Bakgrund Huvudansvaret för undervisning i privatekonomi ligger på ämnet hem- och konsumentkunskap. Statistik från Skolverket visar att 94,3% av eleverna går ut grundskolan med lägst betyg E i hem- och konsumentkunskap, men trots detta visar rapporter från Folkhälsomyndigheten att psykisk ohälsa kopplat till ekonomiska bekymmer ökar och Kronofogdemyndigheten rapporterar att överskuldsättningen bland unga växer och påverkar samhället i stort. Syfte Att undersöka vilka erfarenheter unga vuxna har inom området konsumtion och ekonomi i hem- och konsumentkunskap. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta respondenter, fyra kvinnor och fyra män i åldrarna 19–27 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Visade att respondenternas erfarenhet av undervisningen i konsumtion och ekonomi upplevdes som meningsfull, men otillräcklig. Samtliga respondenter drog slutsatsen att den primära kunskapskällan inom konsumtion och ekonomi var omgivningen och erfarenheter från livet. Respondenterna uttryckte att undervisningen hade ett brett fokus som inkluderade många olika perspektiv. Respondenterna upplevde att möjligheterna till lärande påverkades av lärarens bemötande och undervisningsstil. Slutsats Resultatet visar att det finns erfarenheter hos de unga vuxna som tyder på att den utbildning de fått inom ämnesområdet konsumtion och ekonomi inte varit tillräcklig för dem för att känna en trygghet som unga vuxna med eget ansvar över sitt hushåll, och att kunskapen inom ämnesområdet främst kommit från omgivningen samt att prova sig fram i livet. Resultatet bekräftas av myndighetsrapporter som visar på en utbredd okunskap i privatekonomi som påverkar samhället i stort. Områdets meningsfullhet samt att läraren har en stor betydelse för lärande ställer höga krav på både lärare och lärarutbildare styrks av tidigare forskning om relationskompetens, men kan ge en indikation på att vidare forskning inom området behövs. / Background The main responsibility for teaching personal finance lies in the subject of home and consumer studies. Statistics from the National Agency for Education show that 94,3% of the students leave primary school with the lowest grade E in home and consumer studies, but despite this, reports from the Swedish Public Health Agency show that mental illness linked to financial worries is increasing. The Swedish Enforcement Agency reports that over-indebtedness among young people grows and affects society at large. Objective To investigate what experiences young adults have in the area of consumption and economics in home and consumer studies. Method Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight respondents, four women and four men aged 19–27. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results Showed that the respondents' experience of teaching consumption and economics was perceived as meaningful, but insufficient. All respondents concluded that the primary source of knowledge in consumption and economics was the environment and experiences from life. The respondents expressed that the teaching had a broad focus that included many different perspectives. The respondents felt that the opportunities for learning were affected by the teacher's approach and teaching style. Conclusion The results show that there is experience among the young adults that times that the education has received in the subject area consumption and economics have not been enough for them to feel secure as young adults with their own responsibility over their household, and that the knowledge in the subject area has come from the surroundings and to try your hand at life. The result is confirmed by government reports that show a widespread ignorance in personal finance that affects society at large. The subject area's meaningfulness and the fact that the teacher is of great importance for learning places high demands on both teachers and teacher educators, as evidenced by previous research on relationship competence, but can give an indication that further research in the area is needed.

