Varje år föds drygt 15 miljoner barn prematurt. Ett prematurt fött barn är i behov av specialiserad vård med fokus på hens välmående. Detta kan medföra att föräldrars involvering i omvårdnaden av sitt barn åsidosätts och möjligheten till anknytning försämras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att komma hem med sitt prematurt födda barn. En allmän litteraturstudie genomfördes med systematiska sökningar i databaser och med stöd av innehållsanalys. Resultatet presenterades i tre huvudteman: Upplevelser av att få komma hem, Upplevelser av att ta hand om sitt barn i hemmet och Upplevelser av stöd. Resultatet påvisade att känslor som positivitet och lättnad var övervägande men föräldrar upplevde även osäkerhet och oro. Hemma präglades vardagen av nya rutiner och olika hinder. Föräldrar fick stöd från sjuksköterskan, stödgrupper och anhöriga. Stödet från sjuksköterskan ansågs viktigt för att föräldrar skulle uppleva hemkomsten som positiv. Denna litteraturstudie kan ge sjuksköterskan en ökad förståelse för föräldrars upplevelser av att komma hem med sitt prematurt födda barn och leda till bättre stöd från sjuksköterskan i de områden där osäkerheten hos föräldrar är störst. / Every year roughly 15 million children are born prematurely. A premature born child is in need of specialized care focusing on his or her well-being. This may cause parents' involvement in the care of their child to be overridden and the possibility of connection becomes impaired. The aim of this literature study was to describe parents' experiences of coming home with their premature born child. A general literature study was conducted with systematic searches in databases and supported by content analysis. The result was presented in three main themes: Experiences of coming home, Experiences of caring for one's child at home and Experiences of support. The result showed that feelings like positivity and relief were predominant, but parents also experienced insecurity and concern. At home everyday life was characterized by new routines and various obstacles. Parents' received support from the nurse, support groups and relatives. The support from the nurse was considered important for parents to experience homecoming as positive. This literature study can give the nurse an increased understanding of parents' experiences of coming home with their premature born child and lead to better support from the nurse in those areas where the insecurity among parents' is the greatest.

In this thesis I study children's right to be heard in custody cases. The main purpose is to study the legal situation in Sweden from a European and international perspective. The emphasis given to the child’s right to be heard in cross-border custody cases in EU regulations is studied, in particular with regard to the Brussels II bis Regulation and the Charter of Fundamental Rights of the European Union, from the perspective that the child is habitually resident in Sweden. Furthermore, I study the Convention on the Rights of the Child (CRC) and the European Convention on Human Rights, both which are important rights documents in Europe. The CRC is also studied from the perspective that Sweden has incorporated the CRC as a directly applicable Swedish law as of January 1, 2020. I analyze whether Swedish law in practice is in compliance with these regulations. The conclusion is that Swedish law to some extent is, but that certain inconsistencies exist in relation to the requirements set forth in Article 12 of the CRC. In light of the study there appears to be a risk that the primacy of EU law and the principle of mutual trust can put children's rights aside. The legal situation in England, Finland and Norway regarding children's right to be heard in custody cases is studied in order to create a context in which Swedish law can be compared. The aim is to study how well children's right to be heard in custody cases is ensured in Sweden in a European comparison. It appears that the legal situation in Sweden is relatively good but that children’s right to self-determi-nation appears to be more developed in the legislation of Norway and Finland. The thesis shows some areas of improvement in Swedish law. One is the child's right to be heard in cases when the parents are able to agree on custody issues. Another is the child’s right to be heard, contrary to the parents’ wishes and without their consent. Studies show that children's actual right to express their opinion and have it regarded by the court in a custody dispute is not always ensured in practice. The conclusion is that legislative changes, or a more comprehensive consideration of Article 12 of the CRC, could lead to a better implementation in practice of the right of children to express their views and have them regarded in custody disputes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur karaktärerna Tintomara från Drottningens juvelsmycke och Eli från Låt den rätte komma in har skrivits fram i sin respektive samtid med synen på androgynen i fokus. Genom detta vill jag ta reda på om det går att läsa Eli som en modern Tintomara. Detta sker genom en komperativ läsning av de två verken genom ett genusteoretiskt och queerteoretiskt perspektiv. Slutsatsen blir att det går att läsa Eli som en modern Tintomara, då de har mer likheter än skillnader. Den avslutande diskussionen tar också upp att deras berättelser förmodligen skulle sett ut på ett annorlunda vis om de skrivits fram i vår samtid, fast trots det går det att lägga märke till mer nutida transerfarenheter i äldre skönlitteratur.

Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rätt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rätt till information och rätt att komma till tals ut-ifrån den teoretiska utgångspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgår ifrån. Vilken in-formation barnen har fått ta del av, och om och när barnen får komma till tals på Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmärksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framställa informationsmaterial till asylsökande barn. Pedagogiskt informationsmaterial ska även skapas till vuxna omkring barnen. För att få en bra grund gällande vilka ämnen som bör behandlas i kommande informationsmaterial har jag genomfört kvalitativa intervjuer och enkäter där datainsamling har skett med asylsökande familjer, ensamkommande barn, lärare och mottagningshandläggare. Teman som efterfrågades i kommande informationsmaterial var bland annat, asylprocessen, rättigheter och skyldigheter, bidrag, fritidssysselsättning och vart stöd och hjälp kan fås. Tankar gällande hur Migrationsverket kan implementera ett barnperspektiv i verksamheten diskuteras även i denna uppsats då arbetet med barn på myndigheten har många brister i dagsläget. / Keyword: asylum seeking children, child perspective, information, Migration Office, right to speech. This thesis reveals asylum seekers' entitlement to information and right to be heard from child perspective which is the theoretical point of view this thesis. What information the children have been given and if and when they get a chance to be heard at the Migration Office is discussed in this thesis. Migration Office has noted that they have no targeted information to asylum-seeking children. The project Aimed information to asylum-seeking children started in order to create information material for asylum-seeking children and adults around the asylum-seeking children. To develop good information, opinions are collected for this thesis through interviews and surveys with asylum seeking families, unaccompanied children, teachers and employees from the Migration Office. Themes that were requested in the upcoming information was, among other things, the asylum process, rights and obligations, grants, recreation and where support can be obtained. Thoughts concerning how the Migration Office can implement a child perspective in the operation are also discussed in this thesis since the work with children at the Migration Office has a lot of deficiencies.

Denna uppsats undersöker de queera perspektiven i John Ajvide Lindqvists roman Låt den rätte komma in. De metoder som tillämpats är en innehållsanalytisk- och motströmsläsning för att synliggöra de element som är relevanta för uppsatsen. Syftet är att bidra med en djupare förståelse av de queerteoretiska element som finns i verket kopplat till vampyren Eli som är androgyn samt att jämföra de två filmerna som finns till hands för att göra denna uppsats multimodal men också att bidra med en didaktisk reflektion. Det som undersöks i den didaktiska delen är både hur man kan skapa en god skolmiljö för att kunna ta upp ämnen som berör sexualitet och identitet men också just hur romanen kan användas.

Denna uppsats undersöker relationen mellan lättlästa skönlitterära böcker och originalutgåvor genom en närstudie av John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in och den lättlästa versionen Vampyren i Blackeberg. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som skiljer sig i handlingen och vilka litterära aspekter som försvinner i en bearbetad lättläst text. Analysen fokuserar därför på olika aspekter av litterära föreställningsvärldar för att få svar på vad som förhåller sig annorlunda eller likartat. De forskningsfrågor som besvaras är: På vilket sätt skiljer sig informationen i John Ajvide Lindqvists lättlästa verk Vampyren i Blackeberg från originalutgåvan Låt den rätte komma in? Och vilken typ av information försvinner i det lättlästa verket i jämförelse med originalutgåvan? Resultatet visar att det förekommer markanta skillnader gällande typ och omfattning i den lättlästa bearbetningen. Stoff som försvunnit är bland annat miljöbeskrivningar, fokalisation och nedskärningar i dialoger för att göra dessa korta och koncisa med så få utläggningar som möjligt. Därtill visar diskussionen att lättläst litteratur inte bör användas som läromedel, då denna texttyp inte kan svara på Skolverkets kriterier när det kommer till svenskämnet. Lättläst litteratur kan aldrig ersätta originalutgåvor, eftersom bearbetningar reducerar bort vital information som gör att läsarens förståelse för handlingen försämras. / This essay analyzes the relationship between easy-to-read fiction and the original edition through a close study of John Ajvide Lindqvist’s Låt den rätte komma in and the easy-to-read version Vampyren i Blackeberg. The purpose of this essay is to examine what differs in the plot and which literary aspects that disappear in an edited easy-to-read text. The analysis therefore focuses on different aspects of literary imaginary worlds to get answers for what looks different or similar. The research questions this study aims to answer are: In what way does the information in John Ajvide Lindqvist’s easy-to-read version Vampyren i Blackeberg differ from the original edition Låt den rätte komma in? And what kind of information disappears in the easy-to-read version compared to the original version? The results show that there are significant differences in the type and to what extent of the easy-to-read version. Things that have disappeared are environmental descriptions, focalisation and information in dialogues to make these short and concise, with as few explanations as possible. The discussion shows that easy-to-read literature should not be used as a teaching aid, as this type of text cannot meet the curriculum criteria when it comes to the Swedish subject. Easy-to-read literature can never replace original editions, as the easy-to-read texts reduce vital information that weaken the reader's understanding of the plot.

