No description available.

Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser och kontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvården och frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barn upplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrar samt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främja kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativ då vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefon samt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt för att analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finns samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontakt med frihetsberövade föräldrar i liten skala. En slutsats som vi har dragit av vår studie är att det finns få platser till de 8 – 10 000 barn som har frihetsberövade föräldrar. Enligt våra beräkningar har drygt 90 procent av barnen inte tillgång eller får inte tillgång till de frivilliga organisationernas insatser för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar. Samtliga barn har tillgång till de få insatser kriminalvården har att erbjuda såsom bland annat barnanpassade besöksrum. Barn med frihetsberövade föräldrar har börjat uppmärksammas och vi författare hoppas och tror att samtliga barn ska kunna få tillgång till aktiviteter för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.

<p>Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser och</p><p>kontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvården</p><p>och frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barn</p><p>upplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrar</p><p>samt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främja</p><p>kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativ</p><p>då vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefon</p><p>samt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt för</p><p>att analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finns</p><p>samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontakt</p><p>med frihetsberövade föräldrar i liten skala. En slutsats som vi har dragit av vår studie är att det</p><p>finns få platser till de 8 – 10 000 barn som har frihetsberövade föräldrar. Enligt våra</p><p>beräkningar har drygt 90 procent av barnen inte tillgång eller får inte tillgång till de frivilliga</p><p>organisationernas insatser för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.</p><p>Samtliga barn har tillgång till de få insatser kriminalvården har att erbjuda såsom bland annat</p><p>barnanpassade besöksrum. Barn med frihetsberövade föräldrar har börjat uppmärksammas</p><p>och vi författare hoppas och tror att samtliga barn ska kunna få tillgång till aktiviteter för att</p><p>främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.</p>

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har beträffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa, samt hur de i detta sammanhang ser på användandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgå från Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet när det gäller barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning.

Westrin, Lasse (2023). Konsultation i Samråd. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syftet med denna studie är att synliggöra och bidra med kunskap om den samrådande funktionen i Skolverkets, läsa, skriv, räkna- garanti, för tidiga insatser. Vidare är studiens syfte att undersöka hur specialpedagoger/speciallärare samt förskollärare tolkar och upplever den samrådande funktionen i garantin. För att besvara studiens frågeställning användes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Studien belyser både personal med specialpedagogisk kompetens och förskollärares perspektiv och upplevelse av den samrådande funktionen i garantin. Då konsultation i samråd bygger på utveckling och kommunikativt lärande, så antas studien grunda sig i Vygotskijs sociokulturella teori. I studien framkom att respondenterna tolkar begreppet samråd liknande. Vidare visar studien att respondenterna inte alls, eller i olika grad arbetar efter Skolverkets riktlinjer kring den samordnande funktionen.  Studien visade utifrån respondenternas reflektioner och praktiska erfarenheter, att de såg den samrådande funktionen som ett kunskapsutvecklande forum. Utifrån studien framkom även att respondenterna upplever ett större fokus på insatser för elever i behov av stöd, efter införandet av läsa, skriva, räkna-garantin. Studien påvisar Skolverkets intention att tydliggöra det specialpedagogiska uppdraget i garantin. Konsultationen mellan personal med specialpedagogisk kompetens och läraren ska enligt Skolverkets riktlinjer ske i samråd, vid implementering av insatser för elever i behov av stöd. Studien förväntas bidra med kunskap kring upplevelsen, utfallet och definitionen av konsultation i samråd. Befintlig studie visar att vid implementeringen av tidiga insatser och i det förebyggande arbetet har specialläraren en central roll. Dels i det konsultativa arbetet i den samrådande funktionen, men även i undervisning riktad mot elever i behov av stöd. / Nej

