Frågeställningar: Hur påverkas konsumtionen av digitala nyheter av individuella preferenser och ålder? Hur påverkas inställningen till digitala nyheter på olika utlämningsformer av individers preferenser och ålder? Syfte: Studiens syfte är att beskriva konsumtionen av digitala nyheter i olika åldersgrupper och att analysera konsumenters individuella preferenser gällande detta. Vidare är syftet att analysera de faktorer som påverkar konsumtionen av digitala nyheter. Ett delsyfte är även att beskriva och analysera olika åldersgruppers preferenser och inställning gällande olika utlämningsformer för digitala nyheter. Det slutliga syftet är att tillhandahålla rekommendationer till digitala nyhetsbyråer som de kan använda sig av för att tillmötesgå individers preferenser vid konsumtion av digitala nyheter. Metod: Studien har genomförts med en en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Primärdata samlades genom intervjuer och fokusgrupper. Resultat och slutsatser: Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att konsumtionen av digitala nyheter påverkas i större grad av individuella preferenser än ålder. Vidare identifierades påverkansfaktorer, där intresse påvisades vara en av de viktigaste. Respondenterna uppvisade en positiv inställning till mobila nyhetsapplikationer och sociala medier som utlämningsformer för digitala nyheter. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Studien bidrar med åtta faktorer som påverkar konsumtionsmönstret av digitala nyheter. Vidare bidrar studien med en klargörelse av individuella preferenser gällande utlämningsformer för digitala nyheter. Studiens resultat kan sedan ligga till grund för hur digitala nyhetsbyråer kan tillmötesgå konsumenters preferenser.  Nyckelord: Konsumentbeteende, konsumtionsmönster, individuella preferenser, ålder, digitala nyheter / Research question: How is the consumption of digital news affected by individual preferences and age? How is the attitude towards digital news on different digital channels affected by individual preferences and age? Purpose: The purpose of the study is to describe the consumption of digital news in different age groups and to analyse consumers’ individual preferences regarding this. The purpose is furthermore to analyse factors influencing the consumption of digital news. It is also to describe and analyse different age groups preferences and attitudes towards news on different digital channels. The final purpose of the study is to provide digital news agencies with recommendations that they can use to meet individual preferences regarding the consumption of digital news. Method: The study is based on an inductive approach and a qualitative research method. The data has been collected through interviews and focus groups. Results and conclusions: Based on the study’s results we conclude that the consumption of digital news is affected to a greater extent by individual preferences than age. Furthermore factors that affect the consumption of news were identified, where interest was shown to be one of the most important factors. The respondents showed positive attitudes towards mobile news applications and social media as digital channels for news. Theoretical and practical contribution: The study contributes eight factors that affect the consumption of digital news. Furthermore the study clarifies different age groups attitudes towards news on different digital channels. The study’s results could form the basis for how digital news agencies can accommodate consumer preferences. Keywords: Consumer behaviour, Consumption pattern, individual preference, age, digital news

