Syfte: Ett flertal studier har undersökt om socialt ansvarstagande (CSR) är lönsamt, men inga entydiga bevis finns. Tidigare undersökningar har dock implicit antagit att CSR-aktiviteter är lönsamma oavsett hur de implementeras. Vi ifrågasätter detta antagande och undersöker hur implementeringen av CSR påverkar dess lönsamhet. Vi undersöker om variablerna takt, konsekvens och väg förklarar relationen mellan CSR och bolagens lönsamhet. Metod: Studien är utförd enligt ett positivistiskt perspektiv med en hypotetisk-deduktiv ansats och en longitudinell design med fem års observationer. Data har insamlats från Thomson Reuters Eikon och Thomson Reuters Datastream. Data har analyserats med statistiska metoder. Resultat & slutsats: Studien visaratt implementeringen av CSR påverkar bolags CFP och studien diskuterar de teoretiska förutsättningarna för sådana effekter. Bolag kan påverka lönsamheten av CSRgenom att implementera den på rätt sätt. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatta studier av CSR-implementering är att inte bara mätabolagens redovisningsmässiga mått utan även se på de marknadsmässiga. Att mäta bolag CSR-aktiviteter med start i tidigare årtal än vi gjort kan dessutom öka möjligheten att mäta effekter av implementering. Uppsatsens bidrag: Föreliggande studie utvidgar CSR-litteraturen och redovisningslitteraturen genom att (1) diskutera hur implementering av CSR kan påverka dess lönsamhet och (2) empiriskt undersöka effekten av implementering av CSR på lönsamhet. Det praktiska bidraget är att kunskap om hur implementering av CSR kan påverka lönsamheten är till nytta för all implementering av CSR och för behovet av lagstiftning om socialt ansvarstagande. / Aim: A number of studies have investigated whether social responsibility (CSR) is profitable, but no unambiguous evidence exists. However, previous surveys have implicitly assumed that CSR activities are profitable regardless of how they are implemented. We question this assumption and investigate how the implementation of CSR affects its profitability. We investigate whether the variables pace, consistency and path explain the relationship between CSR and the company's profitability. Method: The study is conducted in a positivist perspective with a hypothetical deduction. The procedure is quantitative and secondary data has been collected from Thomson Reuters Eikon and Thomson Reuters Datastream. The data from this longitudinal study has been analyzed and processed in MiniTab. Result & Conclusions: The study is conducted in a positivist perspective with a hypothetical deduction and a longitudinal design with fiveyear’s observations. Data has been collected from Thomson Reuters Eikon and Thomson Reuters Datastream. Data has been analyzed using statistical methods. Suggestion for future research: A proposal for further study of CSR implementation is to not only measure the company's accounting standards but also look at the market-related. Measuring companies CSR activities starting in earlier years than we did can also increase the ability to measure effects of implementation. Contribution of the thesis: Present study extends the CSR literature and accounting literature by (1) discussing how implementation of CSR can affect its profitability and (2) empirically investigates the impact of CSR implementation on profitability. The practical contribution is that knowledge about how the implementation of CSR can affect profitability is beneficial to all implementation of CSR and the need for social responsibility legislation.

