Statistics Sweden is an administrative agency that delimits built-up areas and produces statistics regarding them. The statistics provide information about the area of the built-up areas, their population number, number of gainfully employees working in the built-up areas, and of buildings. Now Statistics Sweden wishes to extend such statistics by producing a measure regarding how well developed the service is in each built-up area. This study is a contribution to this statistical improvement work and the purpose is to – by employing geographical information systems and cluster analysis – classify the Swedish built-up areas according to 1) service width and 2) service degree. A particular built-up area has a high service width if it has many different service functions, such as pharmacies, schools and grocery stores. It has a high service degree if it has many service functions per 1000 inhabitants. The result consists of two different “urban hierarchies”, one in which one can identify the level of service width of each built-up area and one in which one can position each built-up area according to its service degree. This study shows that built-up areas with a high service width also have manyinhabitants. In contrast, this is not the case for built-up areas with a high service degree: built-up areas with high service degree have relatively few inhabitants. The study shows that built-up areas with high service degree have a higher quota number of people employed in the locality / number of residents, which indicates that these built-up areas are “commuting localities” – built-up areas where people work but not necessarily live. The results from the two separate modes of classification also show that the service width and service degree do not display a positive correlation. Built-up areas with high service degree are thus not the same built-up areas that those scoring high onservice width; if anything, the relationship is rather the opposite.

Atlas Copco GIA tillverkar tunga maskiner och ventilationsutrustning till gruvindustrin. Branschen präglas av stor osäkerhet gällande efterfrågan och produktionen sker i relativt liten skala till följd av industrins begränsningar. För att behålla sin konkurrenskraft på marknaden erbjuder GIA möjlighet till stor kundspecifikhet i sitt produktutbud, och kunden får därmed stor valmöjlighet att modifiera de maskiner som beställs. Lågskalig produktion, varierad efterfrågan och hög kundspecifikhet gör det svårt för GIA att styra sitt lager och har därmed lett till hög kapitalbindning. Till följd av GIAs situation har examensarbetet genomförts och syftar till att föreslå en differentierad lagerstyrningsmodell för att möjliggöra en effektivare styrning av GIAs lager. Styrningsmodellen är därmed tänkt att minska kapitalbindningen samtidigt som lagertillgängligheten ej får påverkas negativt. Ett första steg vid konstruktion av föreslagen lagerstyrningsmodell har varit att genomföra en ABC-klassificering för det artikelsortiment som ingår i studien. Klassificeringen har möjliggjort en kategorisering av artiklarna baserat på dess ledtid och volymvärde. Ytterligare analys har genomförts för att mynna ut i fyra artikelgrupperingar som ligger till grund för lagerstyrningsmodellen. Modellen har konstruerats via analys av de lagerstyrningsprinciper som den teoretiska referensramen beskriver, men även baserat på genomförda intervjuer med inköpspersonalen på GIA för att få med många olika aspekter. Simuleringar har genomförts för att testa modellens agerande och dessa indikerar på att kapitalbindningen sjunker samt att fokus skiftar och läggs på volymvärda produkter, vilket är önskvärt. Även lagertillgängligheten antas bibehållas eller öka på grund av föreslagen lagerstyrningsmodell.

<p>För att identifiera och klassificera problem relaterade till användbarhet i mjukvarubaserade produkter används metoder speciellt utformade för detta ändamål. En av dessa metoder är Heuristisk utvärdering, men kritik har framförts mot denna metod och dess förmåga att klassificera användbarhetsproblem. I detta arbete jämförs Heuristisk utvärdering med en annan metod, i ett försök att utreda om kritiken är korrekt. Denna metod är Usability Problem Taxonomy, en metod skapad för att klassificera samt analysera användbarhetsproblem. Syftet med denna jämförelse är att ta fasta på vilken av metoderna som är lämpligast att använda vid klassificering av användbarhetsproblem, något som bedöms genom att undersöka metoderna och deras förmåga att noggrant klassificera användbarhetsproblem. Resultatet av arbetet indikerar att Usability Problem Taxonomy stödjer en mer noggrann klassificering jämfört med Heuristisk utvärdering. Det är inte möjligt att på ett enkelt sätt uppskatta noggrannheten i den klassificering som utförs med Heuristisk utvärdering</p>

Det blir allt vanligare att arbetsgivare låter nyanställda inleda sitt arbete på den nya arbetsplatsen med att genomföra ett så kallat “onboarding-test”. Motivet är att förbättra den nyanställdes integrationsprocess inom organisationen. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur människor reagerar på att få sin personlighet klassificerad i samband med testerna. Hur onboarding-testtagare reagerar studerades genom en kvalitativ intervjustudie som utmynnade i grundad teori. Genom studien har åtta typer av reaktioner identifierats.

Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka barns kunskapsorganisation vid ett skolbibliotek på Umeås glesbygd, utifrån ett barnperspektiv. De metoder som används är: deltagande observation med fokusgrupper som består av barn mellan 9–12 år och informellt samtal med skolpersonal. Resultatet som samlades in från fokusgrupperna presenteras i analysen, som är uppdelad i tre delar. I den första delen av analysen redovisas, i form av olika termer, vilka böcker barnen sa att de ville ha i sitt skolbibliotek. Den andra delen av analysen visar på hur barnen tänkte kring kategorisering av de termer som de själva hade föreslagit, och som redovisas i första delen. I den tredje delen av analysen tolkas barnens tankesätt när de kategoriserade det egna skolbibliotekets böcker. Utöver detta framkommer barnens synpunkter på en förbättrad skolbiblioteksmiljö. Uppsatsen anknyter kontinuerligt till tidigare forskning inom kunskapsorganisation och hämtar inspiration från Linda Z. Coopers forskning om hur ett bibliotek kan byggas upp utifrån barnens perspektiv. Andra influenser till den här uppsatsen är Jihee Beaks forskning kring barns informationssökning och Lena Lundgrens studie om hur barn beskriver böcker. Studien indikerar att barnen uttrycker sig annorlunda från vuxna vad gäller beskrivning av böcker och att de använder visuella intryck för att bedöma en boks innehåll. Resultaten illustrerar barnens konkreta tankesätt, och att de är mindre benägna än vuxna att tänka på ett abstrakt plan. Förhoppningsvis kan studien bidra med en fördjupad inblick i hur barn tänker kring böcker och hylluppställning och därmed förenkla och inspirera arbetet för skol- och barnbibliotekarier. Studien kan bidra till en bättre förståelse för hur utbudet av barnlitteratur vid skolbibliotek kan anpassas till barnens perspektiv.

E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas. Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster. En litteraturstudie utförs där en klassificering skapas för olika affärsnyttor med e-tjänster som tidigare litteratur identifierat och relationer mellan nyttorna presenteras i en relationsmodell. Dessutom görs en empirisk undersökning bland verkliga organisationer där det undersöks vilka affärsnyttor organisationer ser med e-tjänster samt hur de arbetar med affärsnyttan i dessa. Litteraturstudien och den empiriska undersökningen ligger till grund för utformningen av riktlinjerna. Resultatet från detta arbete är 14 riktlinjer för hur organisationer kan arbeta med affärsnyttan i e-tjänster. Dessa riktlinjer kan användas i både ett förberedande och i ett utvärderingsperspektiv i arbetet med affärsnyttan i e-tjänster. Riklinjer som exempelvis att organisationer bör arbeta med affärsnyttan på processnivå och att arbeta med nyttan genom hela projektet har utvecklats. Förutom riktlinjerna presenteras även en relationsmodell som visar relationer mellan identifierade affärsnyttor från litteraturen.

