att åstadkomma effektivare behandling för patienter med ångest och/eller depression och komorbid insomni.</p>