Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om rutinsituationer, exempelvis måltider och på- och avklädning, som språkutvecklande. Tidigare forskning visar att det är många komponenter som behövs för att språkutveckling ska kunna ske. Dessa är bland annat trygghet, stöttning och interaktion för att barnen ska få möjlighet att utveckla sitt ordförråd med hjälp av olika aktiviteter och hjälpmedel i förskolan. Stöttning och den proximala utvecklingszonen där interaktion och kommunikation är centrala begrepp användes som grundläggande teoretiska begrepp i arbetet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare från fyra olika förskolor stationerade i samma kommun. Utifrån det material vi samlade in vid intervjuerna skapade vi koder som vi kunde utläsa av förskollärarnas svar. Vi genomförde därefter en tematisk analys och sorterade in koderna i fyra teman. Resultatet visade att pedagogerna ser språkutveckling som ett väldigt viktigt ämne, men att det kan vara svårt att genomföra ett lärande medvetet om det inte är uttalat som ett bestämt arbetssätt i arbetslaget. Förskollärarna är överens om att trygghet är en grundsten för att lärande ska kunna äga rum, men också att kontinuerlig benämning och samtal är av stor vikt för språkutveckling. Som pedagog i förskolan behöver man vara medveten om när lärande kan ske och ta vara på de tillfällen som ges, speciellt vid rutinsituationerna då dessa är en stor del av förskolans vardag. / <p>Betyg 2022-06-05.</p>

Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.

Women-related research is a neglected area, and knowledge about menopause has been defined as low. The consequences result in unequal living conditions depending on biological sex and age. Menopause is not only a biological process, but also a phase of life lived under social conditions. Menopause should thus be managed in a social context, such as working life and leisure life. The purpose of this essay was to increase the understanding of menopause as a phase in life based on women's experiences. To answer the purpose, these research questions were asked: What does menopause symbolize according to the women's stories? Which actors contribute to women's understanding of menopause? How do biological sex and age become important in women's stories? The study has been based on a qualitative approach and has been based on eight semi-structured interviews with women who have been in menopause.The results showed that associations with an older age and hot flashes were what menopause was mainly linked to, and was also the women's understanding of menopause before they entered it themselves. These associations are also what seem to have been discussed openly in social contexts, despite the fact that the experience of menopause is significantly greater than that. The women also gradually created an understanding of menopause through professions and others with similar experiences, but mainly through associations with their mother or grandmother's experiences. When classic discursive symptoms such as hot flashes were absent and their age was considered too young, several of the women experienced a prolonged process and delayed help, mainly due to lack of understanding from the health care system. In this way,the body's gender and age became important, for how and if menopause was perceived, both by the women themselves and by those around them, which can be understood as a societal shortcoming regarding women's health in a social context. / Forskning om kvinnors hälsa och ohälsa är ett eftersatt område och kunskapen om klimakteriet har definierats som låg. Konsekvenserna resulterar i ojämlika levnadsvillkor beroende av biologisk könstillhörighet och ålder. Klimakteriet är inte endast en biologisk process utan även en livsfas som levs i ett socialt kontext, såsom arbetsliv och fritidsliv. Syftet med denna uppsats var att utifrån kvinnors erfarenheter öka förståelsen för klimakteriet som en fas i livet. För att besvara syftet ställdes forskningsfrågorna: Vad symboliserar klimakteriet i kvinnornas berättelser? Vilka aktörer är bidragande till kvinnornas förståelse för klimakteriet? Hur får könstillhörighet och ålder betydelse i kvinnornas berättelser? Studien har utgått från en kvalitativ ansats och baserats på åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor som befunnit sig i klimakteriet. Resultatet visade att associationer till en högre ålder och värmevallningar var vad klimakteriet främst kännetecknades av, vilket även var kvinnornas förståelse för klimakteriet innan de själva gick in i det. Dessa associationer är även vad som i huvudsak tycks diskuterats öppet i sociala sammanhang, trots att upplevelsen av klimakteriet är betydligt större än så. Kvinnorna skapade vidare succesivt förståelse för klimakteriet genom yrkesprofessioner och andra kvinnor med liknande erfarenheter, men främst genom associationer till sin mamma eller mormors erfarenheter.  När  klassiska  diskursiva  symtom  såsom  värmevallningar  saknades,  och kvinnornas ålder betraktades som för ung för att befinna sig i klimakteriet, upplevde flera av kvinnorna en förlängd problematik på grund av fördröjd hjälp, främst på grund av utebliven förståelse från vården. På så vis fick biologiskt kön och ålder betydelse för hur och om klimakteriet uppfattades, både av kvinnorna själva och av omgivningen. Detta kan förstås som ett samhälleligt tillkortakommande gällande kvinnors hälsa i ett socialt kontext.