Bakgrund: Hästsektorn har ökat markant de senaste åren, varför redovisningsreglerna för klassificering och värdering av djurslaget ridhäst behöver ses över. Ridhästar är en komplex tillgång då värdet på olika ridhästar kan skilja väldigt markant. Vidare har Skatteverket hårda krav på vinstsyfte för att hästverksamheter ska beskattas som näringsverksamhet. Syfte: Att undersöka hur verksamheter som bedriver uppfödning, träning och tävling av ridhästar klassificerar och värderar hästarna som tillgångar. Utifrån detta undersöka utvecklingsmöjligheter för ÅRL samt de allmänna råden, K2 och K3, vad gäller klassificering och värdering av djurslaget häst i verksamheter som inte är jord- eller skogsbruk. Vidare undersöks om utvecklingen i ÅRL kan påverka Skatteverkets tillämpning av kravet på vinstsyfte för att hästverksamheter ska beskattas som näringsverksamhet Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod. Lagar, allmänna råd och standarder för hur ridhästar ska klassificeras och värderas har granskats. Frågor har ställts till fem hästverksamheter rörande värdering och klassificering. Granskningen av lagar, allmänna råd och standarder har jämförts med hur det går till enligt företagens svar. Utifrån jämförelsen har utvecklingsmöjligheter för ÅRL, allmänna råd och standarder identifierats. För att få inblick i hur Skatteverket tillämpar kravet vinstsyfte för näringsverksamheter har granskning skett av Skatteverkets egna skrivelser, litteratur och empiriskt material från intervjuer med personer som är insatta i området. Resultat: Ridhästar klassificeras och värderas typiskt sett enligt ÅRL. Dock förekommer att hästar klassificeras som omsättningstillgångar fastän avsikten är stadigvarande bruk. Studien identifierar att inställningen till att alla hästar alltid är till salu är orsaken till felklassificeringen och att litteratur för redovisning av hästverksamheter bör redogöra för att en sådan inställning inte är förenlig med god redovisningssed. Vidare finns behov av att utvidga begreppet jordbruk i K3:s kapitel 34 till begreppet lantbruk som omfattar fler verksamheter. På så sätt skulle kapitlet gälla även för hästverksamheter. Redovisning till verkligt värde skulle underlätta bevisningen av vinstsyftet för att få beskattas som näringsverksamhet men avslutningsvis i studien konstateras att de nackdelar som värdering till verkligt värde medför inte vägs upp av nyttan. / Background: The horse sector has increased significantly in recent years and the rules for accounting concerning sport horses regarding classification and valuation needs to be reviewed. Sport horses are a complex asset and the value may differ significantly. The tax office has strict requirements on the profit criteria for taxation of horse business as a business operation. Aim: To examine how horse breeding, training and competing business classifies and values sport horses as assets. On this basis, examine development opportunities for Annual Accounts Act and the general recommendations, K2 and K3, regarding the classification and valuation of horses in businesses that is neither agricultural or forestry. Further investigate if the development opportunities in the Annual Accounts Act can affect the application of the profit criteria the tax office have on horse businesses as a business operation. Method: The study was conducted with qualitative methods. Laws, general recommendations and standards for how sport horses should be classified and valued has been reviewed. Five different horse business have been given the opportunity to answer questions concerning the valuation and classification of horses as assets. The review of laws, general recommendations and standards have been compared with how it is done according to the companies’ responses. Development opportunities have been identified by the comparison for Annual Accounts Act, general rules and standards. To gain insight in how the tax office applies the profit criteria for business operations, a review has been done of the tax offices own documents, literature and empirical material from people that is familiar in the area. Results: Sport horses is classified and valued typically according to Annual Accounts Act. However, it appears that horses classifies as current assets even though the intent is permanent use. The study identifies that the approach to that all horses are always for sale is the reason for the misclassification and it is the literature of accounting for horse businesses that should account for such an approach is not consistent with accepted accounting principles. The term agriculture needs to be extended in chapter 34 in K3 to include more business, and the chapter would thus include horse businesses. Fair value accounting would facilitate evidence of profit criteria to get taxed as business but in conclusion can it be stated that the benefits of fair value do not weigh up the disadvantages.

The aim of our study is to examine how teachers and children in preschool relate to and use children’s age in early childhood education. We have chosen to critically analyze our empirical data through three theoretical concepts, categorization, power relations and norms. We have used qualitative methods such as observations and discussions of literature at four municipal preschools to achieve the purpose of our study. We have, amongst others, read research by Prout (2005) and Dolk (2013), who highlights different ways to look on childhood and its construction. Our analysis shows that children are grouped by age and various norms related to age. Teachers speak about children in preschool in terms of “small” and “big” children. The educators we have observed divide children by age because they seem to believe they are at the same level of development, with some exceptions. The study also shows that teachers possess the power in preschool and are therefore involved in shaping and creating norms around age. The children who participated in our study were able to express to us how old they were. When describing age in regards to others it often becomes an abstract phenomenon, but it also turns out that their own age is of great relevance for them, especially the importance of being "big".

