This thesis deals with financial analysis of two chosen companies 5 years before decision on bankruptcy and two years after this decision. The thesis is splitted into two parts: theoretical part and practical part. Theoretical part deals with the definition of the issues of insolvency firstly from point of view of law, secondly from the accounting perspective. Further definition of financial analysis, evaluation of the use of financial ratios. The theoretical part also explains the IN bankruptcy model. The practical part concentrates on selection of two concrete companies and performing the financial analysis. A period of 7 years was chosen - 5 years before decision on bankruptcy and two years after this decision. Insolvency was solved by reorganization or bankruptcy. Practical part imply the IN bankruptcy model. At the end is a comparison of the results, which is then interpreted.

Finansiell information ska vara kvalitetssäkrad och ligga till grund för ekonomiskt beslutsfattande för intressenter. En del av denna information berör revisorns åtagande att bedöma ett bolags fortlevnadsförmåga, going concern, och yttra sig kring detta. Tidigare har två steg identifierats i processen att utfärda going concern yttranden men forskare på området menar att det är nödvändigt att lägga till ett tredje steg; med vilken tydlighet yttrandet formuleras. Vad som påverkar utfärdandet och formuleringen av yttranden är oklart men vissa forskare menar attnär klienter är finansiellt stressade utfärdas going concern yttranden och ju mer finansiellt stressat ett bolag är, desto tydligare formulerar revisorn sitt yttrande. I dagsläget saknas en standard för hur svenska revisorer exakt ska formulera sina yttranden. Revisorerna har därmed makten att påverka hur intressenterna uppfattar ett bolags going concern.Syftet med studien var att utforska hur tydligt svenska revisorer formulerar going concern yttranden i konkursbolags senaste revisionsberättelse, samt identifiera hur olika typer av indikatorer på finansiell stress påverkar tydligheten i revisorernas formuleringar av going concern yttranden. Urvalsramen utgjordes av samtliga svenska bolag som gått i konkurs under tidsperioden januari-september år 2014. 4443 bolag undersöktes varav 358 uppfyllde kraven för studien och utgjorde därmed grunden för analys och slutsats. Resultatet framställdes genom ordinal logistisk regression och visar att svenska revisorer i hög utsträckning formulerar tydliga going concern yttranden och att vissa indikatorer på finansiell stress har en påverkan påtydligheten i going concern yttrandena. Studien visar att tre indikatorer på finansiell stress – eget kapital understiger halva aktiekapitalet, underskott i balanserade vinstmedel och långfristiga skulder dividerat med totala tillgångar – inverkar på tydligheten i going concern yttrandena. / Financial information is supposed to be quality assured and form the basis foreconomic decision-making for stakeholders. Some of this information affects the auditor's obligation to assess a company's survival skills, going concern, and to speak about this. Previously, two steps has been identified in the process to issue a going concern opinion but researchers in the field believe that it is necessary to add a third stage; the clarity with which the opinion is formulated. What affects the decision to issue a going concern opinion and the formulation of these opinions is uncertain, but some scholars believe that when clients are financially stressed more opinions are issued. Furthermore they believe that the more financially stressed a company is the more clearly the auditor's opinion is formulated. In the current situation is no standard for how Swedish auditors exactly should formulate their opinions. The auditors thus have the power to influence how stakeholders perceive a company'sgoing concern.The purpose of this study was to explore how clearly Swedish auditors formulates going concern opinions in the bankrupt company's latest audit report, and identify how different types of indicators of financial stress affects the clarity of the auditors formulations. The sampling frame consisted of all Swedish companies that have gone bankrupt during the period from January to September of 2014. 4443 companies were examined of which 358 met the criteria for the study and thus constituted the basis for the analysis and conclusion. The result was produced by ordinal logistic regression and show that Swedish auditors largely formulates clear going concern opinions and some indicators of financial stress has an impact on the clarity of thegoing concern opinions. The study shows that three indicators of financial stress ”equity is less than half the share capital, deficit in retained earnings, long-term debt divided by total assets” affects the formulation of going concern opinions. / <p>2016-06-03</p>