Ekologisk konsumtion av grönsaker och frukter är ett steg i rätt riktning mot en hållbar samhällsutveckling där dagens behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationer att tillgodose sina behov. Den konventionella produktionen av livsmedel är på flera sätt inte hållbar, då produktionen formas av efterfrågan och där externa effekter förbises. Den ekologiska produktionen grundar sig i insikten att det inte räcker med att ha en så hög avkastning som möjligt, utan produktionen måste samtidigt vara hållbar och genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Genom vår konsumentmakt kan vi som konsumenter styra vilka varor som ska säljas på marknaden och därmed styra samhället mot en mer hållbar utveckling. Därför var syftet med denna studie att undersöka vilka aspekter som bidrar till att konsumenter köper och avstår från att köpa ekologiska frukter och grönsaker. Vidare var syftet att undersöka konsumentens medvetenhet om ekologisk produktion och tillit till producenterna. Studien undersökte även konsumenternas betalningsvilja till de ekologiska alternativen. Som datainsamlingsmetod delades enkäter ut på stortorget i Östersund. Analysen resulterade i tre faktorer som var mest avgörande för att konsumenten inte handlade ekologiska grönsaker och frukter. Dessa var att det ekologiska alternativet var för dyra, att ett ekologiskt alternativ till den frukten/grönsaken man vill ha inte finns vid försäljningsplatsen och att man av ren vana handlade det konventionella alternativet. De faktorer som bidrar till att man köper ekologiska grönsaker och frukter var delvis av det skäl att man vill bidra till att arbetarna vid odlingen ska ha bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Samt även av det själ att man inte vill att bekämpningsmedel ska spridas i miljön och för bevarandet av den biologiska mångfalden. Konsumenterna upplever sig måttligt medvetna om vad ekologisk odling innebär gentemot den konventionella odlingen. Majoriteten vill dock ha mer kunskap om innebörden av ekologisk produktion och helst vill man att återförsäljaren ska förse med denna information. Majoriteten av konsumenterna känner en god tillit till den ekologiska produktionen men för att denna tillit ska öka ytterligare krävs att en oberoende granskare finns och är angiven och att frukten/grönsaken är märkt med en välkänd märkning. Konsumenterna är villiga att betala lite mer för den ekologiska grönsaken och frukten i förhållande till det konventionella alternativet utan att köpviljan avtar.

Studien innefattar en undersökning av konsumenters relation till den materiella världen som utgör en grundläggande del för deras kulturella liv. Studien behandlar konsumenters perspektiv som avslöjar väsentliga faktorer för arbetet mot att bibehålla en materiell värld utan att förstöra ekosystem. Metoder utifrån kulturkänslig design har resulterat i information om hur design kan användas för att minska en distansering mellan konsument och natur som en strategi för mer hållbara konsumtionsmönster. Studien är förklarande för hur en cirkulär ekonomi kan verka för att minska på utnyttjandet av naturens resurser med ett fokus på naturmaterial.

Ekologiskt livsmedel har länge varit eftertraktat av konsumenter i hela Sverige. Anledningen till populariteten är olika, däremot anses den personliga hälsan, djurens välmående, miljön och den biologiska mångfalden vara en del av det viktigaste faktorerna till att konsumenter handlar ekologiska livsmedel. Ekologisk kost har alltid ansetts som kostsamt, trots detta hälsomässigt givande. Syftet med studien är att undersöka barnfamiljers ekologiska konsumtionsmönster i samband med prisökningen. Priserna på livsmedel har gått upp i samband med krig och är en del av pandemins spår. Detta har resulterat i brist på energiresurser och bidragit till inflation samt en generell prisökning i svenska samhället. Prisökningen har tvingat människor att utforma nya vanor, och de har fått tänka om kring hur, var och vad de handlar. För att besvara frågeställningen som valt till arbetet används den kvalitativa metoden intervju. Intervjuerna omfattar fem olika familjer och deras inköpsvanor. De teorier som använts för att analysera intervjuerna är The value action-gap, Politisk ekologi samt Politisk ekonomi. Genom analysering har kodning system etablerats och visar resultat på förändrade inköpsvanor i form av minskat köp av ekologiskt livsmedel samt ett minskat ekologiskt utbud i butik. Familjerna anser sig påverkas av prisökningen på olika vis, men främst ekonomiskt. / Organic food has long been sought after by consumers throughout Sweden. The reason for the popularity differs, however, personal health, animal welfare, the environment and biodiversity are part of the most important factors for consumers. Organic food has always been considered expensive, despite the health benefit. The purpose of the study is to investigate the ecological consumption patterns of families with children, in connection to the price increase. Food prices have gone up due to war and are part of the pandemic's result. This has resulted in a lack of energy resources, contributed to inflation and a general increase in prices in Sweden. The price increase has forced people to form new habits, and they have had to rethink how, where and what they buy. To answer the question chosen for the study, the qualitative method interview is used. The interviews cover five different families and their purchasing habits. The theories used to analyze the interviews are The value action-gap, Political ecology and Political economy. Through analysis, a coding system has been established and shows results on changed purchasing habits in the form of reduced purchases of organic food and a reduced organic range in stores. The families consider themselves to be affected by the price increase in different ways, but primarily financially.

