Syftet med studien är att få en större förståelse för hur socialsekreterare och fristående professionella i Sverige upplever sitt arbete med att stödja föräldrar vid omhändertagandet av dennes barn. Vi vill undersöka hur professionellas stöd till föräldrar skiljer sig åt beroende på hur stödet är organiserat och hur de professionellas förförståelse eller avsaknad av förförståelse kring föräldern påverkar det stödjande arbetet. Studien har sin metodologiska utgångspunkt i en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats, där semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med stöd till föräldrar som fått sina barn omhändertagna av sociala myndigheter i Sverige har tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori kombinerat med symbolisk interaktionism vilket är studiens teoretiska utgångspunkter. De professionella inom myndighetens kontext beskriver att det är upp till den professionelle att själv skapa sig en rutin kring arbetet med stöd till föräldrar som fått sina barn omhändertagna, vilket bidrar till att formen och omfattningen av stödet samt hur stödet upplevs av föräldrar varierar stort. De professionella som arbetar med stöd i en av de fristående kontexterna anser att en koppling till socialtjänsten möjliggör att lämpliga insatser kan tillsättas fortare. De professionella inom de olika kontexterna har delade meningar om hur en förförståelse för föräldern påverkar arbetet. Professionella i de mer fristående kontexterna förespråkar främst att kunna möta föräldern utan några tidigare kunskaper, medan myndighetsutövare behöver ha vissa kunskaper om föräldern i sitt arbete men betonar att det har betydelse varifrån man hämtar informationen. De professionellas upplevelse är att föräldrars förtroende för myndigheten kan påverkas negativt av den maktposition den professionelle besitter. Fördelar som lyfts med att vara fristående från socialtjänsten är att arbetet får en större flexibilitet och ökade möjligheter att möta föräldrar och deras behov i denna svåra situation. Bemötande och tydlighet från professionella uppges öka tryggheten och delaktigheten för föräldrar. De slutsatser som dras är att stöd till föräldrar behöver stärkas och vidareutvecklas genomgående. Föräldrar kan enligt de professionellas erfarenheter känna en oro över att delge sina tankar och känslor med den som har en maktposition, därav kan det vara en fördel att en neutral part erbjuder föräldern stöd. För att tillvarata olika professioners kompetens föreslås ett tvärprofessionellt jourteam som en stödjande part.

Syftet med detta arbete är att se skillnader och likheter mellan tre olika versioner av läromedlet Kontext Svenska 1. De tre olika läromedelsversionerna är anpassade till olika gymnasieprogram, en för Barn- och Fritidsprogrammet, en för Bygg- och anläggningsprogrammet och en för alla program. För att få svar på frågeställningarna ” På vilka sätt förenar och skiljer sig läromedlet åt gällande innehåll, uppgifter och bilder, beroende på vilket gymnasieprogram läromedelsversionen är skriven för?” och ”På vilka sätt ges alla elever, genom dessa läromedel, likvärdig möjlighet att uppnå målen i enlighet med kursplanen?” genomförde vi en kvalitativ- och komparativ läromedelsanalys där vi arbetat utifrån hermeneutik och diskursanalys. Det resultat som presenteras är att läromedelsversionerna i sig inte skiljer sig åt på ett sätt som ger olika möjlighet till måluppfyllelse beroende på vilket program eleven studerar. Resultatet visar dock att läromedlens övningar och innehåll ligger på en nivå som försvårar djupare analyser och högre måluppfyllelse inom kunskapskraven.