Sammanfattning Skolämnet hem- och konsumentkunskap har en praktisk utgångspunkt där matlagning är centralt. Under våren 2020 nåddes Sverige av Covid-19-pandemin. Smittspridningen ökade snabbt och många skolor ställde delvis om sin verksamhet till distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärares undervisning anpassats och förändrats under Covid-19-pandemin samt vilka erfarenheter de hade av det. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem hem- och konsumentkunskapslärare, i olika åldrar, från olika delar av Sverige, med olika lång undervisningserfarenhet i ämnet. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys av materialet genomfördes. Resultatet presenteras i fyra teman som identifierats under analysarbetet. Flertalet anpassningar och förändringar synliggörs i resultatet, och samtidigt blir det tydligt att undervisning i hem- och konsumentkunskap under Covid-19-pandemin medfört en ökad arbetsbelastning för lärarna. Den mest uppenbara förändringen var att praktiska och teoretiska moment i undervisningen delades upp. Nya undervisningssätt innebar att lärarna behövde skapa nya uppgifter som krävde skriftlig återkoppling istället för muntlig. Detta var mer tidskrävande. Under de praktiska lektionerna uppstod merarbete kring att upprätthålla god hygien i undervisningssalen. Lärarna behövde ofta undervisa elever på distans och elever i klassrummet samtidigt, vilket var en svår och krävande uppgift. Skolledningens organisatoriska beslut, samt ledningens stöd inom verksamheten, var avgörande för lärarnas arbetsbelastning och deras erfarenheter av att undervisa under Covid-19-pandemin. Sammanfattningsvis gjorde de intervjuade hem- och konsumentkunskapslärarna under Covid-19-pandemin flera olika anpassningar och förändringar i sin undervisning som i sin tur ledde till ökad arbetsbelastning.

Recept förekommer ofta i undervisningen inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Men det är inte helt utan problem som eleverna möter receptet. Det finns mycket som eleverna måste kunna för att de ska kunna använda recepten och omvandla det till en maträtt.   Syftet med undersökningen var att titta på några svårigheter som eleverna upplever när de tolkar ett recept. Vilka delar av receptlitteracitet som finns i elevernas beskrivning av sin användning av recept och om de tar med sig erfarenheter från andra skolämnen för att tolka ett recept. De teorier som ligger till grund för att undersöka detta är dels receptlitteracitet som föreslås sammanfatta den kunskap som behövs för att kunna tolka ett recept. Transfer är en teori som försöker visa att eleverna tar med sig erfarenheter från ett ämne för att använda kunskaperna i ett annat sammanhang. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer. Det är totalt 39 elever som har intervjuats i grupper om 4 till 5 elever.   Resultat visar att eleverna beskriver svårigheter med att tolka ett recept och de kan knytas till receptlitteracitetens fem aspekter. Eleverna konstaterar att matematiken är viktig för att man ska kunna använda ett recept. Svenska är viktigt för att kunna läsa men det krävs att man lär sig de speciella begreppen inom HKK för att de ska lyckas använda recepten.

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas.

Problembeskrivning: Eftersom det finns så många olika miljömärkningar blir det svårt för konsumenter att skilja de mest pålitliga märkningarna åt. Utan tillräcklig kunskap kan konsumenter inte göra välgrundade miljöval när de handlar, vilket kan ha negativa konsekvenser för framtiden. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka graden av miljövetenhet bland konsumenter vid val av tvättmedel. Studien genomfördes bland Eskilstunas konsumenter. Dessutom var syftet med uppsatsen att undersöka den yngre generationens framtidsutsikter när det gäller deras kunskap om miljömärkningar och hur det påverkar deras val av tvättmedel. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ undersökning i form av tidigare forskningar och fortsatte med en kvalitativ undersökning i form av intervjuenkätundersökning följd med jämförelse och deduktiv analys.  Slutsats. Resultaten av studien indikerar att de flesta av respondenter har bristfälliga kunskaper om miljömärkningar. Trots en medvetenhet om miljöfrågor, saknar de kunskap för att kunna fatta informerade beslut. Priset verkar inte ha en betydande roll i deras köpbeslut. Samtidigt visar det sig att kvinnorna inom äldre generation är mer engagerade i miljöfrågor. Slutligen är det min förståelse att Konsumentverket bör göra en konkret lösning, till exempel en tryckt guide med miljömärkningar för produkterna som är grundläggande för vår dagliga försörjning, som mat, tvättmedel och rengöringsmedel. Detta tycker jag kommer höja kunskapen om hållbar konsumtion bland alla generationer. / Problem description: Because there are so many different eco-labels, it becomes difficult for consumers to distinguish the most reliable labels. Without sufficient knowledge, consumers cannot make informed environmental choices when shopping, which can have negative consequences for the future. Purpose: The purpose of this essay was to investigate the environmental awareness among consumers when they are choosing detergents. The study was made among Eskilstuna's consumers. In addition, the purpose of the essay was to investigate the future prospects of the younger generation in terms of their knowledge of environmental labels and how it affects their choice of detergents. Method: The study was based on a qualitative investigation in the form of previous research and continued with a qualitative investigation in the form of an interview questionnaire followed by comparison and deductive analysis. Conclusion. The results of the study indicate that majority respondents have insufficient knowledge about environmental labels. Despite an awareness of environmental issues, they lack the knowledge to make informed decisions. Price does not seem to play a significant role in their purchase decisions. At the same time, it turns out that women in the older generation are more engaged in environmental issues. Finally, it is my understanding that the Swedish Consumer Agency should make a concrete solution, for example a printed guide with environmental labels for the products that are fundamental to our daily livelihood, such as food, detergents and cleaning agents. I think this will raise awareness of sustainable consumption among all generations.