Ett bolags finansiella rapportering är en viktig informationskälla för dess intressenter. När en revisor granskar ett bolags finansiella situationen ger det en kvalitetssäkring som kan vara avgörande för intressenternas beslutsfattande. Dock har ett antal revisionsskandaler, såsom Enronskandalen, lett till att revisionskvaliteten har ifrågasatts. Det första steget i revisionen är att identifiera om det råder tvivel om ett bolags fortlevnad, det andra steget är att avgöra om revisorn ska yttra sig angående going concern. Om ett bolag möter finansiell problematik kan det anses vara finansiellt stressat vilket kan ge revisorn incitament att utfärda ett going concernyttrande (GCY) och olika indikatorer på finansiell stress kan påverka yttrandets träffsäkerhet. Ytterligare en aspekt som kan påverka träffsäkerheten i ett GCY är enligt tidigare forskning revisorns byråtillhörighet där skillnader kan förekomma mellan grupperna Big 4 och non-Big4. Dock har det påvisats att Big 4 och non-Big 4 inte är homogena grupper.Syftet med denna studie var att beskriva och analysera skillnader i träffsäkerhet vid utfärdandet av GCY bland bolag som sedermera drabbats av konkurs, dels vid förekomsten av finansiell stress och dels kopplat till skillnader beroende på revisorns byråtillhörighet. Studiens urvalsram utgjordes av samtliga reviderade bolag som drabbats av konkurs mellan januari-september år 2014. 1 407 av dessa konkursdrabbade bolag ingick i datainsamlingen då de uppfyllde premisserna för studien. I resultatet presenteras träffsäkerheten i utfärdade GCY och hur det kan kopplas till olika indikatorer på finansiell stress, korrelationen mellan ett GCY och indikatorer på finansiell stress samt hur träffsäkerheten i utfärdade GCY och olika indikatorer på finansiell stress kan kopplas till byråtillhörighet. Dataanalysen inkluderade binär logistisk regression, ordinal logistisk regression och korrelationsanalys. Studien påvisade att finansiell stress har en positiv påverkan på träffsäkerheten i ett GCY. Vidare påvisade studien en störreträffsäkerhet bland Big 4 än bland byråer tillhörande gruppen non-Big 4. Studien påvisade även skillnader inom båda dessa grupper varvid andra egenskaper hos revisionsbyråerna än dess storlek tycks ha en inverkan på träffsäkerheten. / A company's financial reports is an important source of information for its stakeholders. As an auditor reviews a company's financial situation it gives a seal of quality to it which could be critical for the stakeholders in their decision making. However, a number of auditing scandals, such as the Enron scandal, has led to the quality of the audit being questioned. The first step ofthe audit is to review a company's financial information and to identify if there are doubts about its survival, the second step is to determine if there is a need to issue a going concern opinion (GCO). A company facing financial problems can be considered financially distressed which can give the auditor an incentive to issue a GCO and different indicators of financial distresscan affect the accuracy of the GCO to different degrees. According to previous research, the auditors’ bureau affiliation can also be an aspect affecting the accuracy of a GCO and the accuracy can differ between the groups Big 4 and non-Big 4. However, in previous research it has been demonstrated that Big 4 and non-Big 4 are not homogenous groups.The purpose of this study was to describe and analyse differences in the accuracy of issued GCO’s among companies that later was affected by bankruptcy as financial distress occurred and also linked to differences depending on the auditor’s bureau affiliation. The study's sampling frame consisted of all audited companies affected by bankruptcy between January-September in 2014. 1 407 of these companies were used for the data gathering as they met the premises set for the study. The result presents the accuracy of issued GCO’s and how it can be linked to various indicators of financial distress, the correlation between a GCO and indicators of financial distress and how the accuracy of an issued GCO and various indicators of financial stress can be linked to bureau affiliation. This was conducted by using binary logistic regression, ordinal logistic regression and correlation analysis. The study showed that financial distress has a positive impact on the accuracy of a GCO. Furthermore, the study showed an increased accuracy for Big 4 in comparison to non-Big 4. The result also demonstrated thatdifferences within these groups exists whereby other characteristics of the bureau can have an impact on the accuracy of a GCO, rather than size. / <p>2016-06-03</p>

