Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ”städer tävlar mot andra städer” om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ”sälja” in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial. Genom analyser av materialets texter och bilder och med kompletterande intervjuer med nyckelpersoner som arbetar med marknadsföringen, har jag dessutom fått ett djupare perspektiv och förståelse för platsvarumärkets syfte. Genom analyser har jag kunnat urskilja teman och diskurser som återkommer i materialet.Det finns inga faktiska siffror på hur mycket platsmarknadsföringen ger en stad eller om det i huvud taget ger en ekonomisk vinning för staden. Det som marknadsföringen däremot ger om man lyckas i sin marknadsföring, är igenkännande och vidare ett stark platsvarumärke som blir igenkänt nationellt och kanske till och med internationellt. Om man dessutom har starka värden, som Karlstad faktiskt har lyckats skapa och som stark förknippas med platsen, ger det också bredare djupverkningar och igenkännande på marknaden. På lång sikt kan det ge starkt underlag för att locka till sig besöksnäring, befolkning och företag. / Place marketing is a growing phenomenon both internationally and in Sweden, where it is alleged that "cities are competing against other cities' of the tourism industry, new businesses and population. To place market the specific values of the city, by packaging and "sell" an idea of the city, has become more of a rule than an exception, where they want to highlight the specific qualities of the city through texts and images.But what hides in the shadow-side of the place marketing? And what will the actual effects be of the photos used to showcase the city?Many critical scholars believe that a risk is that the population of the city does not recognize the image of their own town and may feel neglected leading to the marketing losing its power. Hence the importance of internal site marketing as it is extremely important to win legitimacy among the population.In my research I have done in-depth study of Karlstads relatively new place brand °Karlstad with related brand materials. Through analysis of the texts and pictures from the material with additional interviews with key figures working with the marketing in Karlstad municipality, I have also gained a deeper perspective and understanding of the purpose of the subject of place marketing. Through analysis, I have been able to discern themes and discourses that recur in the material.There are no actual numbers or statistics on the gain of place marketing for a town in financial or other values. Instead, what it does give is recognition, and if done properly, a strong brand that can be recognized by citizens of Sweden and even internationally. If there are other strong and important values that can be associated with the town it will give wider effects of depth in the long perspective, creating a possibility to attract tourists, inhabitants and companies.

Helsingborg beräknas växa med 40 000 nya invånare till år 2035 vilket har resulterat i stadsförnyelseprojektetH+ med dess planer att förtäta hamn- och industriområdet Södra Hamnen för att skapa fyranya bostadsområden. Först på tur är det exklusiva området Oceanhamnen som byggs upp på artificiellaöar i hamnbassängen med nära förbindelser till centralstationen. Uppsatsens syfte är att undersökastadsförnyelseprojektet H+s utifrån teorier gällande segregation och gentrifiering för att diskutera vilkapotentiella sociala följder projektet kan få för staden. Genom litteraturstudier som relaterar H+projektet till liknande projekt och utifrån observationer i Södra Hamnen konstateras att utbyggnaden avdet nya området i Södra Hamnen kommer leda till gentrifiering och segregation av staden. Detta då degrupper som uppmanas att flytta in i det nya området främst kommer vara välbeställda, vilket leder tillbortträngning av låginkomsttagare. Helsingborgs upprepade försök att höja Söders ställning visar ocksåpå de maktpositioner som finns mellan de båda stadsdelarna där Norr sedan länge varit etablerat somden överlägsna stadsdelen.

Temporära användningar och social hållbarhet, är det två begrepp som kan gå hand i hand? Genom denna uppsats, som är en fallstudie av det temporära projektet Pixlapiren, undersöker vi om det är möjligt. Pixlapiren är ett projekt i ett stadsutvecklingsområde i södra Helsingborg som kommer börja bebyggas inom några år. Studien går ut på att undersöka och få en förståelse om hur utvecklarnas perspektiv av Pixlapiren skiljer sig eller är lika från brukarnas upplevelser. Vi ifrågasätter om temporära användningar fungerar i det svenska samhället. Metoderna som används i denna uppsats är dokumentanalys, observation och intervjuer. I den teoretiska bakgrunden presenterar vi begrepp och teorier från den temporära- och sociala hållbarhets diskursen. Arbetsprocess har påverkats av den rådande pandemin, Covid-19. Pixla anses vara en socialt hållbar plats och en givande del i samhället enligt brukarna. Brukarnas idéer och initiativ har utrymme att påverka den framtida planeringen av platsen. Pixlapiren är ett exempel på en välfungerande temporär användning. Samtidigt riktas kritik mot kommunens tjänstepersoner som brister i engagemang för platsens utveckling. Vi argumenterar att vägen till social hållbarhet behöver vara lika hållbar som målet. / Temporary uses and social sustainability, are they two concepts that can go hand in hand? Through this essay, which is a case study of the temporary project Pixlapiren, we investigate if it is possible. Pixlapiren is a project in an urban development area in southern Helsingborg that will start to be built within a few years. The study aims to investigate and gain an understanding of how the developers perspective of Pixlapiren differs or is similar with the experiences of the users. We question whether temporary uses work in the Swedish society. The methods used in this paper are document analysis, observation and interviews. In the theoretical background we present concepts and theories from the temporality and social sustainability discourse. The working process has been influenced by the prevailing pandemic, Covid-19. Pixla is considered to be a socially sustainable place and a rewarding part of society according to the users. The ideas and initiatives of the users have the possibility to affect the future planning of the place. Pixlapiren is an example of a well-functioning temporary use. In the meantime criticism is addressed to the municipality's service personnel who lack commitment to location and development. We argue that the path to social sustainability needs to be as sustainable as the goal.