The aim of this dissertation is to give a detailed analysis of the Dutch verb komen ‘come' and the Swedish verb komma ‘come' based on a systematic comparison. Focus has been placed on grammatical polysemy and the study is written within the framework of cognitive linguistics. Both verbs can be defined as corresponding to a complex category consisting of a prototypical meaning and other meanings which can be central or peripheral in relation to the prototype. Two monolingual corpora consisting of newspaper texts were used as sources of data: INL 27 Miljoen Woorden Krantencorpus 1995 and Press 95, 96, 97 Concordances in Göteborg University's Bank of Swedish. A sample of 1,490 tokens of komen and 1,518 tokens of komma was taken from the two corpora. When analyzing the two verbs and their context the following ten variables were taken into consideration: 1) physical movement, 2) animate or inanimate subject, 3) adverbial, 4) future reference 5) bounded or unbounded aktionsart, 6) ingressive meaning, 7) accidentality, 8) infinitive marker, 9) predictive and/or intentional meaning, and 10) causativity. The results indicate that komen and komma have the same prototypical meaning. However, the semantic extensions from the prototype differ between the two verbs. If we consider the two verbs in a network, the meanings of komen and komma occupy different positions relative to the prototype. On the one hand, when Dutch komen is a copulative verb and/or occurs in lexicalized verb phrases, the resultative meaning is more central, while the aspectual meaning is peripheral. On the other hand, the temporal meaning of Swedish komma, as a future auxiliary verb, holds a more central position than the resultative meaning which is more peripheral. Nevertheless, Dutch komen, which is not considered a future auxiliary verb, but is rather an aspectual auxiliary verb shows similarities in the present tense (komen te + V2) with the Swedish kommer att construction (a true future auxiliary verb). That is, Dutch komen can have clear future reference, but in a limited context. Whereas Dutch komen is categorized as a copulative verb, the Swedish komma is not considered a copulative verb. Nevertheless, it is clear from the corpus that Swedish komma has a copula-like function, but in a limited context. Finally, it has become clear that komen and komma have undergone somewhat different grammaticalization processes even though both verbs contain similar meanings.

Syftet med denna studie är att belysa och diskutera värdegrundsarbete med skönlitteratur som grund inom svenskämnet. För att visa exempel på hur intressanta ämnen ur ett värdegrundsperspektiv kan lyftas fram till diskussion i klassrummet har vi valt en kvalitativ och innehållsanalytisk metod med hermeneutisk inriktning där vi studerar intriger och händelseförlopp ur J. K Rowlings Harry Potter och De vises sten (2010) samt John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2005). Därefter relateras de utvalda avsnitten ur dessa skönlitterära böcker till värdegrundsformuleringarna i Lpf 94, författare inom skoletik samt genremässiga konventioner inom litteraturfältet. Vi konkretiserar, preciserar och problematiserar också värdegrundsformuleringarna i vår forskningsbakgrund. I vår diskussion presenterar och problematiserar vi sedan olika arbetsmetoder för värdegrundsarbete med skönlitteratur som bas. Vi lyfter bland annat fram demokratiska samtal om konflikter, rollspel och brevskrivning som konkreta undervisningsmetoder för att behandla ämnen och episoder i skönlitteraturen som är särskilt intressanta ur ett värdegrundsperspektiv. Studien visar att skönlitteraturen med sin förmåga att väcka empati och synliggöra konflikter är en givande utgångspunkt för värdegrundsarbetet då skönlitteraturen lämpar sig för diskussioner av mobbning, främlingsfientlighet och ojämlika situationer. Dessa fenomen är väsentliga att diskutera då de är företeelser som eleverna i egenskap av samhällsmedborgare oundvikligen kommer att ställas inför.