Vi lever idag i en värld som ständigt är under förändring och det gör att vi behöver anpassa oss därefter. Det är en värld och ett samhälle som skiljer sig markant från de åren då man introducerade hem- och konsumentkunskap. Syftet med detta arbete är att undersöka hur erfarna lärares uppfattningar om ämnet hem- och konsumentkunskaps innehåll och status har förändrats över tid.                        Med hjälp av intervjuer från erfarna hem- och konsumentkunskapsslärare försöker jag få en insyn i hur ämnet har förändrats. Arbetet har en teoretisk förankring i det humanekologiska synsättet. Där syns ett tydligt samband mellan människan, dess natur och omgivning, då det skapar en helhet i vårt samhälle och tillvaro.                        I resultatet och analysen av undersökningen kan man tydligt se att lärarna uppfattar att ämnet hem- och konsumentkunskap har genomgått stora förändringar från 1985–2024 vilket kan kopplas att ämnet har genomgått hela sex kursplaner över denna tid. I undersökningen får man även fram ett tydligt svar angående ämnet hem- och konsumentkunskaps status. Lärarna uppfattar det som att statusen är låg när det pratas om timplan, men ser de till statusen bland eleverna uppfattas den var mycket positiv över åren.    Nyckelord: hem-och konsumentkunskap, home economics, konsumtion, timplan, humanekologi

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap kring hur olika läroböcker i Hem- och konsumentkunskap kan skilja sig åt vad gäller kopplingen till styrdokument, samt hur innehållet i böckerna har förändrats mellan LGR11 och LGR22. Studien undersöker också om innehållet i böckerna är proportionerligt i relation till den timplan som finns för ämnet Hem- och Konsumentkunskap. Fyra böcker från två bokförlag har granskats och analyserats. För att granska dessa användes en kvantitativ textanalysmetod. Resultatet visar att alla fyra läroböcker behandlar alla delar av det centrala innehållet i LGR11 och LGR22. Innehållet i böckerna har anpassats i relation till läroplanerna, även om ändringarna till stor del handlar om omformuleringar, ändringar av rubriker och omplacering utav texter. Samtliga böcker innehåller en stor del text kopplat till ämnets teoretiska delar samt en stor receptsamling vilket kan vara problematiskt i relation till den timplan som finns idag. En slutsats som kan dras utifrån studien är att fler läroboksanalyser behöver göras. Med fördel en kvalitativ analys där texternas innehåll granskas mer noggrant, samt en bildanalys.