Detta arbete utreder kontexterna för de föremål som benämns som Helgöklenoderna som hittades i husgrupp 2, terrass 1, samt deras relation till andra fynd från sen vendeltid och tidig vikingatid funna på samma terrass. Husgrupp 2, terrass 1 och Helgöklenoderna tas upp som huvudsakligt källmaterial med övriga fynd och anläggningar som presenteras under arbetetsgång med en översiktlig presentation i samtliga bilagor. Arbetet utgår från det vi vet idag om det yngre järnålderns Nordens centralplatser och religionsutövande och hur detta påvisas i det arkeologiska materialet. Den huvudsakliga metoden är därför kontextuell analys kompletterat av jämförande paralleller med andra kända central- och kultplatser än Helgö, som till exempel Gudme i Danmark och Uppåkra i Sverige. Genom analys och dragna paralleller är det fullt troligt att Helgöklenoderna blev deponerade på terrassen, antingen som ett rituellt offer eller av ren formalitet. / This work investigates the contexts of the objects referred to as the Helgö treasure that were found in building group 2, terrace 1 and their relationship to other finds from the late vendel age and early viking age found on the same terrace. Building group 2, terrace 1 and the Helgö treasure are used as the main sourcematerial with other finds and features that are presented during the course of the work with an overview presentation in the appendices. The work is based on what we know today about the central places and religious practices of the prehistoric Nordic region and how this is demonstrated in the archaeological material. The main method is therefore contextual analysis supplemented by comparative parallels with other known central and cultplaces than Helgö, such as Gudme in Denmark and Uppåkra in Sweden. Through analysis and drawn parallels, it is quite likely that the Helgö treasure was deposited on the terrace, either as a ritual offering or out of pure formality.

Role-based modeling has been investigated for over 35 years as a promising paradigm to model complex, dynamic systems. Although current software systems are characterized by increasing complexity and context-dependence, all this research had almost no influence on current software development practice, still being discussed in recent literature. One reason for this is the lack of a coherent, comprehensive, readily applicable notion of roles. Researchers focused either on relational roles or context-dependent roles rather then combining both natures. Currently, there is no role-based modeling language sufficiently incorporating both the relational and context-dependent nature of roles together with the various proposed constraints. Hence, this paper formalizes a full-fledged role-based modeling language supporting both natures. To show its sufficiency and adequacy, a real world example is employed.

Universiẗat, Diplomarbeit--Erfurt, 2004.

Role-based modeling has been investigated for over 35 years as a promising paradigm to model complex, dynamic systems. Although current software systems are characterized by increasing complexity and context-dependence, all this research had almost no influence on current software development practice, still being discussed in recent literature. One reason for this is the lack of a coherent, comprehensive, readily applicable notion of roles. Researchers focused either on relational roles or context-dependent roles rather then combining both natures. Currently, there is no role-based modeling language sufficiently incorporating both the relational and context-dependent nature of roles together with the various proposed constraints. Hence, this paper formalizes a full-fledged role-based modeling language supporting both natures. To show its sufficiency and adequacy, a real world example is employed.