Bakgrund: Stigmatisering mot överviktiga personer är vanligt världen över och formas av fördomar och okunskap. Att leva med fördomar gentemot sin överviktiga kropp kan skapa en känsla av skuld och skam samt påverka det sociala livet. En stor del hälso- och sjukvårdspersonal uppvisar en avvisande attityd för att vårda patienter med övervikt och många patienter möter viktstigma i sin kontakt med vården. Syftet med litteraturstudien var att undersöka konsekvenserna för överviktiga patienter av stigmatiserat bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metoden var en allmän litteraturstudie där resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet i artiklarna belyste patienters upplevelse om de konsekvenser ett stigmatiserat bemötande inom hälso- och sjukvården kan innebära för dem. Resultatet visar att ett stigmatiserat bemötande ifrån hälso- och sjukvårdspersonal medför flera negativa konsekvenser för den överviktiga patienten. Resultatet mynnade ut i fem teman, en känsla av skuld och skam, oönskade råd och rekommendationer, den skambelagda kroppen, undvikande av hälso- och sjukvården samt bristande kommunikation. Slutsatsen visar att den personcentrerade vården var bristfällig. Till följd av tidigare vårderfarenheter som präglats av viktstigma valde patienter att inte söka vård vilket ses som den mest allvarsamma konsekvensen i resultatet. För att främja hälsa och ge en personcentrerad vård behöver sjuksköterskan vara medveten om de konsekvenser det stigmatiserade bemötandet medför och aktivt arbeta för en förändring. / Background: Stigmatization against people with overweight is common today worldwide and is an outcome of prejudice and ignorance. Living with prejudice against the overweight body can create guilt or shame and affect social life. Many healthcare professionals show a dismissive attitude towards caring for overweight patients, and many patients encounter weight stigma in their contact with healthcare. The aim of the literature study was to investigate the consequences for overweight patients of stigmatized approach from healthcare professionals. The method used was a general literature study based on ten scientific articles. The articles' results highlighted the overweighted patients' experiences of the consequences of a stigmatized approach in healthcare could bring. The results show that a stigmatized approach from healthcare professionals has several negative consequences for an overweight patient. The result contains five themes, a feeling of guilt and shame, unwanted advice and recommendations, the disgraced body, avoidance of health care and lack of communication. The conclusion shows that the person-centered care was inadequate. As a result of previous healthcare experiences containing weight stigma, patients chose not to seek care, which is seen as the most serious consequence in the result. In order to promote health and provide person-centered care, healthcare professionals need to be aware of the consequences of the stigmatized approach and actively work for a change.

In this study the aim was to investigate the area of non-celebrity people with a popular Instagram account, and indentify their motives to being active on Instagram, whether or not they maintained an online image and what consequences they could see as results of Instagram activity. Through six interviews with women between 17 and 28 years of age, the results showed the following patterns. The identified motives to Instagram use matched Whiting and Williams (2013) ten ways to apply Uses and Gratificatios Theory, and also identified three new ones: professional use, friendship and validation of oneself. Use of an online image was confirmed, as the interviewees stated how constructed to show ones best sides an Instagram account usually is, both theirs and others. Consequences and effects as result of Instagram use was stated to be both positive and negative, positive as inspiration, affirmation and easing contact with friends. Negative effects such as envy, comparisons, anxiety, a normalised view of unhealthy bodies, and the risk of addiction to Instagram use was noted.