Serial killers are present in most Media today: TV-shows, books, magazines, news shows and music. Research about them has been made in many fields, such as criminology, psychology and psychiatry. There is also research about the serial killer as a cultural being. In my paper I have looked into the serial killer in fiction. I have chosen to compare two novels that deal with the serial killer Jeffrey Dahmer. The novels are Lotta Lotass’ Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet and Joyce Carols Oates’ Zombie. By examining how the novels relate to the actual case and how they describe the violence and the person,I wanted to see if fiction can give a contrasting picture of how serial killers are usually described. I wanted to know if itis possible for fiction to represent serial killers as persons rather thanas inhuman monsters. My paper shows that although the novels differ in a lot of aspects, they both manage to contrast the picture of Dahmer. Zombieis more loosely based on Dahmer than Min röst, but focuses more on the violence. The Dahmer character in Zombie is more psychologically complex than the one in Min röst, but they both manage to describe the characters as human and they both avoid the stereotypical representation of serial killers.

En av de mest ingripande åtgärder det offentliga kan vidta mot en enskild är att omhänderta ett barn. Det krävs därför omfattande skyddsmekanismer för att beslutet om omhändertagande inte blir fattat utan rättslig grund. Saknas samtycke från vårdnadshavare eller den unge om denne är över 15 år, krävs att domstol fattar beslut om omhändertagande i enlighet med lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [cit. LVU]. Processen i förvaltningsrätten är en flerpartsprocess som är upplagd kontradiktoriskt, vilket innebär att socialnämnden går in som part mot barnet eller den unge och/eller vårdnadshavaren, och var och en av parterna ska ha tillfälle att yttra sig över allt material som motparten inger till domstolen, samt ha samma möjligheter att utveckla sin talan och åberopa bevisning. Den enskilde ska därmed tillförsäkras en likvärdig partsställning som socialnämnden. För att säkerhetsställa detta tillförordnas den enskilde ett offentligt biträde, vars huvudsakliga uppgift är att garantera den enskildes rättsliga ställning genom att ge barnet eller den unge och/eller vårdnadshavaren den hjälp som krävs för att utredningen ska bli så fullständig som möjligt. Uppsatsen syftar huvudsakligen till att utreda och analysera på vilket sätt processen i LVU-mål tillgodoser kraven på en likställd process - där parterna får samma möjligheter att utveckla sin talan och åberopa bevisning. För att finna ett svar måste utredningsskyldighet, beviskrav och bevisbördan samt det offentliga biträdets roll i processen utredas. Utgångspunkten är att söka svar genom en rättsdogmatisk metod och undersöka rättskällor såsom lagstiftning, förarbeten, prejudikat och doktrin. Den utförda analysen påvisar att en långtgående utredningsskyldighet för både socialnämnden och domstolen finns, men att det inte förekommer samma möjlighet för parterna att utreda omständigheterna i målet. Det finns ett högt ställt beviskrav, dock ges parternas utsagor olika bevisvärde. Där sakkunniga och utsagor från det offentliga värderas generellt högt, jämfört med utsagor från enskilda och i synnerlighet barn som värderas lågt. Bevisbördan åligger på socialnämnden. Slutsatsen är att den enskilde parten inte tillförsäkras en likställd partsställning i processen, utan den enskilde partens rätt bör stärkas genom att det offentliga biträdets uppdrag specificeras i lag och att deras befogenheter utökas, samt att sakkunniga används i större utsträckning för att öka domstolens kompetens angående barn och unga.