The aim of this study was to examine how social work can be organized to promote individual`s right to participate in decisions that affect them, in the context of a current social policy state. The selection of participants was goal-oriented and based on individuals who are members of TOP Clubhouse in New York City. They are currently negatively affected by the newly issued social policy directives. Through six qualitative semi-structured interviews based upon research questions, I sought answers to how the clubhouse equips its members to take an active role against the new directives and what role in advocacy work the members considered themselves to have compared to staff. The results of the study show that the clubhouse model strength-based, relational and equal approach has a positive impact on individuals' right and willingness to participate in decisions that affect them. The results show that the clubhouse model promotes empowerment on both individual and political levels. Further the results illustrate that clubhouse members who experience high levels of individual empowerment tend to take a more active role in activist work at a political level. Furthermore, the results show that the relational base of the clubhouse contributes to a collective sense of empowerment at the political level, based on togetherness and solidarity, the clubhouse members organize themselves against the social policy directives. The staff take on two roles in the activist work, first a motivational and insight-creating role where staff contribute with motivation for the clubhouse members to organize against decisions that affect them negatively. The second role is “cause advocacy work”, where the study's results demonstrate how staff remove, through their power, structural obstacles in order for clubhouse members to have their voices heard in decisions that affect them. In conclusion, the study shows how a strengths-based practice can equip both individuals and groups with empowerment at an individual and political level, and how social work in this way promotes individuals' rights to participate in decisions that affect them. / Syftet med denna studie var, att ur en aktuell socialpolitisk kontext, undersöka hur socialt arbete kan organiseras för att främja individers rätt till deltagande i beslut som rör dem. Urvalet har varit målstyrt och vänt sig till individer som är medlemmar på TOP Clubhouse i New York City, och som just nu påverkas negativt av nytillkomna socialpolitiska krav. Genom frågeställningar sökte jag svar på hur klubbhuset utrustar sina medlemmar till att inta en aktiv roll emot de nytillkomna kraven samt vilken roll medlemmarna ansåg sig besitta jämfört med personalen i det aktivistiska arbetet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer där resultat visar att klubbhusmodellens styrkebaserade, relationella och jämlika modell har en positiv inverkan på individers rätt och vilja till att delta i beslut som rör dem. Resultatet visar att klubbhuset bidragit till skapandet av empowerment både på individ och politisk nivå. Klubbhusmedlemmar som upplever hög grad av individuell empowerment tenderar till att inta en mer aktiv roll i det aktivistiska arbetet, och förmår att organisera sig på politisk nivå. Vidare visar resultatet att klubbhusets relationella bas bidrar till ett kollektivt skapande av empowerment på politisk nivå, grundad på samhörighet och solidaritet organiserar sig klubbhusmedlemmarna emot de socialpolitiska direktiven. Personalens intar två roller i det aktivistiska arbetet, en motivations- och insiktsskapande roll där personalen bidrar till att klubbhusmedlemmarna vill organisera sig emot förändringar som påverka dem negativt. Den andra rollen berör ställföreträdarskap där studiens resultat visar hur personalen undanröjer strukturella hinder för att klubbhusmedlemmarna på olika vis ska få sina röster hörda i beslut som rör dem. Sammanfattningsvis visar studien hur en styrkebaserad praktik kan utrusta både individer och grupper med empowerment på individ- och politisk nivå, och hur de genom det kan få sin rätt till deltagande i beslut som rör dem beaktad.