Sammanfattning Bakgrund: Energidrycker har blivit en del av dagens konsumtionskultur och har gått från att vara en enkel läskedryck till att innehålla uppiggande ämnen som koffein, taurin, B-vitaminer, guarana och ginseng. Energidryckens popularitet sträcker sig över olika åldersgrupper och sammanhang. Denna dryckeskategori har väckt oro från både forskare och samhället, särskilt med avseende på dess påverkan på hälsan och dess likheter med läkemedel. Energidrycker har utvecklats till en omdiskuterad produktkategori, som förenar hälsoperspektiv, marknadsföringsfrågor och regleringar, vilket har frammanat behov av forskning och debatt inom området. Syfte: Att undersöka vilken utsträckning samt vilka motiv det finns bakom att ungdomar i åk 9 dricker energidryck.  Metod: Studien genomfördes med en webbenkät via Forms med elever i åk 9. Data bearbetades i Excel och redovisades deskriptivt. Resultat: Deltagarna i studien var 229 ungdomar i åk 9. Av dessa uppgav 82% (n=188) att de smakat energidryck. Medelåldern för första gången ungdomar smakade energidryck var 12,0 (±2,2) år. 45% (n=83) drack energidryck färre än en dag i veckan och 38% (n=71) drack energidryck 1 – 4 dagar/vecka. Gällande mängden ungdomarna drack var det 70% (n=129) som drack en burk/tillfälle. De främsta motiven för konsumtion av energidryck var smak, för att bli pigg och för att få extra energi. Ungdomarna drack energidryck mestadels i hemmet eller hos kompisar. Märket och priset var de vanligaste anledningarna till inköp av energidryck. 82% (n=151) av ungdomarnas föräldrar visste om deras konsumtion av energidryck varav 29% (n=51) inte tyckte om konsumtionen. Slutsats: Denna studie visar att en betydande majoritet av ungdomarna har provat energidrycker vid en medelålder på 12 år, trots att finns en rekommenderad åldersgräns på 15 år vid inköp av energidryck. De flesta ungdomarna konsumerade energidryck mer sällan och i mindre mängder, men det fanns även en betydande andel som konsumerade dem regelbundet och i större kvantiteter. Den omfattande digitala marknadsföringen av energidrycker riktad mot ungdomar kan vara en viktig påverkansfaktor som behöver regleras. Studien identifierar även könsskillnader i konsumtionen (ej statistiskt testat) där pojkar tenderade att dricka energidrycker något oftare och i större mängder än flickor. Föräldrars medvetenhet och acceptans av ungdomars konsumtion indikerar behovet av ökad förståelse hos vuxna om energidryckers påverkan på ungdomars välmående. / Abstract Background: Energy drinks have become a part of today's consumer culture and have gone from being a simple soft drink to containing stimulants such as caffeine, taurine, B vitamins, guarana, and ginseng. The popularity of energy drinks spans different age groups and contexts. This beverage category has raised concerns from both scientists and society, especially with regard to its impact on health and its similarities to pharmaceuticals. Energy drinks have developed into a controversial product category, combining health perspectives, marketing issues and regulations, which has prompted the need for research and debate in the field.  Aim: To investigate the extent and motives behind young people in grade 9 drinking energy drinks. Method: The study was conducted with a web survey via Forms with students in grade 9. The data was processed in Excel and reported descriptively.  Results: The participants in the study were 229 adolescents in grade 9. Of these, 82% (n=188) stated that they had tasted energy drinks. The average age at which young people first tasted energy drinks was 12.0 (±2.2) years. 45% (n=83) drank less energy drinks than one day a week and 38% (n=71) drank energy drinks 1-4 days/week. Regarding the amount the adolescents drank, 70% (n=129) drank one can/occasion. The main motives for the consumption of energy drinks were taste, to get alert and to get extra energy. The adolescents drank energy drinks mostly at home or at friends' houses. The brand and price were the most common reasons for purchasing energy drinks. 82% (n=151) of the adolescents' parents knew about their consumption of energy drinks, although 29% (n=51) did not like it.  Conclusion: This study shows that a significant majority of adolescents have tried energy drinks at an average age of 12 years, despite the fact that there is a recommended age limit of 15 years when purchasing energy drinks. Most of the adolescents consumed energy drinks less often and in smaller amounts, but there was also a significant proportion who consumed them regularly and in larger quantities. The extensive digital marketing of energy drinks aimed at young people may be an important influencing factor that needs to be regulated. The study also identifies gender differences in consumption (not statistically tested) where boys tended to drink energy drinks slightly more often and in larger amounts than girls. Parents' awareness and acceptance of adolescent consumption indicates the need for increased understanding among adults about the impact of energy drinks on adolescent well-being.