VAL-Projekt

Ett av de viktigaste målen med redovisning är att informationen är jämförbar över tid och mellan företag, detta möjliggör bland annat för investerare att fatta rationella beslut. Idag är det lagstadgat att stora företag ska hållbarhetsredovisa men denna rapportering är flexibel vilket försvårar jämförelser. För att utveckla riktlinjer för hållbarhetsredovisning bildades 1997 Global Reporting Initiative, GRI. En av GRIs principer för att uppnå hållbarhetsredovisning av hög kvalitet är jämförbarhet och syftet med denna studie är därför att undersöka om svenska industriföretags rapportering av företagens miljömässiga påverkan är jämförbar över tid samt företag emellan enligt GRIs princip om jämförbarhet. För att undersöka detta har en analytisk modell tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Enligt denna modell finns det fyra faktorer som påverkar hållbarhetsredovisningars jämförbarhet - använda riktlinjer, rapporterade indikatorer, måttenheter samt absoluta och relativa tal. Studien utgick från intressentteorin som innebär att alla intressenter ska behandlas likvärdigt och att företagsledningen ska se till dessa intressenters bästa. En innehållsanalys gjordes av sju företags hållbarhetsredovisningar tre år i rad och rapporterna kodades med hjälp av ett kodningsschema och en kodningsmanual som utformats med utgångspunkt i den analytiska modellen. Dataanalysen visade att hållbarhetsredovisningarna till viss del är jämförbara över tid. Företagen rapporterar i stor utsträckning samma indikatorer och med samma måttenheter från år till år, men rapporterna saknar ofta relativa tal som beskriver förändringen från föregående år. Jämförbarheten mellan företag är något lägre då det skiljer sig åt vilka indikatorer som rapporteras och framförallt vilka måttenheter som används. / One of the most important objectives with accounting is that the information is comparable, both from one year to another and also between companies. This enables stakeholders to make rational decisions. Today, the law requires all large companies to report sustainability data but the requirements are flexible which makes it hard to compare data. To develop sustainability reporting guidelines, Global Reporting Initiative (GRI) was established in 1997. One of GRI’s principles to achieve high quality sustainability reporting is comparability. The aim of this study is to examine whether swedish industry companies’ reporting of their environmental impact is comparable from one year to another and between companies according to GRI’s principle of comparability. To examine this, an analytical model has been developed using previous research. According to this model there are four factors that affect the comparability of sustainability reports - the guidelines used, the reported indicators, the units of measurements, and absolute and relative numbers. The study was based on the stakeholder theory, which says that all stakeholder should be treated equally and that the managements should look to the best interest of the stakeholders. A content analysis of sustainability reports of seven companies over three years was made and the reports was encoded using a coding scheme and a coding manual that had been developed based on the analytical model. The data analysis showed that the sustainability reports partially is comparable from one year to another. The companies report the same indicators and with the same units of measurements from one year to another to a great extent, but often the reports lack relative number that describe the change from the previous year. The comparability between companies is slightly lower because the indicators reported and especially the units of measurements used vary.