Krav och kontroll utgör delar av den så kallade krav, kontroll, och stödteorin som ofta används för att förklara hälsoutfall i arbetslivet. En organisations ledarskap tillskrivs ofta den stödjande funktionen i krav, kontroll, och stödteorin. Genom teorin tilldelas ledaren ett ansvar för såväl anställdas hälsa som välbefinnande i arbetslivet. Att inneha en chefsroll i en organisation kan utifrån detta betraktas som utmanande. Ledarskapsforskningen innehåller en teori om hur ledaren kan anpassa nivån av stöd i relation till motstridiga krav i arbetslivet. Andra studier menar att ledarskap är ett resultat av den kontext ledarskapet utövas i. Första linjens chefer beskrivs genom forskning som en chefsposition utsatt för höga krav i kombination med begränsade kontrollutrymmen. Särskilt utsatta anses första linjens chefer inom hälso-, och sjukvården vara. Studier inom ämnet fokuserar främst på första linjens chefer med en vårdrelaterad yrkesroll där patientkontakt ingår, som verkar inom den offentliga hälso-, och sjukvården. Då den privata vårdsektorn växer sig allt större kan forskning med inriktning mot privat hälso-, och sjukvård ses som intressant att studera. Studiens syfte är att undersöka och beskriva första linjens chefers upplevelser av krav och kontroll inom den privata psykiatri-, och missbruksvården. Studiens datamaterial har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och sammanställts genom en fenomenografisk analysansats. Resultatet av studien visar att första linjens chefers upplevelser av krav och kontroll är ett relaterade till chefsrollens ansvarområden, kontext och möjlighet att utöva ledarskap. Första linjen chefernas möjlighet att utöva ledarskap är i sin tur ett resultat av omgivande kontext. Att addera kontext som en faktor i den befintliga krav, kontroll stödteorin kan utökas förståelsen för chefers arbetsmiljö, möjlighet att utöva ledarskap och möjlighet att ge underordnade anställda stöd. / Aim: Examine and describe first line managers’ perceptions of demand and control within the private psychiatric, and treatment care. Background: First line managers’ (FLM) work in health care contains high demands and limited control space. It is claimed through leadership research that leaders can adapt the amount of support and control to a given work situation. Other leadership studies claims that a certain work situation, context, can affect the leadership performance. Due to the demand, control, support model, work situations containing high demands and limited control space effects the individuals’ experience of work in a negative way that can affect health and wellbeing. Method: Ten first line managers’ from the private psychiatric and treatment care were interviewed. The interview material was analyzed and presented through a phenomenographic analysis. Result: FMLs’ experiences of demand and control were a result of manager role’s responsibilities, context and opportunity to exercise leadership. FMLs’ opportunity to exercise leadership was in turn a result of surrounding context. Conclusion: Adding context to the existing demand, control and support model can develop an understanding of managers' work environment, opportunity to exercise leadership and ability to support subordinate employees.

Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i. Metod: Den kvalitativa empiriinsamlingen genomfördes med stöd utifrån diskursanalys och avsåg att uppmärksamma desanningar, diskurser som framträder under diskussion med unga män kring den manliga kroppen. Resultat: Av studien framkommer det att den manliga normen innefattar att vara kroppsmässigtstor och utstråla självsäkerhet, en norm de unga männen menar att få når upp till. Var föreställningar och normer om den manliga kroppen uppstår visar sig främst vara via media.Vidare visar resultatet att diskurser för hur en man bör se ut och vara varierar beroende på socialkontext. Det framträder även att det inom en specifik kontext kan finnas flera diskurser samt attvad de unga männen ansett som det “normala” inom specifika kontexter ändrats med åren. / Women's perceptions of their own body is an well-studied area. On the contrary, similar studieson men are not as common. This interesting observation laid a foundation for this study.Purpose: The purpose of this study is to illustrate how young men talk about the male body froma socio-cultural perspective, with attention to the standards that appear as truths in the youngmen's reality during discussions. Theoretical framework: The study is based upon a sociocultural perspective, meaning that individuals are shaped and learn from their culturalsurroundings. Method: By discourse analysis, quality based empirical data was collected. Theprimary purpose was to observe and learn about how young men see and talk about men's bodies. Result: The study reveals, by looking at the perception among young men, that a man shouldhave a big, muscular body and act with a great self confidence. A standard few men live up to, participants of the focus groups think. The expectations and perceptions are created mainlythrough media. Furthermore, the study shows that it also depends on the men's social context. Itis also evident that within a specific context, several different discourses can exist about whatshould be seen as "normal" and that it can change as the years pass by.