<p>I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som marknadsföring anpassat för cykliska branscher används inom byggbranschen och vilka av dessa metoder som skapar överlägset finansiellt resultat. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som baseras på en tidigare studie och skickades till Sveriges största byggföretag. Resultatet visar på att företagen använder sig i varierande utsträckning av de marknadsföringsmetoder som enligt tidigare forskning är lämpligast under konjunktursvängningar. Exempel på en aktivitet som de prioriterar är relationsmarknadsföring medan exempelvis försök att ta marknadsandel inte anses lika viktigt. Vi finner vidare att det finns tydliga indikationer på att en del av marknadsföringsmetoderna som undersöks påverkar det finansiella resultatet, men ingen av denna påverkan kan statistiskt säkerställas. Det som närmast kan påvisas är att företag som tar konjunktursvängningar i beaktning vid utformning av företagsstrategier har bättre resultat än de som inte gör det.</p>

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som marknadsföring anpassat för cykliska branscher används inom byggbranschen och vilka av dessa metoder som skapar överlägset finansiellt resultat. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som baseras på en tidigare studie och skickades till Sveriges största byggföretag. Resultatet visar på att företagen använder sig i varierande utsträckning av de marknadsföringsmetoder som enligt tidigare forskning är lämpligast under konjunktursvängningar. Exempel på en aktivitet som de prioriterar är relationsmarknadsföring medan exempelvis försök att ta marknadsandel inte anses lika viktigt. Vi finner vidare att det finns tydliga indikationer på att en del av marknadsföringsmetoderna som undersöks påverkar det finansiella resultatet, men ingen av denna påverkan kan statistiskt säkerställas. Det som närmast kan påvisas är att företag som tar konjunktursvängningar i beaktning vid utformning av företagsstrategier har bättre resultat än de som inte gör det.

Syftet med uppsatsen är att undersöka arbetslöshetens påverkan av konjunktursvängningar, där studiens teoretiska utgångspunkt är Okuns lag. Arbetet är avgränsat till fyra länder: Sverige, Australien, Japan och USA. De valda länderna representerar varsin världsdel, är medlemmar i OECD, är av en hög utvecklingsgrad och innehar mycket data på de valda undersökta faktorerna. En förväntan finns att det uppstår en variation på sambandet då de valda länderna har olika uppbyggnader i till exempel arbetsmarknaden. Tidigare studier i ämnet Okuns lag ger en inblick i hur det kan ha skett en förändring över tid och mellan länder. Frågeställningen undersöks och besvaras med hjälp av en empirisk undersökning med årlig data för de fyra länderna utförd under en tidsperiod på 44 år, som är uppdelad i två perioder hämtad från OECDs databas. Regressionsanalysen bekräftar att det finns ett negativt samband mellan variationen i kortsiktig tillväxt och arbetslöshet för samtliga länder. Däremot gav samtliga länder ett resultat som inte var signifikant på granskningen om en förändring skett mellan de två undersökta perioderna. Detta leder till ett antagande att det inte skett en förändring över tid rent resultatmässigt. Den här studien tar upp troliga förklaringar till variationen i sambandet som finns mellan länderna, detta för att kunna ge exempel på möjliga bakomliggande faktorer till sambandet.

Problemområde Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan konjunktur och Ohälsotalet inom den offentliga sektorn. Genom att studera detta är syftet att förstå vilken påverkan konjunkturen har på Ohälsotalet samt vilket eventuellt motivationsteoretiskt samband som går att urskilja. Metod För att genomföra en statistisk datainsamling inom området har den kvantitativa datan utgått från tidigare insamlad statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), Försäkringskassan (FK) och Konjunkturinstitutet (KI). Statistiken har varit grunden i den kvantitativa undersökningsmetod som använts i studien. Data som undersökts är inte insamlad av författarna och ses således som sekundärdata från andra statistiska undersökningar. Den motivationsteoretiska analysen kring ett eventuellt samband mellan Ohälsotalet och konjunkturen har utgått ifrån bland annat Herzbergs (2000) tvåfaktorsteori samt ytterligare motivationsteorier. Resultat Resultatet av studien visar att Ohälsotalet i Region Skåne korrelerar med konjunkturella förändringar, sammanfattningsvis kan man tyda att vid en lågkonjunktur så minskar Ohälsotalet i Region Skåne. Sambandet mellan lågkonjunktur och Ohälsotalet i Region Skåne kan enligt den motivationsteoretiska analysen vara de såkallade yttre faktorerna: arbetsvillkor, arbetsförhållande, ekonomisk belöning och rädslan att förlora jobbet. Vidare Forskning Exempel på vidare forskning kan vara att fortsätta undersöka det eventuella sambandet mellan Ohälsotal och lågkonjunktur, exempelvis vad arbetsbelastning och stress på arbetsplatsen har för inverkan på personals hälsa och välbefinnande. Det går även att utföra ytterligare en kvantitativ undersökning med antingen bredare eller smalare studieobjekt än Region Skåne. En lämplig hypotesprövning kan utifrån ovanstående resonemang vara: Upplevd arbetsbelastning ökar vid lågkonjunktur. Uppsatsens bidrag Studien bidrar till ökad förståelse inom ämnet för konjunktursvängningars påverkan på Ohälsotalet. Dagens arbetssituation som är präglad av ekonomiska svårigheter, besparingsåtgärder och hög arbetslöshet bidrar till intresset för en studie som behandlar möjligheterna om ett möjligt samband mellan Ohälsotal och konjunktur i Region Skåne. Uppsatsens resultat kan finnas som grund för Region Skåne samt övriga landsting och regioner i försök att stabilisera och minska Ohälsotalet vid konjunkturella förändringar.