Syftet med studien är att undersöka hur barnets bästa konstrueras i LVU-domar 2 § i Sverigeunder tidsperioden 1985-2015. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk grund där endiskursanalys har genomförts på det insamlade materialet. I analysen har Laclau och Mouffesmaktbegrepp och diskursteori nyttjats i syfte att förstå hur barnets bästa konstrueras. Resultatenvisar att det förekommer varierande konstruktioner av barnets bästa under den studeradeperioden, där det i de tidiga årtiondena fokuseras på en skyddsaspekt och utvecklas i de senareårtiondena till att inkludera barnets behov i en bredare aspekt. Resultatet visar även attkonstruktionen av barnets bästa i relation till föräldrar skiftat under den studerade perioden, dåföräldrarnas intresse minskar till förmån för barnens ju närmare nutid studien sträcker sig.Avslutningsvis framkommer det att barnets bästa går från att vara implicit i de tidigare domarna,till att vara explicit i de senare domarna. Studien bedöms vara relevant för professionerinvolverade i LVU-processen, utifrån att förstå hur förändringarna av barnets bästa påverkas avdess aktuella kontext. Att belysa varierande konstruktioner av barnets bästa kan även belysabehovet av en mer enhetlig syn gällande innebörden av begreppet – framförallt utifrån etträttssäkerhetsperspektiv. / The objective of this study is to examine how the best interest of children is constructed in LVUrulings 2 § in Sweden during the period 1985-2015. The study builds from a foundation ofsocial constructionism, where a discourse analysis was implemented on the collected materials.In the analysis, Laclau and Mouffe’s discourse theory and idea of power have been used tounderstand the construction of the best interest of the child. The results show that there aredifferent constructions of the child´s best interest during the examined period; in the earlydecades there were focus on the protection of the child, while in the latter years the constructionincluded more areas of the child´s best interest. The study also shows that the construction ofthe child in relation to their caregivers developed in the latter years. In the early years thecaregivers were constructed as a big part of the child´s best interest, a construction thatdecreased in the latter years. It also emerges that the best interest of the child goes from assumedto defined, as we proceed through the period. The study is estimated to be relevant toprofessionals involved in the LVU-process, to aid their understanding of how the narrative isinfluenced by the current societal context. The identification of the varied constructions in therulings, demonstrate the need of a more standardized view of the concept.

Podcasts har blivit större under det senaste decenniet och i takt med utvecklingen har det blivit alltmer intressant att studera. Att delta i en podcast innebär att du som talare möjligtvis reflekterar mer kring ditt medverkande eftersom åhörarskaran är stor. Av den anledningen är skratt intressant att studera i detta format eftersom skrattet kan säga en del om samtalet. Syftet med studien är att utifrån ett samtalsanalytiskt ramverk utforska skrattet som samtalsstrukturerande resurs i podcastavsnitt. Studien söker svar på frågor om mängd, placering och funktion. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har fyra avsnitt från Nordens största intervjupodcast Framgångspodden fått utgöra empirin. För studien har samtalsanalysen, topiker, kotext, samtalsstöd och socialt ansikte varit viktiga teoretiska utgångspunkter. Dessa har sedan utgjort tolkningsramar för både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Skrattet har klassificerats utifrån sin kontext och sin funktion.   Resultatet visar att det ensamma skrattet är det vanligast förekommande under den egna talturen och det fyller oftast en ansiktsräddande funktion. Undersökningen visar också att mängden skratt skiljer sig mellan deltagarna och att det således är ett individuellt drag. Resultatet visar vidare att humor inte är det som framkallar mest skratt. Intervjuaren har ungefär samma skrattfrekvens med alla gäster. De skrattfunktioner han tar till i avsnitten skiljer sig däremot åt genom att han bland annat använder skratt för att anpassa sig till gästerna. Det kan vara ett tecken på att han är en erfaren intervjuare som fyller de behov och luckor som behövs. Poddformatet har med största sannolikhet påverkat deltagarnas skrattanvändning.

