<p>Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.</p><p>Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.</p><p>Slutsatsen är att;</p><p>Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag.</p>

Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform. Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret. Slutsatsen är att; Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag.

<p><strong>Purpose:</strong> The purpose of the essay is to result in recommendations for how non-profit organizations work with signing new and keeping existing donors can be improved.</p><p><strong>Methology:</strong> The thesis has a hermeneutic view. It does not have the intention to lead to generalizations, although the result could lead to new knowledge, increased  understanding and deepened insight based on well thought-out interpretations. Furthermore, the thesis has a deductive approach. The research method is qualitative and the objectivity has been sustained by not enter personal values and views until the discussion section. It is a case study and semi-structured interviews have been done with two non-profit organizations, two individual donors and three donating/sponsoring companies.</p><p><strong>Theoretical perspective:</strong> The essay proceed from theories in development, fundraising, communication and customer relations. The development theory focuses on five phases of fundraising which go through different cycles of fundraising. In the fundraising theory it is focused on central tools of fundraising, development, encouragement for donation and campaign theories. The value theory empathises the relationship between the non-profit organization and the donors, and the donor’s motivation for donation. In the communication theory section is the adaptation between a non-profit organization and its donors brought up.</p><p><strong>Empiric:</strong> The empiric is a condensed version of the material studied and interviews made for this thesis.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Simplicity is important when it comes to donations. According to the donors, the trustworthiness of the non-profit organizations is important. It is also important to build a relation between the donor and the non-profit organization. When both heart and mind of the donor is involved value is created and donations are motivated.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Purpose: The purpose of the essay is to result in recommendations for how non-profit organizations work with signing new and keeping existing donors can be improved. Methology: The thesis has a hermeneutic view. It does not have the intention to lead to generalizations, although the result could lead to new knowledge, increased  understanding and deepened insight based on well thought-out interpretations. Furthermore, the thesis has a deductive approach. The research method is qualitative and the objectivity has been sustained by not enter personal values and views until the discussion section. It is a case study and semi-structured interviews have been done with two non-profit organizations, two individual donors and three donating/sponsoring companies. Theoretical perspective: The essay proceed from theories in development, fundraising, communication and customer relations. The development theory focuses on five phases of fundraising which go through different cycles of fundraising. In the fundraising theory it is focused on central tools of fundraising, development, encouragement for donation and campaign theories. The value theory empathises the relationship between the non-profit organization and the donors, and the donor’s motivation for donation. In the communication theory section is the adaptation between a non-profit organization and its donors brought up. Empiric: The empiric is a condensed version of the material studied and interviews made for this thesis. Conclusion: Simplicity is important when it comes to donations. According to the donors, the trustworthiness of the non-profit organizations is important. It is also important to build a relation between the donor and the non-profit organization. When both heart and mind of the donor is involved value is created and donations are motivated.

Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s. lokaltidningen, som utgör den viktigaste kanalen för att nå ut med information till medborgarna. Studien utgår från nätverksteori, politisk kommunikationsteori och maktteori och visar hur politiker och journalister är strukturerade i ett nätverk och hur nätverket har betydelse för tidningens kommunpolitiska spegling. Studien visar att lokaltidningen sätter villkoren för relationerna mellan politiker och journalister, men också på hur politiker genom mediastrategier kan påverka tidningens maktposition.

Introduktionsprocesser är en viktig del i många verksamheter och speciellt inom restaurangbranschen där nyanställda snabbt ska kunna arbeta självständigt. Restaurangbranschen är också en av de branscherna med högst personalomsättning, vilket kan vara ett problem. Med en genomtänkt och förbättrad introduktion vid nyanställning kan organisationer få sina anställda förstå de mål, visioner och strategier som organisationen satt upp. Detta kan då leda till att personal stannar längre på arbetsplatsen. Målsättningen med denna studie har varit att kartlägga och jämföra hur introduktionen ser ut för nyanställda inom restaurang A och B och vilka åtgärder som kan göras för att förbättra introduktionen med hjälp av etablerade teorier och modeller inom informationslogistik. För att besvara studiens forskningsfrågor har ett deduktivt angreppssätt använts där vi som undersökare gått från empiri till teori. Den data som samlats in kommer från intervjuer och enkätundersökningar som var metodvalen för undersökningen. Två stycken restaurangers introduktionsprocesser för nyanställda kartlades för att se hur de arbetar med introduktionen för nyanställda. Undersökningen gjordes med de ansvariga för respektive introduktion och de personer som varit anställda två år eller kortare. Med hjälp av de intervjuer och enkätundersökning som genomfördes med ansvariga restaurangchefer och anställda inom restaurang A och B kunde en kartläggning av nuläget presenteras. De diskussioner som förts från resultatet av studien har visat att ansvariga för introduktionerna saknar dokumentation för hur processen ska gå till. Introduktion har därför kunnat bli skiftande beroende på hur och när den genomförts. En etablerad introduktionsprocess bör införas, för att varje nyanställd ska få samma förutsättningar att kunna utföra sitt arbete enligt restaurangernas mål, visioner och strategier. De slutsatser som studien presenterar visar på förbättringsförslag genom den empiri som samlats in har kopplats ihop med teori, modeller och tidigare forskning. Dessa förbättringar har skapat introduktionsplan med etablerade processer. / Introduction processes are an important part of many activities, especially in the catering industry, where new employees can quickly work independently. The catering is also one of the sectors with the highest turnover, which could be a problem. With a well thought out and improved introduction for new employees, companies can get their employees to understand the goals, visions and strategies that the company had set up. This can then lead to staff staying longer at work. The aim of this study was to identify and compare how the introduction looks for new employees in the restaurant A and B and the measures that can be done to improve the introduction using the established theories and models in information logistics. To answer the thesis research questions, have a deductive approach been used where we as investigators passed from empiricism to theory. The data collected from interviews and surveys were elections approach for the investigation. Two restaurant's introduction process for new employees was surveyed to see how they work with the introduction of new employees. The survey was conducted with those responsible for each introduction and the people who have been employed for two years or less. With the help of interviews and surveys we conducted with responsible restaurant managers and employees of the restaurant, A and B could be an overview of the current situation presented. The discussions of the results of the study have shown that responsible for the introductions have no documentation of how the process should be conducted. Introduction has therefore been able to be varied depending on how and when it is completed. An established introduction process should be introduced to each new employee should have the same opportunities to carry out their work according to the restaurant's goals, visions and strategies. The conclusions of the thesis present the shows of improvement proposals by the empirical evidence gathered has been linked with the theory, models and previous research. These improvements have created introductory plan with established processes.