Sammanfattning En utmaning för många kommuner i dagens digitala samhälle är att skapa effektiva och samhällsnyttiga e-tjänster för medborgare. Dessa e-tjänster skall förenkla kommunikationen mellan kommun och medborgare men också bidra till mer öppnare förvaltningar i kommunerna. För att göra detta behöver först en utveckling och förankring ske internt hos förvaltningarna i kommunen. För att åstadkomma denna utveckling av e-tjänster kan ett processorienterat arbetssätt användas. Processorientering innebär att man upprättar effektiva processer internt genom att optimera och utveckla sin egen verksamhet. Detta görs genom processmodellering där man identifierar alla de aktiviteter som finns i verksamheten och sätter in dem i ett samband för att i slutändan kunna få ut ett högre värde och bättre service för medborgaren. Att verksamhetsutveckla och att tänka i processer är inget nytt men att automatisera detta tänk kan vara en utmaning för många kommuner, en utmaning som skall resultera i kompetenta e-tjänster. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ studie där syftet är att kartlägga betydande konsekvenser av att en kommun använder sig av processorienterad e-tjänsteutveckling. Vi har genom en fallstudie intervjuat ett flertal medarbetare på en kommun för att få fram dessa konsekvenser. Perspektiven som har studerats är hur den interna verksamheten påverkas som helhet och hur dess medarbetare berörs. Tillsammans med den empiriska basen (i form av fallstudie, intervjuer och dokumentstudier) återfinns även en teoretisk referensram som vi knutit an till och därmed kunnat komma fram till en slutsats. Kommunen som har studerats bedriver sin processorientering genom att arbeta efter en viss metodik som innebär att processmodellörer och representanter från olika förvaltningar möts i workshopsbaserade sittningar. Deras uppgift är att tillsammans ta fram verksamhetens och medborgarnas krav och behov som sedan skall resultera i stringenta och digitaliserade processer. I och med denna metodik har många konsekvenser kunnat identifieras. Huvudsakliga vinster som kan uppstå när man sätter verksamhet och medarbetare i fokus är dels att man långsiktigare kan få en mer flexibel och slagkraftigare verksamhet som både förbättrar arbetsmetoder och ökar delaktighet hos medarbetare. I slutändan skall medarbetarna själva utveckla sin verksamhet och därmed kan man enklare påverka sin egen arbetssituation och ständigt sträva efter förbättringar. Detta i sin tur kan leda till en mer kundorienterad kommunal verksamhet där konsekvenser av att arbeta med processorientering leder till en god bas för kommande utveckling av e-tjänster. Dock är det viktigt att tänka på att engagemang är en viktig faktor för framgång. För långa och för många workshops kan leda till negativitet som i sin tur kan minska detta engagemang. Därmed kan det sluta med att man får dåliga processer som varken ger förhöjd nytta till medborgare eller mot den interna verksamheten. Får man till en god mobilisering och organisatorisk förberedelse för att utveckla e-tjänster ger vi som förslag att man behöver tänka på efterdokumentering och utvärdering, något som kan vara till stor hjälp för andra kommuner som vill utöva intern processorientering. Delad kunskap ger ökad kunskap och blir därmed en viktig pusselbit i ansatsen att få hållbara och livskraftiga processer som genererar samhällsnyttiga e-tjänster. / Abstract A challenge for many municipalities in today's digital society is to create effective and societal useful e-services for citizens. These e-services are to facilitate communication between the municipality and citizens but also to contribute to more open government in the municipalities. To accomplish this, the municipalities first need to develop and secure the internal administrations. To achieve this development of e-services, a process-oriented approach can be used. Process orientation means that you set up efficient processes internally to optimize and develop their own activities. This is done through process modeling, identifying all the activities available in the business and put them in a relationship that ultimately will generate a higher value and better service for citizens. To develop the business and to think in processes is not new, but to automate this thinking can be a challenge for many municipalities, a challenge that will result in qualified e-services. The essay is based on a qualitative study that aims to identify significant implications that a municipality can get when using process-oriented e-service development. Through a case study we have interviewed several employees of a municipality to produce these implications. The approaches that have been studied are how the internal operations are affected as a whole and how its employees are affected. In addition to the empirical base (in the form of case studies, interviews and document studies) we have linked a theoretical framework and thus have been able to come to a conclusion. The municipality that has been studied conducts its process orientation by working with a specific methodology, which means that process modelers and representatives from various administrations meet in workshop-based sessions. Their task is to jointly develop the business and the citizens' demands and needs which will then result in stringent and digitized processes. With this methodology many implications has been identified. The main benefits that can arise when you put the business operations and employees in focus is partly that in the longer term you can have a more flexible and stronger organization, activities that both enhance working practices and increase participation among employees. In the end, the employees themselves develop their activities and thus can more easily influence their own work situation and constantly strive for improvement. This in turn can lead to a more customer-oriented business where the implications of working with process orientation lead to a good base for future development of e-services. However, it is important to note that involvement is a critical success factor. Too long and too many workshops can lead to negativity, which in turn may reduce this commitment. This may lead to that you can get bad processes that do not provide increased benefits to citizens or to the internal operations. I you get a good mobilization and organizational preparation for the development of e-services we provide as suggestions that it is important to think about documentation and evaluation of the project. This in turn could be of great assistance to other municipalities who wish to pursue internal process orientation. Shared knowledge equals increased knowledge and thus becomes an important factor in the approach to sustainable and dynamic processes that generate societal and useful e-services.

