Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning – aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen.Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig. Kartläggning sker genom tester och samtal mellan pedagoger och specialpedagogen. Både normerade och icke normerade tester användes. Specialpedagogerna hade stort inflytande på hur det specialpedagogiska arbetet organiserades. De flesta uppger att de specialpedagogiska insatserna på deras skolor är exkluderande, men de anser att om man kan ordna åtgärder inne i klassrummet, ett inkluderande arbetssätt, så kommer det att ge bättre resultat än några få tillfällen med specialundervisning i veckan. Kompensatoriska hjälpmedel är alla positivt inställda till, det används också på alla de undersökta skolorna. Specialpedagogerna som ingår i undersökningen kopplar sitt arbetssätt till aktuell forskning, de får tillgång till aktuell forskning och fortbildning genom att läsa böcker och artiklar. De har även möjlighet att gå en del kurser eller på någon föreläsning. / Difficulties in mathematics from a special education perspective

Hård, Anneli (2007). Kompensatoriska hjälpmedel i en skola för alla – Specialpedagogers kunskap om och inställning till tekniska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. (Adaptive and assistive technologies in a school for all- special educators knowledge of and view on technical assistant means for students in reading- and writingdifficulties ) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte är att undersöka specialpedagogers kunskap om och inställning till kompensatoriska hjälpmedel samt att i ljuset av målet ”en skola för alla” analysera användandet av dessa hjälpmedel. Studien bygger på sex halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. Litteraturgenomgången och resultatet av intervjuerna ligger till grund för analysen och diskussionen. Sammanfattningsvis visar min studie att specialpedagoger är mycket positiva till att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få använda kompensatoriska hjälpmedel. De ser att hjälpmedlen kan göra att elever i läs- och skrivsvårigheter kan inkluderas i undervisningen i klassrummet. De anser dock att de har för lite kunskap för att på ett bra sätt tillgodose elevernas behov av hjälpmedel. De efterfrågar mer fortbildning. Kompensatoriska hjälpmedel kan användas som medel för att nå målet en skola för alla detta kräver dock att undervisnings-situationerna också ses över samt att kunskapen om kompensatoriska hjälpmedel ökar.

AbstraktStudiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för om elever iläs- och skrivsvårigheter får hjälp i form av datorstöd. Detta speglas motbakgrund av pedagogernas rektorsområde, undervisningsnivå, kön, ålder, egendatoranvändning, antal undervisningsår, fortbildningsbenägenhet och eventuellITiS-utbildning.Studien bygger på en enkätundersökning av alla vuxna som arbetar medelever i den pedagogiska verksamheten i grund- och särskolan, år 1-9, i en helkommun. Enkätfrågorna begränsas till frågor om den egna användningen avdatorn, tillgänglighet till olika programvaror och behärskandet av dessa,inställning till datorstöd och åtgärder i form av träningsprogram, talböcker,talsynteser, scanner, OCR-program, anpassning av dokument samt eget fortbildningsbehovi aktuella programvaror.Sammanfattningsvis visar resultaten i undersökningen att såväl tillgänglighetsom behärskande och användande av datorstöd till elever i läs- och skrivsvårigheterär lågt bland personalen. Däremot finns en mycket positiv attityd ochtilltro till datorstöd av olika slag som hjälp för elever i läs- och skrivsvårigheter.Dessutom är en stor del av personalen intresserad av att fortbilda sig inomaktuella programvaror.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad de tio lärarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi är, samt vad de anser att det innebär att ha dyslexi. Det vi vill få kunskap om, är hur barn med dyslexi kan erhålla adekvat hjälp i klassrummet. Dessa frågor önskar vi få besvarade av våra informanter genom denna kvalitativa studie.Under intervjutillfällena har vi samtalat utifrån ett kvalitativt förhållningssätt, eftersom vi önskade ta reda hur lärarna upplever barnens situation. Vi har använt den kvalitativa metoden då vi anser att den bäst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet är en självklarhet, därför har vi valt att ge dem nya namn.Under denna studie har vi utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet. Vygotskijs sociokulturella teori passar bra eftersom dyslektiska barn har behov av extra stöd och samtal för att utveckla sin proximala utvecklingszon. Vi har även valt att undersöka om lärarna arbetar utifrån ett kategoriskt eller relationellt perspektiv. Dessa perspektiv innebär att i det kategoriska ser lärarna barn med svårigheter. Medan i det relationella perspektivet ser läraren att barnen är i svårigheter.Våra resultat visade att barnen på de besökta skolorna gavs möjlighet att använda kompensatoriska hjälpmedel, samt få stöd av specialläraren. En ställd diagnos var inte behövlig för att kunna erhålla denna hjälp. Det var lärarna som avgjorde när de ansåg att hjälp erfordrades. Vår slutsats är att merparten av lärarna anser att dyslexi har en genetisk grund. Något entydigt begrepp om vad dyslexi är, framkom inte under våra intervjusamtal. Ytterligare en slutsats var att lärarna ansåg att kompensatoriska hjälpmedel var till stor nytta för barnen. Barnens användning av dessa hjälpmedel, var inte en förutsättning för att få tillgång till hjälp i klassrummet. Här är det endast lärarnas egen inställning till att inkludera samtliga barn som är av avgörande betydelse. / The purpose of this work was to find out what the ten teachers we interviewed had the perception of what dyslexia is, and what they think it means to have dyslexia. What we want to find out about, is how children with dyslexia can receive adequate help in the classroom. These questions, we have answered by our informants in this study.During the interview sessions, we talked on the basis of a qualitative approach because we wished to determine how teachers perceive the situation of children. We have used the qualitative method because we believe that the best possible for the in-depth conversations we desire. Informants absolute anonymity is a given, therefore we have decided to give them new names.In this study we have relied on Vygotsky's sociocultural theory, the relational and categorical perspective. Vygotsky's sociocultural theory fits well because dyslexic children need extra support and calls for the development of the proximal development zone. We have also chosen to investigate if teachers are working from a categorical or relational perspective. These perspectives means that in the categorical see teachers children with difficulties. While in the relational perspective, the teacher to the children is in difficulty.Our results showed that children in the schools visited were able to use compensatory aids, and support of special education teacher. A diagnosis was not necessary to obtain this help. It was the teachers who decided when they felt that assistance were required. Our conclusion is that the majority of teachers believe that dyslexia has a genetic basis. No clear concept of what dyslexia is, were not revealed during our interview calls. Another conclusion was that teachers felt that compensatory aid was of great benefit to the children. Children's use of these tools, do not be a prerequisite for gaining access to help in the classroom. Here, only the teachers' own attitudes towards the inclusion of all children is essential.