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva rådgivningssamtalet vid centrala sjukvårdsrådgivningar. Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl och PubMed. Resultatet visade att rådgivningssamtalet innehöll en gemensam interaktion och bedömningsprocess, där sjuksköterskan analyserade och tolkade det objektiva och subjektiva i den vårdsökandes hälsoproblem för att nå fram till samförstånd i beslut och åtgärd. Processen skedde i ett ansiktslöst icke fysiskt vårdmöte mellan sjuksköterskan och den vårdsökande och kunde beskrivas utifrån fyra faser 1) att samla information 2) att analysera och tolka 3) att bedöma 4) att åtgärda. Sjuksköterskans möjligheter med samtalet var att skapa en bra relation och god kontakt, analysera hälsoproblemet och bedöma behov av vård och tolka den vårdsökandes känslor av upplevelsen runt symtom och situation. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter med att ställa de rätta frågorna och att hantera känslor hos den vårdsökande. De vårdsökandes möjligheter var att bli vägledda och lotsade, hjälp att hantera oro och stöd till egen förmåga att hantera hälsoproblemet samt att bli tagen på allvar och att få vara delaktig. Att inte få respekt och bekräftelse av känslor och önskningar runt hälsoproblemet samt att bli behandlad som ett objekt var svårigheter för den vårdsökande i rådgivningssamtalet. Rådgivningssamtalets innehåll kan beskrivas som en process med fyra faser liknande vårdprocessen med en gemensam interaktion och beslutsprocess mellan sjuksköterskan och den vårdsökande för att nå fram till samförstånd i beslut och åtgärd. / The aim of the present literature studie was to describe the process of telephone nursing at the central medical care help line. Article search was performed through PubMed and Cinahl. The results showed that counseling call could be described by four phases 1) collect and disseminate information 2) analysis and interpretation 3) assessment 4)proceed. Opportunities for the nurse were to create a good relationship and good contact, analyze health problem and assess care needs and interpret the care seekers feelings of experience of the symptoms and situation. Results showed that nurses experienced difficulty in asking the right questions and to manage emotions of the care seekers. The care seekers opportunities in counseling call were to get their health assessed and guidance in managing their health problems, both practical and emotional. Not getting the respect and acknowledgment of feelings and desires around health problem were difficulties for the care seekers in the counseling call. The conclusion from this study is that the call may be described as a process with four phases similar to the care process with an interaction and decision-making with the nurse and the care seekers together to reach consensus in decision and action.

Syftet med studien har varit att undersöka vad några specialpedagoger verksamma inom grundskolan berättar om handledning och konsultation i skolan. Studien har genomförts utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med syfte att fånga informanternas berättelser, i enlighet med narrativ teori. Efter genomförandet av intervjuerna transkriberades, kodades och tematiserades dem, vilket utmynnade i olika teman och subteman i relation till syfte och frågeställningar. Resultatet visar att rollen som specialpedagog formas olika utifrån faktorer som styrdokument, utbildning, förväntningar, erfarenheter, personliga intressen och förutsättningar som ges i den egna verksamheten. Det kvalificerade samtalet skrivs fram som ett paraplybegrepp för studien och berättelserna kring detta samtalsbegrepp och begreppen handledning och konsultation, som rör avgränsningen för densamma, skiljer sig åt mellan informanterna. Det framkommer en tvetydig bild av definitionen av det kvalificerade samtalet likväl som uppfattningen och tolkningen av begreppen handledning och konsultation. Det är tydligt att specialpedagogens otydliga roll har en stark inverkan på vad informanterna berättar om handledning och konsultation då rollen formas, enligt studien, mycket efter personen som innehar rollen. För att vidareutveckla det kvalificerade samtalet som kraftfullt verktyg i praktiken skulle den pedagogiska handledningen med fokus på pedagogisk utveckling behöva diskuteras vidare. Vi ser också behovet av att säkerställa rektorers kunskap kring uppdraget, som ett led i att bereda plats för samtalsuppdraget i praktiken. / The purpose of the study has been to investigate what some Special Educational Needs Coordinators working in elementary school have to say about supervision and consultation at school. The study has been conducted on the basis of qualitative, semi-structured interviews with the purpose of capturing the informants' stories according to narrative theory. After undertaking the interviews, they were transcribed, encoded and thematized, which resulted in different themes and subthemes in relation to the purpose of the study as well as to our research- questions. The results show that the role of a Special Educational Needs Coordinator is formed differently, depending on factors such as; governing documents, education, expectations, experiences, personal interests and the current conditions in their individual workplaces. The qualified conversation is written as an umbrella term for the study and the stories about this concept of conversation and the concepts of supervision and consultation, concerning the boundaries, differ between the informants. There is an unclear picture of the definition of the qualified conversation, as well as the perception and interpretation of the concepts of supervision and consultation. It is evident that the Special Educational Needs Coordinator's unclear role has a strong impact on what the informants tell us about supervision and consultation as the role is formed, according to the study, mostly based on the person holding the role. In order to further develop the qualified conversation as a powerful tool in practice, pedagogical guidance focusing on educational development needs to be further discussed. We can also identify a need to ensure the headteacher's knowledge of the assignment, as part of preparing a place for the communication assignment in practice.

