Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den didaktiska potentialen i Majgull Axelssons Aprilhäxan (1997) och John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2004) vid värdegrundsarbete i svenskämnet på gymnasiet, samt diskutera skräckgenrens användbarhet i undervisningen i allmänhet. Verken har tolkats utifrån en värdegrundskontext för att finna lämpliga uppslag till undervisningssituationer. Resultatet visar att både Axelssons och Lindqvists romaner har didaktisk potential då de tematiserar utanförskap och utsatthet på grund av diskriminering och kränkande behandling av funktionsnedsatta och vid gränsöverskridande identitet och uttryck. Eftersom dessa konflikter och tematiska uttryck kan vara användbara vid problematisering och diskussion i värdegrundsarbete. Även genretypiska egenskaper pekar på att verken lämpar sig för undervisningssituationer. Båda verken är lämpliga och skulle kunna bidra till värdegrundsarbetets syfte att främja förståelse och medmänsklighet till andra människor och förmåga till inlevelse.

No description available.

Flera som intresserar sig för skräckfiktion menar att skräckfiktionen har potential att ge läsaren högre beredskap vid katastrofer, hjälpa läsaren att bearbeta ångest och oro, öka förståelsen för de egna rädslorna samt ge läsaren verktyg för att hantera sina rädslor. Syftet med denna uppsats är att genom litteraturanalyser belysa skräckfiktionens potential att bidra med verktyg för att hantera verkliga svårigheter. I de analyserade verken får läsaren insyn i flera olika rädslor som karaktärerna har. Läsaren ges möjligheten att leva sig in i dessa och se hur karaktärerna hanterar dem. Romanerna tar alla upp viktiga ämnen och belyser viktiga frågor. Genom att leva sig in i, diskutera och reflektera över romanerna och de typer av frågor som de väcker, som kan upplevas både som stora och tunga, så erbjuds en möjlighet till att få bättre beredskap inför verkliga situationer där frågor likt dessa berörs. Genom att ställa resultatet av litteraturanalyserna mot uppsatsens bakgrund, teoretiska ramverk och tidigare forskning så dras slutsatsen att elever genom skräckfiktion får uppleva emotionella erfarenheter utan direkta risker och ges möjligheten att interagera med en fiktiv verklighet som de kan lära sig av samtidigt som de får leva sig in i marginaliserade karaktärer som de kan relatera till. Genom dessa erfarenheter får eleverna möjlighet att utveckla copingstrategier, stärka den empatiska förmågan, tillägna sig meningsfulla kunskaper och utveckla tolerans och uppskattning för individuella skillnader.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur två av barnkonventionens fyra grundläggande principer, nämligen barnets bästa och barnets rätt till delaktighet, tillämpas i asylärenden. Det ingår även i syftet att undersöka ifall det går att urskilja några mönster i bedömningen från före och efter barnkonventionens inkorporering i svensk nationell lagstiftning sedan år 2020. Materialet har omfattats av fem domstolsbeslut, relevanta delar från barnkonventionen och utlänningslagen, samt relevant tidigare forskning som kopplar an väl till uppsatsens syfte och frågeställningar. För att besvara syfte och frågeställningar har en rättsdogmatisk metod valts för att granska de fem domstolsbesluten från Migrationsöverdomstolen och Migrationsdomstolen utifrån gällande rätt. Studiens huvudsakliga resultat har visat på en diskrepans mellan lagstiftning och policydokument med avseende hur barnets bästa och barnets rätt att komma till tals tillämpas i praktiska sammanhang. En slutsats som dras är att genom att belysa frågan från ett MR-perspektiv med en rättsdogmatisk ansats, har detta bidragit till att belysa diskrepansen mellan mer abstrakta lagar och dess tillämpning inom asylärenden. / This paper aims to examine how two of the four fundamental principles of the Convention on the Rights of the Child, namely the best interests of the child and the child's right to participation, are applied in asylum cases. The objective also includes investigating whether patterns in assessment can be discerned before and after the incorporation of the Convention into Swedish national legislation since 2020. The material encompasses five court decisions, relevant sections from the Convention on the Rights of the Child and the Aliens Act, as well as pertinent previous research that aligns well with the purpose and questions of the paper. To address the objectives and questions, a legal dogmatic method has been chosen to scrutinize the five court decisions from the Migration Court of Appeal and the Migration Court based on prevailing law. The main results of the study have revealed a disparity between legislation and policy documents regarding how the best interests of the child and the child's right to participation are applied in practical contexts. A conclusion drawn is that by illuminating the issue from a human rights perspective with a legal dogmatic approach, this has contributed to highlighting the disparity between more abstract laws and their application in asylum cases.