Research question: This thesis analyzes the relationship between Altman’s Z’-and Z’’ score model in order to investigate the suitability of the models on the swedish small and medium companies during 2015-2019. Furthermore, analysis of previous research key figures has been examined in more detail to identify which of the individual key figures can be categorized as an early warning signal. Purpose: The purpose with this study is to explore which and when early warning signals can be read in annual reports between inactive and active Swedish tourist companies and to investigate the relationship between the accuracy of bankruptcy prediction models between active and bankrupt companies. Method: The study uses a quantitative method with a deductive approach, z-test and onesided analysis of variance ANOVA to analyze the accuracy of bankruptcy prediction models and identify how the key figures differ between active and inactive companies. Conclusion: The study shows that Altman's Z 'and Z' scores predict bankruptcies better than specify continued operations, are best suited for active companies and have the highest accuracy one year in advance than a longer period. On the other hand, 7 out of 15 key figures examined have identified significant average value differences between active and bankrupt companies, where some had a higher value for bankrupt companies and others had lower ones. / Problemställning: I denna studien har relationssamband mellan Altmans Z’- och Z’’- scoremodell analyserats för att undersöka hur modellerna lämpar sig på den svenska små- och medelstora konkur-respektive aktiva turistföretag mellan 2015-2019. Ytterligare har analys av tidigare forsknings nyckeltal undersökts närmare för att identifiera vilka av de enskilda nyckeltalen kan kategoriseras som en tidig varningssignal. Syfte: Studiens avsikt är att utforska vilka och när tidiga varningssignaler kan utläsas i årsredovisningar mellan inaktiva och aktiva svenska turistföretag samt undersöka relationssambandet gällande konkursprediktionsmodellers träffsäkerhet mellan aktiva- och konkursföretag. Metod: I studien används en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, z-test och ensidig variansanalys ANOVA för att analysera konkursprediktionsmodellers träffsäkerhet samt identifiera hur nyckeltalen skiljer sig mellan aktiva och konkursföretag. Slutsats: Studien visar att Altmans Z”och Z’-score förutser konkurser bättre än preciserar fortsatt verksamhet, lämpar sig bäst på aktiva företag samt har den högsta träffsäkerhet ett år i förväg än längre period. Däremot har 7 av 15 undersökta nyckeltal identifierat signifikanta medelvärdesskillnader mellan aktiva och konkursföretag där några hade ett högre värde gällande konkursföretag och andra hade lägre.

Det har i svensk rätt funnits aktiebolagsrättsliga bestämmelser om tvångslikvidation sedan 1895. Ett övergripande syfte med bestämmelserna är att sätta upp gränser för hur länge en förlustbringande verksamhet får fortsätta innan verksamheten måste avbrytas och bolaget avvecklas. Bestämmelserna innebär att varje styrelseledamot i egenskap av bolagets företrädare har en skyldighet att agera när vissa förutsättningar är för handen, vid fara att eljest aktualisera ett personligt och med bolaget solidariskt betalningsansvar. Styrelsen ska, när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, genast upprätta och, om bolaget har revisor låta denne granska en kontrollbalansräkning. Den lagändring som inneburit en sänkning av det minsta tillåtna registrerade aktiekapitalet, initierades genom den sk. decemberöverenskommelsen och trädde i kraft den 1 januari 2020. Genom lagändringen sänktes det lägsta tillåtna aktiekapitalet från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Den bakomliggande tanken är att underlätta för ett ökat företagande och att harmoniera reglerna med omvärlden. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera den påverkan sänkningen av det minsta tillåtna registrerade aktiekapitalet kan förväntas ha på den praktiska tillämpningen av regelverket om medansvar. Med anledning härav uppkommer några följdfrågor beträffande en styrelseledamots medansvar. Vilka är förutsättningarna för att ett medansvar ska uppkomma? Vad krävs för att ansvarsperioden ska få ett slut? Vilka av bolagets förpliktelser har en styrelseledamot ansvar för? Under hur lång tid kan denne hållas ansvarig för dessa? Analysen visar att medansvaret knyts till styrelsens underlåtenhet. Till denna styrelsens aktivitetsplikt är knutna rekvisit, vars innebörd är att ansvarsperioden tar sin början när den i rekvisitet uttryckta tidsfristen når sitt slut. Om genom styrelsens underlåtenhet en medansvarsperiod börjat löpa, kan den komma till ett slut om en kontrollbalansräkning eller årsredovisning utvisar full täckning för det registrerade aktiekapitalet och denna läggs fram på bolagsstämma. Likaså avslutas medansvaret om en ansökan om likvidation ges in till rätten. För att undvika överraskande rättsverkningar av medansvaret har en regel om specialpreskription införts som befriar bolagets styrelse från medansvar för enskilda förpliktelser om inte talan väcks inom tre år från förpliktelsens uppkomst eller inom ett år från dess förfallodag. I en serie rättsfall har behandlats medansvarsperiodens avslut i ett antal situationer som inte täcks in av lagens ordalydelse. Rättsfallen avser bland annat rättsinstituten konkurs, företagsrekonstruktion och verkan av förlikning på rättsförhållandet mellan parterna vid tvist. Den ökade mängden prejudikat och regelverkets dysfunktionalitet visar på behovet av lagreformer på området.