Huvudsyftena med den här studien är att undersöka hur IKT (informations- och kommunikationsteknik) används i svenskundervisningen av lärare i förskoleklassen till årskurs 3, samt en granskning av vad lärarna ser för möjligheter och hinder vid användning av IKT. För att uppnå detta syfte har jag valt att undersöka sju F-3 lärare. Frågeställningarna som har tagits fram för att svara på studiens syfte är: (1) hur används IKT i svenskundervisningen, (2) vilka möjligheter och hinder finns med IKT i undervisningen och (3) vilka attityder har lärarna till användningen av IKT som pedagogiskt redskap i svenskundervisningen? Kvalitativa intervjuer har genomförts med de sju lärarna i F-3-klasser. Det sociokulturella- och konstruktivistiska perspektivet har legat till grund för studiens analys. Resultatet visar att det finns samband mellan lärarnas användande av IKT och deras kompetens. Lärarna använder IKT på liknande sätt men i olika mängd. I svenskundervisningen använde lärarna IKT för att eleverna lättare ska kunna skriva och bearbeta längre texter. Lärarna använde även IKT för att visa bilder och filmer. De lärare som var mitt uppe i att lära eleverna att skriva bokstäver använde sig även av IKT för att lägga upp en bild på whiteboarden för att sedan skriva "på" bilder för att lättare visa eleverna vilka bokstäver som ska ner i "källaren" och vilka som ska upp på "vinden".

<p>Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och. Individanpassningen visade sig variera beroende på kompetens, tillgång till datorer, attityder samt samverkan inom organisationerna. Alla specialpedagoger och speciallärare talade varmt om datorn som komplement till den ordinarie undervisningen. De ansåg att datorn är motivationshöjande och leder till ökad koncentrationsförmåga. Eleverna kan enligt informanterna tydligt se sina framsteg vilket bidrar till positiva effekter för eleven. </p>

Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och. Individanpassningen visade sig variera beroende på kompetens, tillgång till datorer, attityder samt samverkan inom organisationerna. Alla specialpedagoger och speciallärare talade varmt om datorn som komplement till den ordinarie undervisningen. De ansåg att datorn är motivationshöjande och leder till ökad koncentrationsförmåga. Eleverna kan enligt informanterna tydligt se sina framsteg vilket bidrar till positiva effekter för eleven.

