Landets kommuner står inför en stor rekryteringsutmaning då 150 000 medarbetare ska rekryteras till vård och omsorgsyrken i landet. För att täcka detta behov måste kommunerna arbeta för att behålla personal och attrahera ny personal att vilja arbeta inom dessa yrken.Umeå kommun har i sin kompetensförsörjningsplan formulerat att arbetsplatserna ska möjliggöra karriärvägar som en del i detta åtgärdsarbete. Därför är det intressant att studera hur medarbetarna inom dessa yrken uppfattar deras möjligheter till karriär och vad detta har för betydelse för deras val av arbetsplats. Sju intervjuer genomfördes på ett äldreboende i Umeå kommun. Vad som framkom under dessa intervjuer var dels vilka utvecklingsmöjligheter som medarbetarna upplevde, men främst deras förståelse av begreppet karriär samt upplevelsen att något sådant inte finns inom dessa yrken. Under intervjuerna framkom även omständigheter i den rådande arbetssituationen som hinder i medarbetarnas motivation och möjlighet till utveckling. I huvudsak ansågs hög arbetsbelastning som följd av bristande resurser vara orsak till detta läge. För att förändra och förbättra arbetssituationen upplevdes uppmuntran, stöd från chef och belöning vara viktiga faktorer. Resultatet visade även på skillnader mellan olika befattningar och deras upplevelse av karriärmöjligheter. Det varierade även mellan dessa befattningar om karriärmöjligheter var en viktig del i deras val av arbetsplats eller inte. I huvudsak ansågs det viktigaste i arbetet att vårda människor och göra gott.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras användningsområde har under de senaste åren ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjälpa till att visa upp hur väl en student behärskar den kompetensen som krävs inom ett visst yrkesområde. Forskning pekar på att designkompetens och designförmåga är någonting som är svårt att fånga samt förmedla då en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet på designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gällande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens.

Denna studie undersöker vad sex förskollärare i storstockholmsområdet anser betydelsefullt och utmanande i mottagandet av nyanlända barn på förskolan. Vidare undersöks också vilken kompetens­utveckling som förskollärarna blivit erbjudna i samband med mottagandet, vad den bidragit till och vad de önskar mer kunskap om. Studien tittar även på hur förskollärarna idag arbetar med mottagandet. Materialet samlas in via djupintervjuer och i dessa framkom att någon direkt kompetensutveckling kring ämnet mottagande av nyanlända inte getts till våra intervjuade förskollärare. Däremot är andra kompetensutvecklingar med framförallt fokus på språk­utveckling och språkinlärning givande i deras arbeten. Mer kunskap om andraspråksinlärning samt hur olika traumabeteenden kan yttra sig hos barnen är områden som förskollärarna önskar mer kunskap om. Studien visar att arbetet med mottagande är komplext och innehåller utmaningar. Med ett interkulturellt förhållningssätt menar forskning att mottagande gynnas. Samtliga intervjuade förskollärare beskriver begrepp och kunskap som inte går att sätta ord på, vilket vi i studien väljer att benämna som tyst kunskap. Materialet analyseras med hjälp av KASAM vilket är en modell inom det salutogena perspektivet som studerar hur människors mående kan förändras med hjälp av olika tillväga­gångssätt. Materialet analyseras även med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt- samt ett interkulturellt perspektiv.

Syftet med denna rapport är att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan än den egentlige kunden.. Ett av de primära målen i många av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten är att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata näringslivet. Inom ramen för denna rapport har två arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgångspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder: · tekniska · resursbetingade · organisatoriska · individrelaterade Dessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivåer tills en nivå nåtts där vidare förgreningar inte haft något ytterligare förklaringsvärde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras. Det största antalet faller under kategorierna organisatoriska och individrelaterade hinder.

InledningFörsöken till att skapa en lyckad skola har varit många och flera nationella kompetensutvecklingsinsatser har genomförts för att stärka pedagogers kunskaper gällande barns läs- och skrivinlärning. I detta arbete presenteras några pedagogers uttryck för de eventuella omformningar som har skett i undervisningspraktiken i samband med Läslyftet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur svensklärares undervisningspraktik i årskurs F-3 har förändrats via Skolverkets kompetensutvecklingsinsats Läslyftet genom det teoretiska perspektivet praktikarkitekturer.MetodArbetet består av en kvalitativ studie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer med svensklärare i årskurs F-3.ResultatStudiens resultat visar att föreställningar gällande vilka förändringar som har skett i undervisningspraktiken i samband med Skolverkets kompetensutvecklingsinsats Läslyftet varierar. Den dominerande uppfattningen är att mycket har hänt och att en ökad gemensam förståelse och medvetenhet har utvecklats hos pedagogerna rörande barns läs- och skrivinlärning. Ett metaspråk och en samsyn har växt fram vilket möjliggör nya djupare samtal om lär-, utvecklings- och undervisningsprocesser och till skillnad från tidigare vilar ett unisont ansvar gällande elevernas läsning och skrivning på alla pedagoger. I och med kompetensutvecklingen har läsningen och skrivandet fått en mer central roll i alla ämnen och kritiskt textarbetet sägs vara mer förekommande nu än tidigare. I resultatet framkommer det även röster som menar att innehållet i Läslyftet är känt sen tidigare och att satsningen därmed inte har bidragit till stora förändringar i undervisningspraktiken.