Marktaustrittsprozesse und förmliche Konkurs- und Sanierungsverfahren gelten als grundlegende Elemente funktionsfähiger Marktwirtschaften und können in diesem Sinne als Indikatoren eines erfolgreichen Transformationsprozesses interpretiert werden. Diese Arbeit untersucht, unter welchen Bedingungen sie sich im litauischen Übergang von der Befehls- zur Marktwirtschaft herausbildeten. Es wird gezeigt, dass bereits die frühen Reformen der Liberalisierung und makroökonomischen Stabilisierung Marktaustritte hervorriefen. Diese waren fast ausschließlich informeller Natur. Angesicht seiner mangelhaften institutionellen Voraussetzungen war das Konkursrecht in der Frühphase der litauischen Transformation nicht in der Lage die Funktionen zu erfüllen, die ihm in reifen Marktwirtschaften zukommt. Seine strikte Anwendung hätte daher die wirtschaftliche Krise verstärken können. Erst als diese überwunden schien und sich zunehmend alle Elemente einer Wettbewerbsordnung etablierten, konnte und musste auch das Insolvenzsystem an Bedeutung und Funktionalität gewinnen.:TABELLENVERZEICHNIS IV KAPITEL 1 - EINLEITUNG 1 KAPITEL 2 – THEORETISCHE GRUNDLAGEN 6 2.1 DIE SYSTEMTRANSFORMATION AUS SICHT DER NEUEN INSTITUTIONENÖKONOMIK 6 2.2 EINE THEORIE DER TRANSFORMATION 9 2.2.1 Das Dilemma der Gleichzeitigkeit 10 2.2.2 Die Etablierung von Rechtsstaatlichkeit und Demokratie 12 2.2.3 Die Reform der Wirtschaftsordnung 12 2.2.3.1 Makroökonomische Stabilisierung und Liberalisierung 13 2.2.3.2 Privatisierung und institutionelle Reformen 14 2.3 MARKTAUSTRITTSVERFAHREN IN DER MARKTWIRTSCHAFT 17 2.3.1 Begriffsabgrenzung 17 2.3.2 Marktaustritte und Wirtschaftswachstum 20 2.3.3 Marktaustrittshindernisse 21 2.3.4 Marktaustritte aus Sicht der institutionenökonomischen Unternehmenstheorie 24 2.3.5 Förmliche Marktaustrittsverfahren 28 2.3.5.1 Die Notwendigkeit eines Insolvenzrechts 29 2.3.5.2 Die ökonomischen Ziele eines Insolvenzsystems 32 2.3.5.3 Grundzüge von Insolvenzverfahren 35 2.4 ZUSAMMENFASSUNG 42 KAPITEL 3 – DER ÜBERGANG DER LITAUISCHEN REPUBLIK VON DER BEFEHLS- ZUR MARKTWIRTSCHAFT 45 3.1 DIE SOZIALISTISCHE REPUBLIK LITAUEN UND DER WEG IN IHRE UNABHÄNGIGKEIT 45 3.1.1 Litauen vor der kommunistischen Machtübernahme 45 3.1.2 Die Befehlswirtschaft in Litauen 48 3.1.3 Grundzüge der Befehlswirtschaft in der UdSSR 49 3.1.4 Die wirtschaftliche Entwicklung in Litauen und der Sowjetunion 54 3.1.5 Glasnost und Perestroika 58 3.1.6 Der litauische Unabhängigkeitskampf 63 3.2 Der litauische Übergang von der Befehls- zur Marktwirtschaft 67 3.2.1 Die Postimperiale Krise 67 3.2.2 Die Transformation der politischen Ordnung 72 3.2.2.1 Etablierung der Rechtsstaatlichkeit 72 3.2.2.2 Die politische Landschaft 74 3.2.2.3 Konsolidierung der Demokratie 75 3.2.3 Die wirtschaftliche Transformation – Grundlegende Reformen 79 3.2.3.1 Liberalisierung 79 3.2.3.2 Makroökonomische Stabilisierung 84 3.2.3.3 Privatisierung und Eigentümerstruktur 90 3.3 ZUSAMMENFASSUNG 105 KAPITEL 4 – MARKTAUSTRITTE IN DER LITAUISCHEN TRANSFORMATION 106 4.1 STRUKTURWANDEL 106 4.2 MARKTAUSTRITTSWEGE IN DER FRÜHPHASE DER LITAUISCHEN TRANSFORMATION 110 4.2.1 Wettbewerb und Harte Budgetrestriktion 110 4.2.1.1 Die Auswirkungen der Liberalisierung 111 4.2.1.2 Die Auswirkung der makroökonomischen Stabilisierung 113 4.2.2 Empirische Bestandsaufnahme zu Markaustrittsverfahren bis 1997 118 4.2.2.1 Downsizing 119 4.2.2.2 Förmliche Konkurs- und Sanierungsverfahren 123 4.3 MARKTAUSTRITTE VON 1997 BIS 2001 126 4.3.1 Der Einfluss der Privatisierung auf Marktaustrittsentscheidungen 127 4.3.1.1 Die Wirtschaftlichkeit litauischer Staatsunternehmen 127 4.3.1.2 Die Restrukturierung litauischer Privatunternehmen 136 a) Mitarbeiterbeteiligung 136 b) Managementbeteiligung 140 c) Outsiderprivatisierung 141 d) Ausländische Beteiligungen 145 4.3.2 Förmliche Konkurs- und Sanierungsverfahren 147 4.3.3 Einfluss der Banken auf litauische Marktaustrittsprozesse 150 4.3.3.1 Entwicklung des litauischen Bankensektors 151 4.3.3.2 Litauische Banken