Inledning: Föreliggande studie undersöker hur rekryteringsmetoden headhunting kan genomföras i Sverige och hur sociala medier samt LinkedIn används i processen. Studien undersöker även hur headhunterns geografiska kontext kan påverka arbetssättet, vilket är ett outforskat område sedan tidigare. Teorin grundar sig i vetenskapliga artiklar inom området headhunting, geografisk kontext och sociala medier. Syfte: Denna studie ämnar till att få en bredare förståelse för hur organisationer rekryterar kompetens genom headhunting. Studien ämnar även till att undersöka hur sociala medier och LinkedIn används i processen samt om det finns någon skillnad på hur headhunting genomförs beroende på headhunterns geografiska kontext. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod där vi har studerat ett problem som undersökts genom semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts med fem respondenter för att samla in empiriskt material till uppsatsen. Respondenterna är personer som på daglig basis arbetar med headhunting. Slutsats: Vår slutsats är att headhunting-processen genomförs på ett liknande sätt som rekrytering via annonser, den stora skillnaden ligger i att man söker upp möjliga kandidater själv, istället för att kandidater söker sig till organisationen genom exempelvis annonser. Av föreliggande studie kan även slutsatsen dras att den geografiska kontexten påverkar arbetet med headhunting på så sätt att utbudet av kompetens varierar samt att begreppet “närområdet” varierar beroende på storlek på stad. Studien visar att headhunters inte använder sig av sociala medier i någon nämnvärd grad i syfte att söka upp möjliga kandidater, däremot kan det användas för att få en bild av kandidatens karaktär. Föreliggande studie visar istället att det är LinkedIn som är plattformen man använder sig av. / This paper examines how headhunting works in Sweden and if the headhunters’ geographical context affects the work. The paper aims to extend the understanding of how organizations recruit competent labor through headhunting. This paper also aims to investigate how social media and LinkedIn is used in the process. Our result demonstrates that the headhunting process is not that different from traditional recruitment that is based on adverts. The main difference lies in the way which possible candidates are found. The result also demonstrates that the organization’s geographical context affects the way it operates with headhunting. Larger cities have a bigger supply of labor and the immediate area is also something that differs and affects the work of headhunting. This study also shows that social media is not used when headhunters are searching for potential candidates. Instead the study shows that it is LinkedIn that is being used for this purpose.

The main objective of the graduation thesis "Failure of Integration Policies in Europe: a Multi-case Study" is to understand the essence of conflicts and problems, which occur during the migrant integration process in European countries, and identify their common ground. The thesis offers an analysis of possible interpretations of cultural and value contexts, together with interpretations of multiculturalism and other main integration models, which led to creation and implementation of different policies. Discourse analysis is the crucial research method of the thesis. The core of the thesis is represented by case studies, each of them reflecting certain social problems. The final part of the thesis brings the problems together and aims to reveal the connection between them, the integration policies and the context in which the policies were created. The common reason and fundament of different social problems will be searched. The author will analyze the key question, is it possible that problems and conflicts of different shapes stem from the same root?

The thesis deals with the phenomenon of allotment gardening and allotment sites. These days, numerous sites have to face the threat of extinction, which may be caused by insufficient evaluation of their role in the city environment. The aim of the research of allotment sites is to point out their social, economic and particularly environmental benefits for the city. The first part of the thesis concerns the origin, development and current state of allotment gardening in Europe and Czech lands (particularly in cities). Allotment gardening is then examined in the context of sustainable development, with regard to its environmental, social, economic as well as legal and political aspects. The second part of the thesis describes the case study in Jenerálka, allotment site in Prague. The study investigates the development, current state of the site and its position within the city. In addition, it analyses the role of the site both in the lives of gardeners and for Prague.

This paper is focused on current trends in migration processes. The content is based on results of qualitative research, using the grounded theory method. This approach followed the movements of young migrants from Eastern Slovak city Košice, in different phases of development. Findings of the research were tied with relevant theories describing current processes, which are the results of intensive changes in society and create challenging environment for migration. Movements of migrants are directly connected to life perspectives and strategies in creating an optimal life conditions. The goal of the paper is to reveal behavioral similarities of migrant, in individualized and diversificated society, and to bring more comprehensive view of migration issue.