This study focuses on the ever increasing demands placed upon employee skills as a strategy of seeking success during a time of high competition in a society undergoing rapid change. Short terms and temporary jobs offers particularly interesting avenues for studying. More specifically; whether employees are able to adapt to the current requirements of the work. Nevertheless, there are few studies that focus on retail workplaces and the working conditions of those who are employed there.The purpose of this paper is to investigate the conditions for competence development and learning in the short-term occupation, with a delineation of the retail sector. The research problems that the paper examines in the long run concerns the organization of skills development and learning and the importance attributed to certain skills. In order to preserve the purpose, an interview study has been conducted on a total group of seven participants who are, or have been professionals in the retail trade. The theoretical frame of reference consists of theories and previous research relating to skills, qualifications, learning, skills development and different learning strategies for the organization of skills development, which can be seen as partly overlapping and dependent on each other.The results indicate that the competences which are directly described as considerable and valued by both employers and employees are those in terms of informal skills, such as personal qualities. The organization of learning for the acquisition of skills was largely through informal learning and informal learning activities. The presence of a formal learning and competence development was limited to job titles, which were positioned as the ”qualified” positions within the stores, thus becoming a privilege for only certain groups of employees. At the same time, this way of organizing competence development and learning generated informal roles were, which have tasks and responsibilities that reflected those formal positions which previously held such responsibilities. This explains why the opportunities for skills development and learning have been identified in promotion and vertical advancement within the work organization, whilst the main obstacles to these was the informalization process, where competencies and roles were attributed without a formal recognition for their work. / Denna studie fokuserar på de allt högre kravsom ställs på medarbetares kompetensersom ett sätt att söka framgång underen tid med hög konkurrens i ett samhälle meden snabbt skiftande förändringstakt. Genomgångsyrkenerbjuder särskilt intressanta aspekter för studier av huruvida anställdafår möjlighet att tillgodogöra sig den kompetens som krävs för att kunna anpassa sigtillde rådande kraven somarbetet ställer. Trots detta är det få studier som har inriktat sig på detaljhandelns arbetsplatser och arbetsvillkoren för de som är yrkesverksamma där.Syftet med denna uppsats äratt undersöka villkoren för kompetensutveckling och lärande igenomgångsyrken med avgränsning till branschen fördetaljhandel. De forskningsproblem som uppsatsen i förlängningen undersöker rör organiseringen av kompetensutveckling och lärande samt den betydelse som tillskrivs vissa kompetenser. För att besvara syftet haren intervjustudie genomförts om sammanlagt sju deltagarevilka är eller har varit yrkesverksamma inom detaljhandeln.Den teoretiska referensramen utgörs av teorier och tidigare forskning vilka behandlar kompetens, kvalifikationer, lärande, kompetensutveckling samt olika lärstrategier för organiseringen av kompetensutveckling, dessa kan vidare ses som delvis överlappande och avhängiga varandra.Resultatet visar att den kompetens som främst beskrevs som betydelsefull och värderades som högstav såväl anställda som av arbetsgivare vari termer av informella kompetenser som personliga egenskaper. Organiseringen avlärandet för förvärvandet av kompetens skedde vidare i störst utsträckning genom ett informellt lärande och informella läraktiviteter. Förekomsten av ett formellt lärande och kompetensutveckling var begränsat till befattningarvilka positionerades som butikernas ”kvalificerade” tjänster och blev på så sätt ett privilegium för endast vissatyper av yrkesroller. Detta sätt att organisera kompetensutveckling och lärandet genererade informella roller medarbetsuppgifter och ansvarsområdensomspeglade de befattningarsomannars formellt hade tillskrivits detta ansvar.Genom den utbredda förekomsten av informella roller har därmed möjligheter för kompetensutveckling och lärande gått att identifiera i befordran och ett vertikalt avancemang inom arbetsorganisationen. Detta medan de största hindren för kompetensutvecklingenoch lärande utgjordes av den informaliseringsprocess där kompetenser och roller tillskrevsutan ett formellt erkännande för dessa.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur förskollärare beskriver arbetet med grovmotorik i förskolan samt ta reda på vilka positiva effekter grovmotoriska rörelseaktiviteter har på barn, enligt förskollärare. Studien ska även ge en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin kompetensutveckling inom ämnet grovmotorik i förskolan. För att få svar på frågorna använde vi oss av kvalitativ metod, där sex förskollärare intervjuades. Även en enkät användes för att få in fler svar gällande förskollärares kompetens och om de medvetet arbetar med barns grovmotorik på sin avdelning. Enkäten bestod av två frågor. Datamaterialet transkriberades, sammanställdes och analyserades sedan utifrån vår valda teori. Resultatet visar att kartläggning av barns motoriska utveckling kan ge ett strukturerat arbetssätt och en ökad medvetenhet om varje barns utveckling. Skogen ses som den främsta arenan där grovmotorik tränas. Rörelseaktiviteters effekter på barn beskriver förskollärarna som positiva. Barn beskrivs utveckla kroppsuppfattning och bättre koncentration. Förskollärarna lyfter även hälsoaspekten, får barn röra på sig redan i tidig ålder kan det bidra till att de även i vuxen ålder gör det. Förskollärare önskar kompetensutveckling, både för kunskap och för inspiration. Enkätens resultat visar att förskollärare känner sig kompetenta och till stor del arbetar medvetet med grovmotorik.