This thesis investigates the development of the long-term energy consumption in the Swedish households by estimating the sector’s total energy use and moreover, by examining how structural, institutional and economic factors have affected the demand for energy in the residential sector during the period 1913-2008. The investigated period covers a transition from traditional fuels, such as firewood, to fossil fuels and finally renewable energy. Previous quantitative research in the field of energy history has mainly focused on estimates of the primary energy supply, and further, this research has primarily been supply-oriented and has therefore focused the production of energy and the supporting infrastructure.   Overall, there is currently a lack of knowledge covering the long-term patterns in Swedish household’s energy consumption, including changes of the household energy mix. Identifying the central mechanisms behind these changes is the central research question in this thesis. Improved understanding of the energy transformation in Swedish households constitutes important knowledge for all actors who address energy and climate policy, not the least are knowledge about the complex factors that have affected the household consumption of fossil fuels, and thereby the household’s carbon dioxide emissions, important.- The aim of this thesis is to contribute to a better under-standing of the households' role in the energy system and how this role has changed during the 1900s until 2008.   The thesis uses a structural analytical approach, based on the concepts suggested by foremost Olle Krantz and Lennart Schön, to understand how the household’s energy consumption is linked to structural changes and techno-logical development. Although the structural analytical chronology, as suggested by Schön, primary builds on the industrial sector, the households can be expected to follow a similar pattern of transformation. This since general-purpose energy technologies is central for the pattern of transformation. However, since different sectors face different conditions and different abilities to utilize the energy, it is equally plausible to assume that the households follow a different pattern than other sectors. The response could either have been faster or slower.   The thesis concludes that the period covering the years 1913 to 1973 was a catching-up phase. The households lagged behind the industrial sector with respect to the transition to coal, electricity and oil. But in 1973 the households had however a similar energy mix to other sectors. The second conclusion is therefore that the households made a faster transition from oil to electricity and district heating. After 1985 the household’s energy mix took a different path compared to other sectors, which is the third conclusion. After 1985 the household’s oil consumption continued to decline as the consumption of district heating was increasing. The households were also more prone to increase their consumption of bio-fuels during the 1990s.

I projektet kartläggs elanvändningen i Uppsala kommun baserat på data från kommunens egna fastigheter. Syftet var att öka kunskapen och informationen kring hur kommunens elanvändning ser ut; dels totalt sett och dels på mer detaljerad nivå. För att få tillgång till en mer detaljerad bild över elanvändningen och se olika konsumtionsmönster kategoriserades datan utifrån verksamhet och geografi. Vidare har även projekt haft som avsikt att resulterande eldata ska kunna ligga som grund för klimat- och energisimuleringar, samt vidare forskning och arbeten inom området. Fastigheterna vars elanvändning har kartlagts ägs av olika kommunala bolag, vilka har Vattenfall AB och Eon som elleverantörer. Från elleverantörerna har eldata, i den mån den funnits tillgänglig, hämtats ut från respektive elabonnemang. Den resulterande kartläggning består av 799 olika elabonnemang, från 13 kommunala bolag av totalt sett cirka 3000 aktiva elabonnemang som existerar. Att endast 799 kunde ingå i denna kartläggning beror på sekretess- och tillgänglighetsproblematik med leverantörer. I och med detta har även en projektstruktur utvecklats med intention att underlätta för framtida, vidare, kartläggning. Projektstrukturen består av instruktioner och styrdokument för guidning. Utifrån sammanställd eldata skapades flertalet lastprofiler som exemplifierar kommunens elanvändning, både totalt sett och för olika verksamhetsindelningar. Slutligen konstateras att, trots det låga antalet tillgängliga elabonnemang, kan trender och konsumtionsmönster identifieras. Men för att få en helhetsbild och fullständig kartläggning över elanvändningen behövs register över kommunens verksamheter samt ett bättre samarbete med elleverantörer.