und Marktaustritte 154 4.4 MARKTAUSTRITTSVERFAHREN NACH 2001 162 4.4.1 Gesamtüberblick 162 4.4.2 Förmliche Sanierungsverfahren 164 4.4.3 Förmliche Konkursverfahren 165 4.5 ZUSAMMENFASSUNG 174 KAPITEL 5 – EINE ÖKONOMISCHE ANALYSE DES LITAUISCHEN INSOLVENZRECHTS 177 5.1 DAS LIETUVOS RESPUBLIKOS ĮMONIŲ BANKROTO ĮSTATYMAS VON 1992 177 5.1.1 Grundzüge des Konkursgesetzes 177 a) Fortführungsoptionen 178 b) Liquidationsverfahren 180 c) Rangfolge der Gläubiger 180 d) Rolle des Insolvenzverwalters 182 e) Einfluss der Gerichte 185 f) Rechte der Gläubiger 185 g) Insolvenztatbestände 186 5.1.2 Gesamtbeurteilung 188 5.2 DAS LIETUVOS RESPUBLIKOS ĮMONIŲ BANKROTO ĮSTATYMAS VON 1997 189 5.3 DIE RAHMENBEDINGUNGEN DES LITAUISCHEN INSOLVENZSYSTEMS 192 5.3.1 Zivil- und Handelsrechts 193 5.3.1.1 Die Reform des litauischen Zivil- und Handelsrechts 193 5.3.1.2 Grundzüge des litauischen Zivilgesetzbuches 198 5.3.1.3 Überblick über das Handels- und Gesellschaftsrecht 200 a) Allgemeine Vorschriften 200 b) Aktiengesellschaftsrecht 202 5.3.2 Funktionsfähigkeit des litauischen Rechtssystems 207 5.3.2.1 Grundzüge der Zivilprozessordnung 208 5.3.2.2 Zwangsvollstreckungsverfahren 209 5.3.2.3 Justizsystem 211 a) Ordentliche Gerichtsbarkeit 211 b) Schiedsgerichte 212 c) Funktionsfähigkeit des Gerichtssystems 213 d) Die Unabhängigkeit der litauischen Justiz 217 5.3.2.4 Gesamtbeurteilung 220 5.3.3 Zivilrechtliche Regelungen der Kreditsicherheiten 220 5.3.4 Rechnungslegungsgrundsätze 223 5.3.5 Insolvenzstrafrecht 225 5.4 ZWISCHENFAZIT 226 5.5 DAS AKTUELLE LITAUISCHE INSOLVENZRECHT 228 5.5.1 Grundzüge der litauischen Insolvenzgesetzgebung 228 a) Restrukturierungsverfahren 228 b) Vereinfachte Verfahren 229 c) Fristen und Beteiligung der Gerichte 230 d) Insolvenztatbestände 231 e) Rolle des Insolvenzverwalters 232 f) Rechte der Gläubiger 235 5.5.2 Gesamtbeurteilung 238 5.5 ZUSAMMENFASSUNG 242 KAPITEL 6 - FAZIT 244 LITERATURVERZEICHNIS 250

Problem: I dagens Sverige har det blivit tämligen enkelt att starta upp ett eget aktiebolag och till följd av detta har antalet konkurser ökat. Konkursprediktion med hjälp av finansiella nyckeltal är ett beforskat område och sträcker sig tillbaka till början av 1960-talet. Altmans Z- scoremodeller är de mest tillämpade modellerna att förutspå en konkurs. Problematiken är att Z-scoremodellerna inte genererar lika hög träffsäkerhet i Sverige då modellerna är konstruerade i USA som härstammar från en annan redovisningstradition och tillämpar ett annat regelverk. Syfte: Studiens syfte är att testa Altmans Z ́-scoremodell utifrån den kontinentala redovisningstraditionen på 2000-talet. Vidare är syftet att modifiera Z ́-scoremodellen genom att utveckla modellen i enlighet med svensk redovisning. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats och utifrån ett positivistiskt perspektiv. Analysen utgår från Altmans Z ́-scoremodell och en multipel diskriminantanalys. Slutsats: Studien visar att de finansiella nyckeltalen kan förutspå en konkurs på ett tillförlitligt sätt med hjälp av studiens egenutvecklade modell ZPP-scoremodellen. Modellen har en träffsäkerhet på 88 procent ett år före konkurs på svenska tillverkande företag. Emellertid visar studien att Altmans Z ́-scoremodell inte är tillförlitlig utan måste modifieras i enlighet med svensk redovisning för att kunna erhålla en välfungerande och tillförlitlig modell. / Problem: Today in Sweden it has become equally easy to start up a private limited company and as a result of this, the number of bankruptcies increased. Bankruptcy prediction using financial ratios is a well-researched area and extends back to the early 1960s. The most used models are Altman's Z-scoremodels. The problem is that the Z-scoremodels do not generate as high precision in Sweden because the models are designed in the United States, which is originating from a different accounting tradition and applies a different set of regulations.Purpose: The study aims to test the Altman Z'-score model on the continental