<p>Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstå hur individer medAspergers syndrom förhåller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsättning i sinblogg. I en ambition att nå ett inifrånperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhållasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behålla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat från bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgående temanutkristalliserats. Dessa är diagnosen Aspergers syndrom, kompenserandet förfunktionsnedsättningen och bloggandet i sig. Dels har tre mer komplexa ochövergripande teman identifierats som dessutom kan utgöra tre olika blickar tillvilka bloggskribenterna förhåller sig. Samhällets blick ger individen möjlighet attkomma ut som Asperger, kollektivets blick ger individen möjlighet att reclaimaAspergern och individens blick hanterar individens konst att vara normal.</p>

<p>This essay analyses the existence of a literary tendency in Sweden the last decade, which shares many similarities with magical realism. The study includes the work of three writers: Majgull Axelsson with Aprilhäxan; John Ajvide Lindquist with Hanteringen av odöda and Låt den rätte komma in; and finally a short story of Alejandro Leiva Wegner, “Elixir”.</p><p>Focus for this work is to expose how these writers use supernatural events/people as a strategy to create a new identity and to effect social criticism, strategies that are common to magical realism.</p><p>The aim of this work is therefore to clarify generalities about magical realism as a genre and give it a place in Swedish literature and in a changing Swedish society. Furthermore this essay defines a unique term for the genre as adapted to the Swedish reader and with some characteristics of its own: “övernaturlig realism” (supernatural realism).</p>

Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstå hur individer medAspergers syndrom förhåller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsättning i sinblogg. I en ambition att nå ett inifrånperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhållasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behålla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat från bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgående temanutkristalliserats. Dessa är diagnosen Aspergers syndrom, kompenserandet förfunktionsnedsättningen och bloggandet i sig. Dels har tre mer komplexa ochövergripande teman identifierats som dessutom kan utgöra tre olika blickar tillvilka bloggskribenterna förhåller sig. Samhällets blick ger individen möjlighet attkomma ut som Asperger, kollektivets blick ger individen möjlighet att reclaimaAspergern och individens blick hanterar individens konst att vara normal.

This essay analyses the existence of a literary tendency in Sweden the last decade, which shares many similarities with magical realism. The study includes the work of three writers: Majgull Axelsson with Aprilhäxan; John Ajvide Lindquist with Hanteringen av odöda and Låt den rätte komma in; and finally a short story of Alejandro Leiva Wegner, “Elixir”. Focus for this work is to expose how these writers use supernatural events/people as a strategy to create a new identity and to effect social criticism, strategies that are common to magical realism. The aim of this work is therefore to clarify generalities about magical realism as a genre and give it a place in Swedish literature and in a changing Swedish society. Furthermore this essay defines a unique term for the genre as adapted to the Swedish reader and with some characteristics of its own: “övernaturlig realism” (supernatural realism).

In this essay I analyze the meaning of the concepts home and at home and the feeling of coming home. What is a home and what different interpretations are there regarding the concepts of home and being at home? What kinds of feelings are aroused by coming home? The world we live in offers great opportunities to travel, which in itself creates a perspective on the meanings of the concepts. The world we live in also forces people to move from their homes, families and countries due to various reasons, which creates various problems and a certain urgency concerning the concepts. I describe basic terms concerning the concepts, both regarding concrete definitions and more abstract notions, and then compare them with my own reflections.          Based on my writing project Coming home I discuss these questions in various ways. I also describe the considerations I have made regarding these issues and the impact they have made in the text collection. I present my own description of home as a result of and defined by the emotions this term creates and where the moods are decisive.          The intention with Coming home is to offer different perspectives on and reflections upon the various feelings of coming home expressed by my own voice in the literary texts under study.

The purpose of this study was to examine how some child welfare case workers say they go about to give children in foster homes the opportunity to be heard. The idea was also to examine how much weight is given to the children’s views and if the respondents believe that the childrens right to be heard has improved over the time they have been working with foster children and if so, how? The study was conducted by using qualitative research method and the analysis of the results was made using Shier’s model of childrens participation. The results have also been tied to previous research in the area. The conclusions of this study was that according to the respondents it’s important that they get to know the children well so that the children can have confidence enough to speak their minds. They feel it is important that the children are listened to and the childrens views also have some influence in decision-making. The respondents also believe that the opportunities for the children to express their opinions have strengthened in recent years.