This thesis aims to cluster and classify mortgages issued by a financial institution. The aim is to apply machine learning techniques on historical data in order to discover a possible structure and predictability in prepaid mortgages. To discover the underlying structure of the data \textit{k}-means clustering on principal components is performed to cluster customers with mortgages.A logistic regression model is trained to predict how likely (future) customers with mortgages are to prepay their loans, hence moving them to another institution. The classification model is evaluated using confusion matrices for different levels of thresholds. The results show that based on historical data the model detects clusters which include a higher proportion of mortgages being prepaid. This indicating an underlying structure which can be used to determine a riskiness of leaving for customers within each cluster. The results from the logistic regression show a significant improvement in precision by using a high threshold in the classification. / Målet med uppsatsen är att gruppera och klassificera bostadslån utställda av en finansiell institution. Målet är att tillämpa maskininlärningstekniker på historisk data för att upptäcka en möjlig struktur och förutsägbarhet i förskottsbetalda bostadslån.För att upptäcka den underliggande strukturen i datamängden utförs \textit{k}-means klustring på principalkomponenter för att gruppera kunder med bostadslån. En logistisk regressionsmodell tränas för att förutsäga hur sannolikt det är att (framtida) kunder med bostadslån kommer att förskottsbetala sina lån, och därmed flytta dem till en annan institution. Klassificeringsmodellen utvärderas med hjälp av förvirringsmatriser för olika tröskelnivåer. Resultaten visar att baserat på historisk data upptäcker modellen kluster som innehåller en högre andel förskottsbetalda bostadslån. Detta indikerar en underliggande struktur som kan användas för att bestämma risken för att kunder inom varje kluster lämnar institutionen. Resultaten från den logistiska regressionsmodellen visar en betydande förbättring av precisionen genom att använda en hög tröskel vid klassificeringen.

Fine- grained Visual Classification (FGVC) is a rapidly growing field in image classification. However, it is a challenging task due to subcategories sharing subtle differences. Existing approaches tackle this problem by firstly extracting discriminative regions using part localization or object localization or Region Proposal Networks (RPN), then applying Convolutional Neural Network (CNN) or SVM classifier on those regions. In this work, with the purpose of simplifying the above complicated pipeline while keeping high accuracy, we get inspired by the one- stage object detection model YOLO and design a one- stage end- to- end object detector model for FGVC. Specifically, we apply YOLOv5 as a baseline model and replace its Path Aggregation Network (PANet) structure with Weighted Bidirectional Feature Pyramid Network (BiFPN) structure to efficiently fuse information from different resolutions. We conduct experiments on different classification and localization weight ratios to guide choosing loss weights in different scenarios. We have proved the viability of the one- stage detector model YOLO on FGVC, which has 87.1 % top1 accuracy on the FGVC dataset CUB2002011. Furthermore, we have designed a more accurate one- stage model, achieving 88.1 % accuracy, which is the most accurate method compared to the existing localization state- of- the- art models. Finally, we have shown that the higher the classification loss weight, the faster the convergence speed, while increasing slightly localization loss weight can help achieve a more accurate classification but resulting in slower convergence. / Finkornad visuell klassificering (FGVC) är ett snabbt växande fält inom bildklassificering. Det är dock en utmanande uppgift på grund av underkategorier som delar subtila skillnader. Befintliga tillvägagångssätt hanterar detta problem genom att först extrahera diskriminerande regioner med dellokalisering eller objektlokalisering eller Region Proposal Networks (RPN) och sedan tillämpa Convolutional Network eller SVM- klassificering på dessa regioner. I det här arbetet, med syftet att förenkla ovanstående komplicerade rörledning samtidigt som vi håller hög noggrannhet, blir vi inspirerade av enstegs objektdetekteringsmodellen YOLO och designar en enstegs end- to- end objektdetektormodell för FGVC. Specifikt tillämpar vi YOLOv5 som basmodell och ersätter dess Path Aggregation Network (PANet) struktur med en viktad dubbelriktad funktionspyramidnätverk (BiFPN) struktur för att effektivt smälta information från olika upplösningar. Vi utför experiment på olika klassificerings och lokaliseringsviktsförhållanden för att vägleda valet av förlustvikter i olika scenarier. Vi har bevisat livskraften hos enstegsdetektormodellen YOLO på FGVC, som har 87,1 % topp1noggrannhet i FGVC- dataset CUB2002011. Dessutom har vi utformat en mer exakt enstegsmodell som uppnår 88,1 % noggrannhet, vilket är den mest exakta metoden jämfört med befintliga lokaliseringsmodeller. Slutligen har vi visat att ju högre klassificeringsförlustvikten är, desto snabbare är konvergenshastigheten, medan en ökning av lokaliseringsförlustvikten ökar något kan bidra till en mer exakt klassificering men resulterar i långsammare konvergens.