accounting tradition in the 2000s. Furthermore, it intends to modify the Z'-score model by developing the model in accordance with Swedish accounting.Method: This paper is based on a quantitative method with a deductive research approach and from a positivistic perspective. The analysis is based on the Altman Z' –scoremodel and multiple discriminant analysis.Conclusion: This paper shows that financial ratios can predict a bankruptcy reliably using the papers developed model ZPP -scoremodel. The model has a precision of 88 percent a year before the bankruptcy of Swedish manufacturing companies. However, the paper shows that Altman Z' -scoremodel is not reliable without being modified in accordance with Swedish accounting in order to obtain an efficient and reliable model.

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får. / The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.

Bakgrund: Varje år går många företag i konkurs och detta innebär stora kostnader på kort sikt. Kreditgivare, ägare, investerare, borgenärer, företagsledning, anställda samt samhället är de som i störst utsträckning drabbas av detta. För att kunna bedöma ett företags ekonomiska hälsa är det därför en viktig del att kunna prognostisera risken för en konkurs. Till hjälp har vi olika konkursmodeller som har utvecklats sedan början av 1960-talet och fram till idag. Syfte: Att undersöka tre internationella konkursmodeller för att se om dessa kan tillämpas på svenska företag samt jämföra träffsäkerheten från vår studie med konkursmodellernas originalstudier. Metod: Undersökningen är baserad på en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Urvalet grundas på företag som gick i konkurs år 2014. Till detta kommer också en kontrollgrupp bestående av lika stor andel friska företag att undersökas. Det slumpmässiga urvalet kom att bestå av 30 konkursföretag samt 30 friska företag från tillverknings- och industribranschen. Teori: I denna studie undersöks tre konkursmodeller; Altman, Fulmer och Springate. Dessa modeller och tidigare forskning presenteras utförligare i teoriavsnittet. Dessutom beskrivs under teoriavsnittet några nyckeltal som är relevanta vid konkursprediktion. Resultat och slutsats: Modellerna är inte tillämpbara på svenska företag då resultaten från vår studie inte visar tillräcklig träffsäkerhet och är därför måste betecknas som otillförlitliga. / Background: Each year many companies go bankrupt and it is associated with significant costs in the short term. Creditors, owners, investors, management, employees and society are those that gets most affected by the bankruptcy. To be able to estimate a company’s financial health it is important to be able to predict the risk of a bankruptcy. To help, we have different bankruptcy prediction models that have been developed through time, since the 1960s until today, year 2015. Purpose: To examine three international bankruptcy prediction models to see if they are  applicable to Swedish business and also compare the accuracy from our study with each bankruptcy prediction models original study. Method: The study was based on a quantitative research strategy and also a deductive research approach. The selection was based on companies that went bankrupt in year 2014. Added to this is a control group consisting of healthy companies that will also be examined. Finally, the random sample consisted of 30 bankrupt companies and 30 healthy companies that belong to the manufacturing and industrial sectors. Theory: In this study three bankruptcy prediction models are examined; Altman, Fulmer and Springate. These models and also previous research in bankruptcy prediction are further described in the theory section. In addition some financial ratios that are relevant in bankruptcy prediction are also described. Result and conclusion: The models are not applicable in the Swedish companies.  The results of this study have not showed sufficient accuracy and they can therefore be regarded as unreliable.