During the last decade, the Swedish Armed Forces have been struggling to achieve recruitment goals and to retain military personnel. To attract more people to join the agency, and to increase the knowledge about the agency’s role and function in society, the Swedish Armed Forces continuously run campaigns. Furthermore, the Swedish Armed Forces is a government agency with a mission that is determined by the Swedish government through government decisions. It can therefore be argued that it is important that the campaigns portray the agency’s mission in a correct and truthful way. The purpose of this study has been to investigate how the Swedish Armed Forces portray their mission in their campaign films, and to what extent it corresponds with the agency’s official mission. The research questions are thereby: (1) How is the mission of the Swedish Armed Forces portrayed in two campaign films from 2018 and 2020? (2) To what extent does the Swedish Armed Forces' communication about the agency's mission correspond with their official mission presented in the government decision? (3) Based on identified semiotic resources, and with a neo-institutional perspective on strategic communication, what type of communication has been allowed to take place in the Swedish Armed Forces' campaign films? To answer the research questions, a qualitative data analysis was conducted on a government decision constituting the overall direction of the Swedish Armed Forces, and a multimodal critical discourse analysis was conducted on two campaign films produced by the agency The results were compared, and analyzed through the lens of a neo-institutional perspective on strategic communication. In summary, it can be stated that the study finds that the Swedish Armed Forces, in the two campaign films, portray their mission in a way that greatly corresponds with their official mission as presented in the government decision.

As a consequence of the Covid-19 global pandemic, many occupational groups have been forced to readjust to teleworking. This has resulted in meetings held through different digital platforms, such as smartphones and video-meetings, instead of seeing each other physically face-to-face. This study aims to investigate social workers' experience of performing social work from home based on the aspects of relationship and communication. Central questions that are covered is how collegial- and client relationships are affected when digital means of communication becomes the leading way to communicate. Previous research that is referred to in this study illustrates aspects such as how relationships are affected when communication is done through digital means, what social workers' work situation looks like and the importance of relationships at work for social workers. The theories that are used in this study is symbolic interactionism, communication theory and control-demand-support. The study is based on the qualitative research method semi-structured interviews, containing six participants. The results of this study shows that performing work from home has both positive and negative aspects. Teleworking social workers have a need for social interaction and support from colleagues. Also, physical encounters are perceived as important when it comes to the assessment of clients, but the more established the relationship is, the less of a need for physical encounters. Having client contact from home can generate a negative feeling that clients comes to close, while for others an emotional distance is created through the calming effect of the home environment. / På grund av omständigheterna med covid-19 har organiseringen av arbetet kommit till att ställas om till distansarbete för flera yrkesgrupper ute i samhället. Detta har bland annat inneburit möten via digitala medier, som till exempel mobiltelefon och videomöten istället för att mötas fysiskt. Denna studie undersöker socialsekreterares upplevelse av att utföra socialt arbete på distans utifrån aspekter relation och kommunikation. Centrala frågor som behandlas i är hur kollegiala relationer och klientrelationer påverkas när digitala kommunikationsmedel blir det ledande sättet att kommunicera på. Den tidigare forskning som hänvisas till i denna studie belyser aspekter av bland annat relationsskapande när kommunikationen sker digitalt, hur socialarbetares arbetssituation ser ut och vad vikten av relationer på arbetet innebär för socialarbetare. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie är symbolisk interaktionism, kommunikationsteori och krav-kontroll-socialt stöd. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts. Socialsekreterare som arbetar på distans har ett behov av fysisk social samvaro och stöd från kollegor, att fysiska träffar upplevs som viktiga vid bedömningar av klienter, men ju mer etablerad relation desto mindre behov av fysiska träffar har man. Det visade sig även att utförandet av klientrelaterat socialt arbete hemifrån kunde ge en negativ känsla av att klienter kommer för nära, medan för andra skapades en emotionell distans genom hemmiljöns lugnande inverkan.