Översiktsplaner är komplexa, innehållsrika dokument och indikationer visar på att de blir än mer innehållsrika och komplexa – översiktsplanerna ska samordnas med fler mål och intressen, vilket gör att styrdokumenten vänder sig till än fler målgrupper och mottagare. När översiktsplaner, som genererar många olika budskap – budskap som indirekt tilltalar många olika mottagare, blir frågan hur översiktsplanerna samtidigt ska vara vägledande för det praktiska arbetet med kommunernas fysiska utveckling. Uppsatsens forskningsdesign består av en fallstudie där sex kommunala översiktsplaner analyseras. De sex kommunala översiktsplaner som undersöks är Arvidsjaurs kommuns, Borås stads, Höganäs kommuns, Sundbybergs stads, Umeå kommuns samt Älvkarleby kommuns översiktsplaner. Översiktsplanerna analyseras med hjälp av Laclau och Mouffes diskursteori. Studiens resultat visar på att kommunerna koncentrerar sina innehållsmässiga prioriteringar kring diskurserna hållbarhet och livsmiljö. Kommunerna framställer planeringen på ett sätt där denna antar formen som normbildande – planeringen ska bana väg för kommunernas praxis, genom att i vissa avseenden vara vägledande och flexibel och i vissa vara styrande och formalistisk. Den dominerande diskursen som framkommer i kommunernas översiktsplaner är den om god livsmiljö. Denna diskurs genomsyras av attraktivitets- och tillväxtsaspekter. De mottagare som framträder i översiktsplanerna är invånare, näringsliv, besökare, tjänstemän, politiker och planerare. En del av invånarna (”de kreativa”), näringslivet och besökarna, får större uppmärksamhet och framställs som eftersträvansvärda, de ska ”lyfta” kommunerna, göra dem attraktiva och skapa tillväxt. Kommunerna ska, genom de attraktiva livsmiljöerna, verka för att dessa ska vilja etablera sig. En annan framträdande invånargrupp, som får mindre uppmärksamhet i översiktsplanerna är ”de socioekonomiskt utsatta”, dessa ska i större utsträckning anpassas till kommunernas tillväxtnarrativ. Kommunerna framställer specifikt näringslivet som en viktig part i planeringsprocessen – de ses som möjliggörare för kommunernas förordade planering. Diskursen om god livsmiljö byggs upp främst genom flytande signifikanter (begrepp utan given betydelse). Utifrån analysen kan konstateras att kommunerna genom att bygga upp denna diskurs på ett allmängiltigt plan troligen upprätthåller en situation där konflikter inte kan uppstå – genom att konsensus kan uppnås på ett generellt plan. Platsmarknadsföring kan antas komma att spela en större roll för översiktsplaneringen när fler kommuner behöver anstränga sig för att locka individer och företag. Kommunerna behöver, för att uppnå tillväxt, fortsätta arbeta för att tillfredsställa de ”eftersträvansvärda” mottagarna – troligen genom mer samverkan med dessa mottagare, eller genom att dessa ges ännu större utrymme som möjliggörare i planeringen. Utifrån analysen kan konstateras att fler mottagare kan komma att bli aktuella för översiktsplaneringen, när näringslivet, som inte är en avgränsad mottagargrupp, får ännu mer uppmärksamhet hos kommunerna. Planerarnas roll blir att verka som en underlättande part i processen – de behöver se till att konsensus uppnås samt att beslutstagandet fortgår effektivt. Översiktsplaneringen plöjer slutligen stigarna med hjälp av en överordnad ”metadiskurs” genomsyrad av ett tillväxtfokus, där mjukare värden inte får samma utrymme, inte heller de mottagare som berörs av dessa mjuka värden. De vaga och diffusa framställningarna kommunerna gör, tillsammans med obalansen i beaktningen till mottagarkretsen bidrar följaktligen till att översiktsplanens vägledande karaktär blir diffusare, i förmån att upprätthålla ett konfliktlöst forum där konsensus kan uppnås, kring områden där praktisk handling inte tydliggörs.