Varje år avslutas tusentals företagskonkurser, dessa leder till konsekvenser för både företaget, intressenter och samhället. Behovet av att kunna upptäcka varningssignaler innan konkursen är ett faktum och behovet att åtminstone mildra de negativa konsekvenserna som kommer till följd av att en verksamhet upphör är stort. Svenska revisorer har enligt lag en skyldighet att bedöma ett företags möjlighet till fortsatt drift samt göra en notering om företaget har en kapitalbrist. Fortlevnadsvarningen är revisorns varningssignal till intressenter och kravet på kontrollbalansräkning vid kapitalbrist är statens varningssignal. Tidigare studier på området har fokuserat på de finansiella varningssignalerna samt orsaker till varför revisorernas träffsäkerhet vid utfärdandet av fortlevnadsvarningen varierar. Denna uppsats fokuserar på fortlevnadsvarningar och notering om kontrollbalansräkning och syftet är att identifiera förekomsten av fortlevnadsvarningarna samt öka insikten kring de icke-finansiella grunderna som kan ligga bakom en fortlevnadsvarning. Studiens metod är av kvantitativ karaktär där de tre sista revisionsberättelserna hos samtliga aktiebolag som avslutade konkursen under 2018 undersöktes. Innehållet i revisionsberättelsen studerades utifrån förekomsten av fortlevandsvarningar och notering om kontrollbalansräkning, dessa data låg sedan som grund för summeringar, beräkningar och analyser. Studiens resultat visar att förekomsten av notering om kontrollbalansräkning är mer vanligt än att företaget får en fortlevnadsvarning av revisorn. De finansiella grunderna bakom en fortlevnadsvarning är mer förekommande än icke-finansiella grunder. Samtliga grunder och notering om kontrollbalansräkning är i vissa fall synliga redan tre år innan verksamheten upphör. / Thousands of business failures end every year, which leads to consequences for both the company itself, stakeholders and society. The need to be able to detect warning signals before the bankruptcy is an actuality and the need to at least bate the negative consequences which follows due to the business ceases is huge. Swedish auditors have, according to the law, an obligation to evaluate a company’s going concern status. They also have the obligation to do a listing in the audit report if the company has a lack of capital. The going concern warning is the auditors warning signal for stakeholders and the governments warning signal is the requirement of balance sheet for liquidation purposes when a company has a lack of capital. Previous studies in the field has focused on financial warning signals and the reasons why the auditors’ accuracy in issuing the going concern warnings varies. This study focuses on going concern warnings and the listing about balance sheet for liquidations purposes. The purpose of the study is to identify the existence of going concern warnings and to increase the insight into the non-financial bases behind a going concern warning. The method of the study is of a quantitative nature and examined the last three audit reports of all companies which business failure ended in 2018. The content in the audit reports were studied to find going-concern warnings and listings about balance sheet for liquidation purposes, this information was later the basis for summaries, calculation and analyses. The study indicates that the presence of a listing regarding balance sheet for liquidation purposes are more frequent than the going-concern warnings from the auditor. The financial reasons behind a going concern warning is more frequent than the non-financial reasons. Going concern warnings and listing of balance sheet for liquidation purposes are in some cases visible as early as three years before the business ceases.