This essay aimed to investigate whether increased e-commerce during the current pandemic (covid19), could constitute a threat towards the retail industry in the city center of Karlstad. The study's main question reads as follows: Has the retail in the city center of Karlstad lost visitors to e-commerce since the outbreak of the pandemic? The study is based on research regarding changes in consumption patterns in relation to increased e-commerce, as well as time-geographical action theory that explains how the individual's actions are affected as a result of prevailing social and societal norms. This has explained why the individual's consumption patterns can change under extreme conditions such as the Corona pandemic, when social norms also change. The study is also based on research that concerns urban ideals and the Central place theory. The method used in the study is a quantitative questionnaire study, which was used to answer the study's purpose and main question. The result presents bar charts to clearly illustrate to the reader the answers that emerged in the study.Finally, the study concluded that the majority of respondents have both used e-commerce and avoided shopping in the city center of Karlstad to a greater extent since the pandemic broke out. This could be interpreted as the center trade in Karlstad has lost visitors to e-commerce since the outbreak of the pandemic.

The study aims to examine the current phenomena where consumers in Sweden increasingly choose mobile payment services as a payment method instead of using cash or credit cards. The study wants to answer the question “how does the increasing use of mobile payment services affect the consumer/user’s consumption and why do we choose the software as a payment method?” The study explains the main functions and characteristics of the top four mobile payment services in Sweden, but applies a case study on the most popular mobile payment service: Swish. The characteristics and functions that is examined is therefore delimited to Swish; but the linkages drawn from the why the consumer use mobile payment services, to a consumer’s consumption choices can of course generally apply to several mobile payment services.The study is divided into parts and chapters to increase reading comprehension, understanding of structure and fast identification of relevant and needed information.

Denna kandidatuppsats fokuserar på relationen mellan konsumtion, konsumenter och miljöförändringar från ett holistiskt synsätt. Syftet är att undersöka konsumenters attityd och kunskap om konsumtion, välbefinnande, och miljöproblem. För min studie har jag använt mig av kvalitativa semistrukturella intervjuer och litteraturstudier. Resultatet av min studie visar att många av intervjupersonerna inte är bekanta med begreppet hållbar utveckling. Detta till trots hade dem kunskap om klimatförändringar samt miljömässiga och sociala problem relaterade till konsumtion. Välbefinnande beskrivs av intervju personerna, främst som ”att ha tillräckligt”, ex. boende, jobb, mat och speciellt att ha god hälsa. Ingen av de tillfrågade konsumenterna var nöjda med den tillgängliga informationen om konsumtion och olika varor, men de hade alla idéer om hur man bättre kan informera om konsumtion. De av konsumenterna mest upplevda barriärerna var tid för att planera inköp, avsaknad av information eller privat ekonomi. / This study focuses on the relations between consumption, consumers and environmental change seen from a holistic perspective. The purpose of the study is to examine the attitudes and knowledge among consumers, about consumption, well-being, and environmental issues. To study these questions, I did personal qualitative semi-structural interviews and literature studies. My research showed that now many of the interviewed persons were familiar with the concept of sustainable development. However, the subjects showed to have good knowledge on climate change and other environmental and social problems related to consumption. To most of the interviewed persons, well-being meant to have “enough”, explained as housing, work, food, and especially good health. None of the consumers were satisfied with the information about different commodities and they all had different ideas of how information about consumption could be improved. The most experienced barrier to the consumer’s possibility to consume more sustainable, was time or rather lack of time in everyday life to plan the purchases, as well as personal economy.