Bakgrund Att slänga mat som är fullt ätbar innebär ett enormt slöseri med jordens resurser. Genom ämnet hem- och konsumentkunskap ges eleverna kunskap i att kunna tillaga mat och kunskap om hur handlingar påverkar jordens resurser. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur tre behöriga och verksamma lärare resonerar kring arbetet med matsvinn under lektioner i hem- och konsumentkunskap. Metod Semistrukturerade intervjuer med behöriga och verksamma lärare i hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna genomfördes digitalt via Teams. Den transkriberade texten analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att deltagande lärare ansåg att planering, inköp och hantering av livsmedel är viktig för att begränsa matsvinn men att det samtidigt är viktigt att eleverna får öva på praktiska moment som ibland genererar matsvinn. Slutsats Studien visar att respondenterna var medvetna om att genom att eleverna behövde visa att de hade förmågan utföra praktiska moment i utbildningen, kunde matsvinn uppstå. Resultatet bekräftar tidigare forskning som visar att elevers smakpreferenser kan utgöra en bidragande faktor. Vidare visar studien att deltagande lärare var medvetna om att deras roll har betydelse, till exempel vid planering, inköp och hantering av livsmedel. I sin tur är det viktigt att lärare ges goda förutsättningar för sitt arbete. Matsvinn påverkar både miljö och ekonomi. Genom skolämnet hem- och konsumentkunskap ges våra unga medborgare bättre möjligheter att göra medvetna val som i sin tur har betydelse för hållbarhet för både individ och samhälle. / Background Throwing away food that is fully edible means a huge waste of the earth's resources. Through the subject of home consumer studies students are given knowledge of being able to prepare food and knowledge of how actions affect the earth's resources. Purpose The purpose of the study was to investigate how three certificated and active teachers reason about the work with food waste during lessons in home and consumer studies. Method Semi-structured interviews with certified and active teachers in home consumer studies. The interviews were conducted digitally via Teams. The transcribed text was analyzed through a qualitative content analysis. Results The results showed that the participating teachers believed that planning, purchasing and handling food is important to limit food waste, but that it is also important that the students get to practice practical steps that sometimes generate food waste. Conclusion The study shows that the respondents were aware that because the students needed to demonstrate that they had the ability to carry out practical aspects of the education, food waste could occur. The result confirms previous research showing that students' taste preferences can be a contributing factor. Furthermore, the study shows that participating teachers were aware that their role is important, for example when planning, purchasing and handling food. In turn, it is important that teachers are given good conditions for their work. Food waste affects both the environment and the economy. Through the school subject home and consumer studies, our young citizens are given better opportunities to make informed choices which in turn have an impact on sustainability for both individuals and society.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur cirka 75 elever i årskurs åtta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en ämnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lärandeprocess inom ämnesområdet hållbar utveckling och hållbar livsstil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehåller insamlad data i form av en ämnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning där hela processen från början till slut har vägts in genom 12 studiemotiverade elevers berättelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgående gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gång. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lärandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med på ämnesområdets bana när de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde då att de fick mer tid till att fördjupa och befästa sina kunskaper. Slutsatser av detta examensarbete är att elever behöver tid till att införa nya rutiner och arbetsmetoder, så som t.ex. loggböckers funktion och ämnesintegrerad undervisning. Utöver detta upplever elever ämnesintegrerad undervisning som något positivt och en eventuell framtida forskning skulle vara ämnesintegrerad undervisning utifrån olika tidsepoker, ämnesövergripande över alla skolämnen, alternativt en jämförelse kring hur ickestudiemotiverade elever upplever denna typ av undervisningsmetod. Genom tematiska arbetssätt, erfarenhetsträning och systematisk inlärning har eleverna genom detta examensarbete erhållit en holistisk syn på hållbar utveckling. Eleverna visar prov på kunskaper från ett livslångt och livsvitt lärande.

Tidigare forskning på läromedel om klimatförändringar visar att människans roll i processerna döljs på olika sätt i den grammatiska realiseringen. Ett av syftena med ämnet hem- och konsumentkunskap är att elever ska utvecklas som konsumenter utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I läromedel för hem- och konsumentkunskap finns således fakta om klimatförändringar. Syftet med undersökningen är att synliggöra hur den språkliga realiseringen i läromedelstexter om klimatförändringar påverkar förutsättningarna att genom texterna se samband mellan mänskligt handlande och klimatpåverkan. Materialet för studien utgörs av sex texter hämtade från två olika läromedel i hem- och konsumentkunskap. Undersökningen har både sin teoretiska och metodologiska grund i systemisk-funktionell grammatik. Resultaten visar att det i böckerna finns två undertyper av texter som i olika grad hämtar språkliga resurser från ett vetenskapligt register. De texter som beskriver klimatförändringar allmänt har fler drag från ett vetenskapligt register; de har mycket få mänskliga förstadeltagare och en hög andel abstrakta fenomen, delvis bestående av grammatiska metaforer, som förstadeltagare. Texterna med en mer praktisk inriktning skriver i större utsträckning ut mänskliga förstadeltagare och skapar en tydligare koppling mellan människans handlande och påverkan på klimatet.