Uppsatsen knyter an till Westerman, Bonnet och McAfee och deras vägvisning kring hur ett företag kan använda teknologi för att transformera verksamheten (Westerman et al, 2014). Uppsatsen syftar till att studera förändringsförutsättningarna i en organisations befintliga ledarskapsförmåga, genom att använda befintlig data från genomförda medarbetarundersökningar, vilka är kvantitativt utförda med frågeställningar utifrån motivation, ledarskap och styrning. Ett väl utvärderat medarbetarundersökningsresultat kan generera värdefull information kring styrkor och svagheter i en organisations ledarskap och styrning, vilket i sin tur kan användas till kommande mål- och strategiformulering kopplat till en affärsplan. Uppsatsen kopplar till informatikområdet som hanterar processorienterad informationslogistik. För att informationslogistiken ska kunna vara processorienterad behöver först processen och dess aktivitetsområden vara beskrivna. Uppsatsen gör en ansats till att beskriva en övergripande ram för processen kring motivation, ledarskap och styrning och mer utförligt studera delprocessen för inhämtande och utvärdering av nulägesdata. Resultatet av medarbetarundersökningarna kring motivation, ledarskap och styrning används idag mer för uppföljning än för utvärdering, vilket minskar möjligheten att se behovet av en eventuell förändring, till exempel utifrån en digital kontext. Uppföljningarna följer en traditionell analog hantering där data från enkäterna översätts till information genom att reduceras till en enkelhet som människan ska kunna greppa och förstå, vilket gör att viktiga frågeställningar och information tappas bort och troligen inte belyses i beslutsprocesserna. Genom att använda digital informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som verktyg går det att hantera stora mängder data som kan användas i en beslutsprocess för att förbättra en verksamhet. En utveckling av ett sådant stödverktyg behöver vara användarstyrt och betraktat utifrån en helhetssyn. Medarbetarundersökningar kring motivation, ledarskap och styrning behöver därmed sättas in i sitt sammanhang som en delprocess i en större process för att vara användbara till mer än uppföljning. Frågeställningarna kring motivation, ledarskap och styrning behöver knytas till aktivitetsområdena i en affärsverksamhet och relateras till en målbild kring ledarskapsförmågan, för att det ska gå att utvärdera var en förändring kan behöva ske relaterat till ett nuläge och ett önskat läge. Uppsatsen belyser hur ett inhämtande av data kring motivation, ledarskap och styrning kan gå till i en verksamhet och hur det inhämtade utfallet kan utvärderas för att bli användbart i en beslutsprocess, kopplat till verksamhetens ledarskapsförmåga. Westerman, Bonnet och McAfee tar upp att vägen till ett digitalt mästerskap går via att bygga upp organisationens ledarskapsmässiga och digitala förmågor (Westerman et al, 2014). En framtida forskning kan vara att studera en motsvarande hantering för att utvärdera en verksamhets digitala förändringsförmåga.

Språket beskrivs i grundsärskolans kursplan i ämnet svenska som människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen utifrån grundsärskolans kursplaner har ibland kritiserats för att inte ge förutsättningar för språkutveckling i meningsfulla sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa hur undervisningen utifrån grundsärskolans kursplaner kan utformas så att den ger eleverna möjlighet att, i enlighet med kursplanen i svenska, utveckla sin förmåga att läsa, förstå och reflektera över olika texter. Detta genom att undersöka hur pedagoger som undervisar elever utifrån grundsärskolans kursplaner arbetar med elevers läsförståelse samt belysa hur pedagoger ser att undervisningen i läsförståelse kan utvecklas. Elever som undervisas utifrån grundsärskolans kursplaner finns både i grundsärskolans klasser och integrerade i grundskolans klasser. Studien omfattade undervisning i både grundsärskola och grundskola vilket gav möjlighet att jämföra förutsättningarna för eleverna i de båda grupperna. Undersökningen bestod dels av sex kvalitativa intervjuer och dels av en kvantitativ enkät som besvarades av pedagoger som undervisar utifrån grundsärskolans kursplaner i grundsärskola respektive grundskola. Resultaten visade att det i undervisningen, både i grundsärskolans och i grundskolans klasser, förekommer goda exempel på hur elevers läsförståelse kan utvecklas. I båda dessa sammanhang framkom också en medvetenhet hos pedagogerna om att undervisningen kan utvecklas, till exempel genom strukturerad läsförståelseundervisning i grupp. Flera pedagoger upplevde det dock som en svårighet att genomföra sådan undervisning i praktiken. Även analysen, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt tidigare forskning belyste möjligheten att utveckla läsförståelse i interaktion med andra i meningsfulla sammanhang. Det framkom inga tydliga skillnader mellan undervisningen i grundsärskolan och grundskolan, däremot visade studien att det förekommer stora variationer i undervisningen vad gäller förekomsten av olika aktiviteter som utvecklar läsförståelse. Detta kan innebära att elever som undervisas utifrån grundsärskolans kursplaner inte alltid får den undervisning de har rätt till.