Die Erforschung der Zusammenstellung kleiner Lerngruppen beschäftigt sich mit dem Problem, eine passende Gruppenzusammensetzung in einer Population von Lernern zu finden, die jeder Gruppe optimalen Nutzen bringen könnte. In letzter Zeit sind viele Studien zu diesem Problem der Kleingruppenzusammenstellung durchgeführt worden. Allerdings waren diese Forschungen nur selten auf den Kontext großer Lerner-Populationen ausgerichtet. Angesichts des zunehmenden Aufkommens von MOOCs muss jedoch das Problem der Gruppenzusammenstellung entsprechend erweitert betrachtet werden, und zwar mit neuen Forschungen, die den Kontext derartig großer Lerner-Populationen berücksichtigen. Anders als in Klassenzimmer-Settings könnte die beobachtete hohe Abbruchquote in MOOCs in einer Unterbesetzung der Gruppengröße resultieren und könnte somit viele Lerner dazu bringen, neue Gruppen zu bilden. Zusätzlich zur Gruppenzusammenstellung muss daher die Gruppenneuzusammenstellung als neues Thema in aktuellen Kontexten großer Lerner-Populationen ebenfalls erforscht werden. Die Untersuchungen der vorliegenden Arbeit gliedern sich in zwei Teile. Der erste Teil beschäftigt sich mit Gruppenzusammenstellung. In diesem Teil stelle ich einen diskreten-PSO Algorithmus zur Zusammenstellung kleiner Lerngruppen vor und vergleiche bislang bestehende Gruppenzusammenstellungs-Algorithmen unter den Gesichtspunkten Zeitaufwand und Gruppierungsqualität. Um Gruppenzusammenstellung in MOOCs anzuwenden wurde ein Gruppenzusammenstellungsexperiment in einem MOOC durchgeführt. Die Hauptergebnisse deuten darauf hin, dass die Gruppenzusammenstellung die Abbruchsquote reduzieren kann, jedoch lediglich einen sehr schwachen Bezug zur Lernperformanz der Lerner aufweist. Der zweite Teil beschäftigt sich mit Gruppenneuzusammenstellung. Die vorliegende Arbeit stellt eine datengesteuerte Herangehensweise vor, die umfassenden Gebrauch von Gruppeninteraktionsdaten macht sowie Gruppendynamik mit einbezieht. Mittels einer in einem Simulationsexperiment durchgeführten Evaluation zeigen sich die Vorteile dieses Verfahrens: Der Lerngruppenzusammenhalt wird verbessert und die Abbruchsquote im Vergleich zu einer Zufallsverteilung reduziert. Darüberhinaus wurde hier ein Gruppen-Lern-Werkzeug entwickelt und für die Praxis vorbereitet, das die Anforderungen des geforderten Ansatzes der Gruppenneuzusammenstellung erfüllt. / Small learning group composition addresses the problem of seeking such matching among a population of students that it could bring each group optimal benefits. Recently, many studies have been conducted to address this small group composition problem. Nevertheless, the focus of such a body of research has rarely been cast to large-scale contexts. Due to the recent come of MOOCs, the topic of group composition needs to be accordingly extended with new investigations in such large learning contexts. Different from classroom settings, the reported high drop-out rate of MOOCs could result in group’s incompletion in size and thus might compel many students to compose new groups. Thus, in addition to group composition, group re-composition as a new topic needs to be studied in current large-scale learning contexts as well. In this thesis, the research is structured in two stages. The first stage is group composition. In this part, I proposed a discrete-PSO algorithm to compose small learning groups and compared the existing group composition algorithms from the perspectives of time cost and grouping quality. To implement group composition in MOOCs, a group composition experiment was conducted in a MOOC. The main results indicate that group composition can reduce drop-out rate, yet has a very weak association with students’ learning performance. The second stage is to cope with group re-composition. This thesis suggests a data-driven approach that makes full use of group interaction data and accounts for group dynamics. Through evaluation in a simulation experiment, it shows its advantages of bringing us more cohesive learning groups and reducing the drop-out rate compared to a random condition. Apart from these, a group learning tool that fulfills the goals of the proposed group re-composition approach has been developed and is made ready for practice.

No description available.

No description available.

In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning. To be able to map whether or not urban planning matter I have done a thorough research on two cases of urban planning in two of Sweden’s smallest municipalities. Both of them have fairly recently rebuilt their urban centres and my research will try to show how this new urban planning has influenced the democracy in those regions. This research will show to you that thoughts, that urban planning affects the democracy, actually exist and affect the ones who execute and plan the urban centres in the municipalities. On the question whether or not there exist a correlation between urban planning and a well functioning democracy this research will show that no such link is recognizable and that urban planning, for the two cases, did not matter.

No description available.

No description available.