The study has consisted of creating a place for snow storage with a connecting storm water facility. This is based on findings regarding concentrations of pollutants in Luleå's snow storages in combination with Luleå's standards for design of these storages. For Luleå Municipality, the stormwater issue is relevant as the number of floods will increase as Luleå expands. This results in a greater ratio of hard-made surfaces with increased surface runoff that create risks of flooding and property damage, something that will intensify even further with climate change. Besides this, the runoff concentration of pollutants that are transported out into recipients also increases. The study has been carried out in Luleå, via Luleå Municipality and LTU. The purpose of the study was to answer the following questions:"What concentrations of pollutants are found in Luleå's meltwater?", "What does Luleå' smanagement of snow storage look like, and why?", "Where can a snow storage be placed in Luleå to enable year-round recreation?” and "Which stormwater solution should be chosen to filter pollutants from this snow deposit?". This was answered via seven different means of gathering data: literature studies, field studies/observations, meetings/interviews &amp; E-mail exchanges, selection of a stormwater facility, calculations, simulations, and conceptual design. Through these means, the study concluded that the concentrations of pollutants in meltwater are generally greater than in stormwater, that there are recommendations regarding the size, location and safety of Luleås snow storages, that any snow storage should preferably be located where motor traffic is not present and that its space should be usable year round with regard to recreation, and that a wetland is the most suitable facility for filtering the pollutants in the meltwater from this deposit. Overall, the results conveys that the spaces set aside for snow and meltwater treatment should enable year-round recreation, in addition to their technical functions. However, does the results show nothing in terms of management of extreme cases of rainfall nor any types flooding preventions relating to stormwater management. This paper does not provide any suggestions for a snow storage site nor a stormwater treatment facility for cities with a similar or different climate. The reason that onlyr ecreation and pollution treatment were considered is because these are the most relevant in this context, firstly since toxins are more prevalent in meltwater than in stormwater, and because recreation associated with snow is a given aspect of usage. Thus were a suitable frame of question and suitable means used to generate reasonable and acceptable results.

Univ., Diss.--Bern, 2004. / Literaturverz. S. [289] - 301.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de stora folksjukdomarna i västvärlden och numer även i utvecklingsländerna. Då patienterna är i behov av korrekt information för att lära sig att hantera och leva med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur patienterna upplever information från vården. Syfte: Syftet var att utforska vad för erfarenheter patienter med diabetes typ två har av information från vården.  Metod: En litteraturstudie som är baserad på tidigare forskning om diabetes typ två och information. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats med textanalys. Resultat: Resultatet i denna uppsats visar att patienterna efterlyser information som är anpassad till dem som unika individer och som är lätt att förstå och hantera, då de behöver verktyg för sin egenvård. Fyra teman som framkom: Svårigheter att ta emot och anpassa sig efter information, Information anpassad till att klara av dagligt liv, Skillnader på information från läkaren och sjuksköterskan och Anpassad information. Diskussion: Resultatet diskuteras bl a i förhållande till Orems teori kring egenvård. Då patienterna ofta har svårt att anpassa till sin sjukdom behöver de stöd i form av information för att klara av att leva ett så normalt liv som möjligt. Detta blir allt viktigare då diabetes typ två är en sjukdom som kryper allt lägre ner i åldrarna och det därmed är något man ska leva länge med. / Background: Diabetes type 2 is one of the largest forms of lifestyle disease in the developed countries, but in later years, also in development countries. Patients are in need of accurate information to learn how to manage and live with the disease. Therefore it is important that nurses have knowledge of how patients perceive information from health care.  Aim: The aim of the present study was to investigate what experiences patients with diabetes type two has regarding information from health care. Method: A literature study based on previous research regarding diabetes type two and information to patients. Twelve scientific articles with qualitative approach was analysed with text analysis. Result: The results show that the patients call for information that is tailored to them as unique individuals and that is easy to understand and adapt to, as they need tools for their self-care. Four themes emerged: Difficulties to accept and adapt to information, Information adapted to cope with daily life, Differences in information from the physician and the nurse and Accessible information. Discussion: The results are discussed in relation to Orem theory of self-care. Since patients often have difficulty adjusting to their disease, they need support in terms of information to be able to live as normal a life as possible. This becomes increasingly important, as diabetes type two is a disease that younger and younger ages, and it is therefore something they have to live a long time with.