Problem: Many studies are written about employees stationed abroad by multinational corporations, but nothing about non-profit organisations. The NPOs from the Swedish idea-driven sector also have employees working abroad. This thesis looks at competence development opportunities for these expatriates and what their employability situation is like after moving back to Sweden. Method: The data in this qualitative study originate from interviews with individuals from different organisations. They worked as expatriates at least three years and returned and repatriated to Sweden at least a year ago. Findings: Different kinds of competence development are available to expatriates. Whether they take advantage of this depends largely on the individual’s motivation, but also on international partner organisations’ capacity and what resources are set aside by Swedish employers. The competence development show some, but not a definite correlation to employability once the expatriate has repatriated back to Sweden. The international assignment is usually a project employment which ends as they return, so the repatriate does not get much help from the NPO in transitioning back to their home country. The results are clear that that the individual is most vulnerable during the period when they are trying to re-establish a life at home. Swedish employers are unsure how to handle a job applicant with international experience and more often than not, regard the years abroad as empty space on their CV. It is up to the repatriate to use their social skills, social network and connections, be flexible, and motivate themselves to market themselves as employable individuals in order to find a job.

Specialpedagogen ska enligt examensförordningen (SFS 2007:638):visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågorför kollegor, föräldrar och andra berörda.I diskussionen om handledning och konsultation finns en begreppsförvirring, dels inför vad deolika begreppen innebär men också hur de skiljer sig åt från varandra.Vi har i en systematisk litteraturstudie granskat vad som är specifikt för handledning ochkonsultation, två av de samtalsmetoder som förekommer inom skolans värld idag.Vi har funnit att metoderna handledning och konsultation har många både likheter ochskillnader med varandra. För att tydliggöra detta har vi valt att tematisera dessa likheter ochskillnader utifrån rubrikerna bakgrund och definition, tid, direkt/ indirekt stöd, syfte, mål,yrkesbakgrund och hierarkier.

Studien syftar till att undersöka hur medarbetare på ett IT-företag uppfattar sitt eget lärande vidanvändning av lärverktyget LinkedIn Learning. Syftet besvaras med hjälp av fyra frågeställningar somberör individernas inre processer i samband med lärande. En enkätstudie genomfördes för att inkluderastora delar av populationen samt för att få en bred bild av medarbetarnas uppfattning av sitt egetlärande inom organisationen. Tolkning av datan genomfördes med utgångspunkt i kognitivism ochandragogik. Resultatet visade att medarbetarna uppfattar sitt eget lärande på olika sätt samt att lärandeär individuellt. 70% av deltagarna i studien som har använt LinkedIn Learning, har använt lärverktygetvid 1–5 tillfällen under de senaste 12 månaderna, deras uppfattning kring sitt eget lärande skiljer sigmycket åt. 30% av deltagarna har använt lärverkyget vid sex tillfällen eller fler, de senaste 12månaderna, denna grupp är mer homogen inom området för meningsskapande samt inlärningsstilar.Av resultatet framgick det även att majoriteten av deltagarna drivs av yttre motivatorer när de skapåbörja en ny kurs samt att majoriteten föredrar att lära sig individuellt, istället för tillsammans medandra. Utifrån genomförd studie har två antaganden formulerats som generella slutsatser. Deltagaresuppfattning av sitt eget lärande på digitala lärplattformar skiljer sig från varandra med avseende påmeningsskapande, autentiskt lärande och kunskapsinhämtning. Vidare är uppfattningen om dendigitala lärplattformens användbarhet oberoende deltagarens inlärningsstil. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>