This master thesis constitutes a review of literature from a post-colonial perspective to analyze the current conflict in south Sudan between the ethnic groups, the Nuer and the Dinka. The method used in this work is qualitative, with elements of hermeneutics. The work is based on the theories of postcolonial theory and the ethnicity and assumes the thesis of the grooves of the colonial era are also found in south Sudan and in particular by the ethnic groups that today live in the country. The aim of the thesis is to investigate the role of the colonial times have been, in the question of how the ethnic pattern looks in today's south Sudan, but also find out how the emergence of the current conflict in the country can be seen as a colonial consequence. The result shows that colonialism had a major impact on the population in the southern region and by the policy, the oppression and the new ranking structures in south Sudan strengthened the hatred between the ethnic groups and the conflict between the Nuer and Dinka could live on.

Abstract The aim with this study is to examine how practicing history teachers in upper secondary school deal with historical thinking concepts. The three main questions are: which concepts do teachers use in their courses and when do they use them? How can teachers’ use of different historical thinking concepts be described in terms of reconstruction and construction? What factors influence teachers when they work with historical thinking concepts?   To answer these questions, the material, for example tests, lesson plans and notes of seven teachers has been analyzed. These analysis were followed by interviews with the teachers.   The empirical data have been handled in two steps. The first step is a survey of what historical thinking concepts teachers use and when they use them. The survey was done as a detailed reading of the teachers’ material. In this survey two historical thinking concepts, evidence and cause and consequence, have been selected for further analysis, which is the second step.   The results show that when teachers deal with the historical thinking concept of evidence they show their students models and ways to handle evidence. This is not the case when teachers handle the historical thinking concept of cause and consequence. Models are shown here as well but not to the same extent. The result also shows that the teachers’ handling of evidence in a greater extent leads to construction compared with their handling of cause and consequence.   The explanations provided in the study also point to the different character between the two concepts and what form of test the teachers’ use and what words are used to communicate for example cause and consequence. Furthermore, the explanations also indicate that the teachers’ view of what historical knowledge contains of, together with what kind of students and what other subject they teach play some part in their dealing with historical thinking concepts. / Vilka tankeredskap hanterar historielärare i sin undervisning och när framkommer dessa i de kurser lärare undervisar i? Hur hanterar lärare tankeredskap i termer av rekonstruktion och konstruktion? Dessa frågor ställs i denna studie som bygger på en analys av sju lärares undervisningsmaterial och på uppföljande intervjuer med lärarna. I den första delen kartläggs de tankeredskap som lärare hanterar i hela kurser som de undervisar i. Ett resultat av denna del är att orsak och konsekvens är det dominerande tankeredskapet som lärare hanterar. Ett annat resultat är att tankeredskapens förekomst i lärarnas kurser uppvisar stora variationer. I den andra delen sker en fördjupad analys av två tankeredskap, källor och källkritik samt orsak och konsekvens. I denna analys framkommer att lärarnas hanterande av källor och källkritik i större utsträckning kan beskrivas i termer av konstruktion, jämfört med lärarnas hanterande av orsak och konsekvens. I analysen framkommer också att lärare kan hantera tankeredskap i två steg; det som i studien kallas tankeredskap som modell respektive tankeredskap som process. / <p>Ingår i CSD-serien.</p> / Ingår i CSD-serien

<p>Scania InfoMate develops web applications that support truck distributors and workshops with the necessary tools for an effective maintenance process. However, the end-users of these applications are faced with as many different graphical interfaces as there are applications. As a consequence, important effects of recognition are lost, developers spend unnecessary time designing new solutions for each application and Scania InfoMate does not present a homogeneous brand image towards its customers.</p><p>Therefore the aim of this study is to give a suggestion of how a standardized graphical interface for web applications at Scania InfoMate should be designed. The given suggestion should come from thorough investigation of both end-user needs and recent research within the area of usability. In addition to a standardized interface this study also aims to deliver guidelines that support future web application development at Scania InfoMate.</p><p>Through a combination of methods, mainly heuristic evaluation and user interviews, an elaborate description of usability and consistency problems in a defined web application portfolio is produced. This served as a basis for developing an interface design suggestion and helped pinpoint crucial areas in need of usability and consistency guidelines.</p><p>The main findings are a graphical interface design suggestion that specify positioning and visualization of common interface elements and guidelines ensuring that future web application development at Scania InfoMate is kept at a high standard regarding usability and consistency. This study also points out areas for further development at Scania InfoMate and suggests that additional studies should take place to establish a common view on consistency issues.</p>

Scania InfoMate develops web applications that support truck distributors and workshops with the necessary tools for an effective maintenance process. However, the end-users of these applications are faced with as many different graphical interfaces as there are applications. As a consequence, important effects of recognition are lost, developers spend unnecessary time designing new solutions for each application and Scania InfoMate does not present a homogeneous brand image towards its customers. Therefore the aim of this study is to give a suggestion of how a standardized graphical interface for web applications at Scania InfoMate should be designed. The given suggestion should come from thorough investigation of both end-user needs and recent research within the area of usability. In addition to a standardized interface this study also aims to deliver guidelines that support future web application development at Scania InfoMate. Through a combination of methods, mainly heuristic evaluation and user interviews, an elaborate description of usability and consistency problems in a defined web application portfolio is produced. This served as a basis for developing an interface design suggestion and helped pinpoint crucial areas in need of usability and consistency guidelines. The main findings are a graphical interface design suggestion that specify positioning and visualization of common interface elements and guidelines ensuring that future web application development at Scania InfoMate is kept at a high standard regarding usability and consistency. This study also points out areas for further development at Scania InfoMate and suggests that additional studies should take place to establish a common view on consistency issues.