Digitala verktyg utgör en allt större del i förskolebarns vardag och inte minst syns detta i förskolan där de digitala verktygen används allt mer i den pedagogiska undervisningen. Inom ramen för denna studie har barn på en förskola i en medelstor stad i Sverige iakttagits genom kvalitativ observationsmetod. Samtliga barn som ingår i studien har flerspråkiga föräldrar och bor i ett mångkulturellt område. Observationerna har riktats främst mot den lek som förekommer vid användning av surfplattor och den lek som formas av samspelet mellan det digitala och barnen, samt mellan barnen i den digitala leken. Det kommunikationsteoretiska synsättet är studiens vetenskapliga utgångspunkt. Kommunikationsteorin, där leksignaler och lekram är viktiga beståndsdelar, används även i arbetet med att analysera resultatet och få svar på studien frågeställningar. Studien belyser hur de digitala verktygen påverkar barns lek och samspel med varandra. Den visar även på hur barn samspelar med de digitala verktygen. Ytterligare en dimension som denna studie belyser, är att den användarvänliga surfplattan gör att barn som talar olika språk får ett verktyg som överbryggar olikheter och att den osäkerhet som kan bli följd av sociala svårigheter eller språkförbristning utjämnas. I resultatet ses att digitala verktyg i förskolemiljö är ypperliga redskap för att öka barns samspel och lek, under förutsättning att det finns pedagoger som stödjer barnen och är närvarande lekkamrater. / Digital tools form an increasingly large part of preschool children's everyday life, and this is not least visible in preschool, where digital tools are used more and more in pedagogical teaching. Within the framework of this study, children at a preschool in a medium-sized city in Sweden have been observed through a qualitative observation method. All the children included in the study have multilingual parents and live in a multicultural area. The observations have been directed primarily at the play that occurs when using tablets and the play that is shaped by the interaction between the digital and the children, as well as between the children in the digital play. The communication theoretical approach is the study's scientific point of departure. The communication theory, where play signals and play framework are important components, is also used in the work of analysing the results and getting answers to the study's questions. The study highlights how digital tools affect children's play and interaction with each other. It also shows how children interact with the digital tools. Another dimension that this study highlights is that the user-friendly tablet means that children who speak different languages get a tool that bridges differences and that the uncertainty that can result from social difficulties or language deficiency is smoothed out. The results show that digital tools in a preschool environment are a excellent tools for increasing children's interaction and play, provided that there are educators who support the children and are present playmates.

Youth crime is a continuously growing social problem, where professionals face the complexity of the phenomenon. To manage and prevent youth crime, it is essential to implement measures and preventive interventions where field workers play a crucial role. Therefore, it is interesting to examine how field workers experience and actively implement crime prevention measures for children and youth in Sweden. This is a qualitative study based on two semi-structured group interviews with field workers. The analysis of the empirical material was conducted using a qualitative methodology, previous research, and two selected theories relevant to the study's purpose. The results of the analysis generated various themes describing the field workers' experiences and insights.  The results section of the study is divided into different parts related to the three research questions we aim to investigate. Additionally, the results section outlines the difficulties field workers face in their professional roles, where resources, time, and collaboration have proven to be lacking. Finally, it has emerged that relationship building, and early interventions are effective methods for preventing youth crime in Sweden. / Ungdomskriminalitet är ett ständigt växande samhällsproblem där yrkesverksamma står inför fenomenets komplexitet. För att kunna hantera och förebygga ungdomsbrottsligheten är det av vikt att genomföra åtgärder och förebyggande insatser där fältarbetare utgör en viktig insats. Det blir därför intressant att undersöka hur fältarbetare upplever och aktivt genomför brottsförebyggande åtgärder för barn och unga i Sverige. Detta är en kvalitativ studie som grundar sig på två semistrukturerade gruppintervjuer med fältarbetare. Analysen av det empiriska materialet genomfördes genom en kvalitativ metodik, tidigare forskning och två valda teorier som är av relevans för studiens ändamål. Resultaten från analysen genererade i olika teman som beskriver fältarbetarnas upplevelser och erfarenheter.Studiens resultatdel är fördelad i olika delar relaterat till de tre frågeställningar som vi ämnar undersöka. Utöver detta redogör resultatdelen för fältarbetarnas svårigheter i deras yrkesroll där resurser, tid och samverkan har visat sig vara bristfällig. Slutligen har det framkommit att relationsskapande och tidiga åtgärder är effektiva metoder för att förebygga ungdomsbrottslighet i Sverige.