According to the National Agency for Education 06-06-2010 are approximately 115 000 students graduating from Secondary School in the year of 2010. Out of these students, we know that thousands of them are hampered by reading and writing disabilities in various degrees. Have these students been given the best support needed when it comes to writing and reading? Compensation may be perceived as a goal for the pupil to catch up with the rest of the educational group or as a vehicle to go round the difficulties. In Sweden, diagnosed dyslexics are not allowed to use speech synthesis, a compensatory technical aid, during the 9th degree national tests. This study’s purpose is to discover if the usage of speech synthesis during the national test of Swedish and reading comprehension might work as a motivation booster for the students and consequently increase their test scores. This is a quantitative study including study including 15 pupils with diagnosed reading and writing disabilities. Seven of them are a part of a observation group and eight of them are a part of an experimental group. During week 6 all pupils carried out the national reading comprehension sample without aids. In week 18 the observation group did the test with the same instructions as before, while the experimental group implemented it with help from speech synthesis. The result showed that the pupils using speech synthesis improved their test scores by 20% excluding pre effect. The result also shows that the National Agency for Education’s rules for implementation of national tests in Sweden are not justified. According to today’s regulations it is ascertained that pupils with different sorts of functional disabilities are not treated equally. / Examensarbete Speciallärarutbildningen i Läs och skriv

Syftet med studien är att i tre kommuner kartlägga specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om tillgången till och kompetensen kring kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi, ur ett likvärdighetsperspektiv. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning när det gäller kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Sammanlagt har vi delat ut  enkäter till 37 specialpedagoger och speciallärare vid 15 skolor i 3 kommuner, varav 35 svarade. Studien visade att tillgången på kompensatoriska hjälpmedel är någorlunda likvärdigt i de tre kommunerna. Dock finns det skillnader när det gäller hemlån, vilket kan ge eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete, eftersom kompensatoriska hjälpmedlen kan behövas vid läxläsningen. Det framkom att kompetensen kring de kompensatoriska hjälpmedlen var otillräcklig, vilket är något som vi måste arbeta med att förbättra i vår framtida yrkesroll. Det visade sig att fler flickor än pojkar i årskurs 4-6 hade diagnosen dyslexi i en av de undersökta kommunerna till skillnad från de andra två. Vi har valt att koppla vår studie till KASAM- teorin, eftersom det tydligt kommer fram i vårt arbete att känslan av sammanhang är viktig för att barn med dyslexi ska lyckas i skolan. Något som också har betydelse för vilka kompensatoriska hjälpmedel som finns och vilken kompetens som finns bland pedagoger på skolorna är vilka ramar som styr detta. Därför har vi valt att även koppla vårt arbete till Ramfaktorteorin. Lärande sker i all interaktion människor emellan, för att elever med dyslexi ska kunna använda sig av de kompensatoriska hjälpmedlen på ett funktionellt sätt, krävs att någon med tillräcklig kunskap kan introducera dem och visa dem hur de fungerar. Vi har därför även valt att koppla vårt arbete till det sociokulturella perspektivet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur lärare skapar mening åt alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal från fyra fokusgrupper bestående av sammanlagt 19 personer från fyra grundskolor.   Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men även begränsningar, med att använda it i klassrummet. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas pedagogiskt. I pedagogernas berättelser framgår att elever har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig också ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg. Datorn används till såväl träning som kompensation. Funktionen står i fokus och även allmänna it-verktyg som interaktiva tavlor används för att göra undervisningen tillgänglig för elever i behov av stöd.   Informanterna har själva börjat använda alternativa verktygen i samband med att de har haft elever i stora behov av stöd och har då känt ett inre krav på att ta till sig tekniken. Dessutom har det funnits yttre krav, exempelvis från föräldrar och skolans styrdokument. Implementeringen av it i skolan har underlättats av att en skola har befunnit sig i en positiv spiral. Olika samverkande, positiva, faktorer har gjort personalen mer förändringsbenägen. Praktiknära strategier och rutiner skulle ytterligare kunna underlätta implementering och användning. Kompetensutvecklingen inom it-området bör enligt pedagogerna vara kollektiv och processinriktad. Slutligen efterfrågas en hög datortäthet i klassrummen, snabb teknisk och pedagogisk support samt tid för att utveckla detta arbete.   Denna magisteruppsats kan bidra till en ökad medvetenhet om komplexiteten i specialpedagogisk it-användning. Det handlar inte endast om att köpa en dator till varje elev som hamnar i skolsvårigheter, utan snarare om att skapa en inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla elever och där alla kan känna delaktighet och uppnå målen för sin utbildning.