It has long been known that companies can finance themselves with the help of equity or debt. Since Modigliani and Miller’s theories of capital structure and its impact on performance, several studies have continued to investigate the phenomenon of capital structure. Using previous research on capital structure as well as the irrelevance theory, trade-off theory and pecking order theory, researchers are constantly examining how capital structure affects companies, what affects the capital structure, and which financing is best suited for their specific company.This study intends to investigate how the capital structure is affected by companies’ profitability, growth, and economical cycle fluctuations in Sweden. The study examines Swedish companies listed on the Nasdaq Main Market Stockholm in the branch of industry, raw materials and real estate. The study sample consists of 109 companies that are examined over a ten-year period between 2010-2019. The study conducts regression analyzes of key ratios’ debt / equity ratios as a dependent variable, as well as ROE, ROA, profit margin, turnover growth, employment growth and GDP gaps as independent variables.The study concludes that cyclical fluctuations affect companies’ capital structure in the branch of industry. However, it could not be ensured that cyclical fluctuations affect companies in the raw materials industry or the real estate industry. The study measured that ROA correlates negatively with the capital structure of the branch of industry, as well as the real estate industry. Significance for the variable profitability measured with ROA could not be demonstrated. The variable ROE was only significant for the real estate, industry and positively correlated with the debt-equity ratio. Profit margin was significant and positively correlated for the branch of industry, and it was also identified that the profit margin was significant for the real estate industry, but the results were negligible. The same negligence was discovered for the significant variable for sales growth for the raw materials industry, while no significance was achieved for the branch of industry and the real estate industry. Finally, the variable employment growth was only significant for the real estate industry, where a positive correlation was shown with the debt-equity ratio. / Det är länge känt att företag kan finansiera sig med hjälp av eget kapital eller belåning.  Sedan Modigliani och Miller teorier om kapitalstruktur och dess påverkan på resultatet har flertal studier fortsatt undersökt fenomenet kapitalstruktur. Med hjälp av tidigare forskning om irrelevansteorin, trade-off teorin och pecking order teorin undersöker forskarna ständigt om hur kapitalstruktur påverkar företagen, vad som påverkar kapitalstrukturen, samt vilken finansieringsmetod som är bäst lämpad för sitt specifika företag.Denna studie avser att undersöka hur kapitalstrukturen påverkas av företagens lönsamhet, tillväxt, samt konjunktursvängningarna i Sverige. Studien undersöker svenska företag noterade på Nasdaq Main Market Stockholm i branscherna industri, råvaror och fastighet. Studiens urval består av 109 företag som undersöks under en tioårsperiod mellan 2010-2019. Studien genomför regressionsanalyser på nyckeltalen skuldsättningsgrad som beroende variabel, samt ROE, ROA, vinstmarginal, omsättningstillväxt, anställningstillväxt och BNP-gap som oberoende variabler.Studien kommer fram till att konjunktursvängningar påverkar företagens kapitalstruktur i industribranschen. Det kunde inte säkerställas att konjunktursvängningar påverkar företag i råvarubranschen eller fastighetsbranschen. Studien uppmätte att ROA korrelerar negativt med industri- och fastighetsbranschens kapitalstruktur. Det kunde inte uppvisas signifikans för lönsamhetsvariablerna för ROA. ROE var enbart signifikant för fastighetsbranschen och korrelerade positivt med skuldsättningsgraden. Vinstmarginal var signifikant och positiv korrelerade för industribranschen, det identifierades även att vinstmarginalen var signifikant för fastighetsbranschen, men resultat var försumbart. Samma försumbarhet upptäcktes för den signifikanta tillväxtvariabeln för omsättningstillväxt för råvarubranschen, medan det inte uppnåddes signifikans för industribranschen och fastighetsbranschen. Slutligen var tillväxtvariabeln för anställningstillväxt enbart signifikant för fastighetsbranschen där det uppvisades en positiv korrelation med skuldsättningsgraden.

<p>Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.</p><p>Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.</p>

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.