Diese Arbeit untersucht die sozial-kognitiven und motivationalen Voraussetzungen empathischen Erlebens und prosozialen Verhaltens in der Mitte des zweiten Lebensjahres in zwei soziokulturellen Kontexten. Eine zentrale Frage dabei ist, inwiefern die Entwicklung des kategorialen Selbstkonzeptes, erhoben über das Selbsterkennen im Spiegel (SSE), eine Voraussetzung für frühes Hilfeverhalten darstellt. Die Daten wurden im Längsschnitt (drei und 19 Monate) an zwei Stichproben der gebildeten Mittelschicht mit einer primär independenten (Berlin, N = 41) und einer primär autonom-relationalen (Delhi, N = 39) soziokulturellen Orientierung erhoben. Das zentrale Maß für das prosoziale Verhalten bestand in der Reaktion auf eine simulierte Trauer der Versuchsleiterin. Es halfen signifikant mehr Kinder aus Delhi (50%) als aus Berlin (30%). Die Stärke des Mitgefühls korrelierte mit dem SSE, allerdings nur bei den Kindern der Berliner Stichprobe. Der Anteil der Selbsterkenner lag in beiden Stichproben bei 70%. Von den spezifischen Einflüssen, die diese Entwicklungen fördern sollten, hingen weder die frühe Kontingenzerfahrung noch die autonomen Sozialisationszielen der Mütter signifikant mit dem SSE zusammen. Allerdings zeigten Kinder umso eher Hilfeverhalten, je stärker die Mütter relationale Sozialisationsziele (prosoziales Verhalten, Gehorsam) betonten. Dieser Zusammenhang bestand innerhalb beider Stichproben und konnte darüber hinaus den Unterschied im prosozialen Verhalten zwischen den beiden soziokulturellen Kontexten aufklären. Um zu erklären, warum das SSE nur in dem independenten soziokulturellen Kontext mit dem prosozialen Verhalten zusammenhing, wird mit dem situationsgebundenen Hilfeverhalten eine Alternative zum empathisch motivierten Hilfeverhalten vorgeschlagen: Kinder erlangen aufgrund des gemeinsamen Vollzugs mit der anderen Person ein Situationsverständnis, das es ihnen erlaubt, Hilfeverhalten zu zeigen, ohne dem Anderen ein eigenes inneres Erleben zuzuschreiben.

This thesis deals with the completion and density of urban development. The area is located at an exposed place on the crossroad of Milada Horáková street and Francouzská streets in Brno. The disposal is deep and corner in a slightly sloping topography, surrounded by a busy city boulevard and urban block structure. The proposal is based on a pre-diploma thesis dealing with the analysis of close surroundings, visions for the 21st century city and the completion strategy. The starting point was a multifunctional building, which includes functions of housing, work and services. The main theme of the propsal is the interconnection of the inner and outer space in a compact townhouse.

A problem which I have encountered is that many students are not interested or motivated by the school’s science. To stimulate motivation for science is one of my greatest challenges as a science teacher. The aim of this study was to investigate if inquiry- and context-based teaching can increase students’ motivation for science. In inquiry-based teaching, students are engaged in research inquiries by asking questions, planning and doing experiments, interpreting data and communicate their findings. By doing this, students will become more motivated and attain a deeper understanding of the nature of science (Driver et al., 1996). With context-based teaching, the topics which are addressed will have relevance for the students and/or the society. These topics may be socio-scientific issues, where the students use science while discussing and debating controversial subjects (Ekborg et al., 2013). Such questions are more likely to be meaningful, relevant and motivating for students. The study was conducted using questionnaires, in which the students answered to what extend they agreed or disagreed to a set of statements. The statements addressed students’ experiences of their science lessons. A total of 10 secondary school students (4 girls and 6 boys in year 8) participated in the study. Three different topics were addressed and evaluated; antibiotics, chemicals in the environment and microplasics. All these issues have been frequently appearing in Swedish media recently and have huge importance for people, environment and society. Further, the responses from these experimental lessons were compared to an ordinary science lesson. The results showed that inquiry-based teaching was perceived as positive by the students and suggests an increased interest in science. These findings are corroborated by previous studies (e.g. Chen & Cowie, 2013; Seraphin et al., 2013). The small sample size makes it hard to conclude more with certainty, but there are several tendencies, e.g. indicating positive influences on curiosity and critical thinking. Thus, there are still several questions which merit further research in this area. Especially the long term effects on motivation and interest, as well as the students’ ability to use their knowledge in other contexts or questions.

Denna studie undersöker förändringen från cellkontor till aktivitetsbaserat kontor. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det är att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Arbetet syftar också till att undersöka hur relationen mellan medarbetare och chefer präglas av kontorsmiljön. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer genomförts med tio informanter från Skellefteå Kommun som alla arbetar i ett aktivitetsbaserat kontor. Dessa intervjuer har sedan transkriberats och bearbetats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Teoretiska begrepp som presenteras är virtuell kontext, målvägsteori, LMX-teori, psykologiska kontrakt och Employer Branding. De huvudsakliga fynden är att en konflikt uppstår hos individen i att vara social och samtidigt välja rätt zon för uppgiften, dock varierade anledningen till konflikten mellan chefer och medarbetare. Arbetet visade också att chefer bör kunna lita på sina medarbetare, men att gränsen mellan tillit och kontroll inte är självklar och ett medvetet förhållningssätt krävs.

Den här studien syftar till att analysera hur idén om främlingskap (ghurbah) framställs i olika övergripande sammanhang inom islam. Grunden i analysen ligger i Predikningar och föreläsningar av religiösa lärda muslimer i sociala medier, klassiska islamiska källor såsom Koranen och hadither, nashider (islamisk sång) samt artiklar från två jihadistiska tidningar Dabiq och Rumiyah. Valet av metod är baserad på att utföra en kvalitativ idéanalytisk studie där främlingskap som en idé beskrivs och förklaras. Analysen sker med hänsynstagande till ideologisk bakgrund och tidigare forskning. Avslutningsvis visar studiens resultat att främlingskap är ett förekommande fenomen i äldre islamiska källor, bland jihadister och i deras propagandaprocess, muslimernas religiösa erfarenhet i väst, kvinnors deltagande i samhället, individens egen omgivning samt narrativ konstruktion. Främlingarna (ghuraba) har specifika egenskaper som varierar beroende på den övergripande situationen de befinner sig i.

I samtidens samhälle uppmärksammas sociala orättvisor bland annat genom att sociala rörelser sprids globalt och engagerar människor som kan identifiera sig i rörelsens budskap. Att engagera sig har även börjat sprida sig till företag och konsumenter kan identifiera vilka sociala frågor eller värderingar som står bakom ett varumärke. Det har lett till att konsumenter kräver att företag ska ta ett socialt ansvar och företag inte längre kan stå tysta när exempelvis sociala orättvisor uppmärksammas. Företag som inte visar hur de förhåller sig till sociala frågor riskerar att bli bojkottade och på lång sikt kan det leda till att varumärkets överlevnad är i fara.  Ett sätt för företag att visa sitt engagemang är att genom sin marknadsföring visa vart de befinner sig i den sociala och den politiska sfären, vilket definieras som kulturell marknadsföring. Strategin går ut på att engagera företaget i exempelvis sociala frågor eller i nya sociala rörelser så att konsumenter kan identifiera var varumärket står i den kulturella kontexten och om varumärket och konsumenten delar värderingar. Tidigare forskning visar att kulturell marknadsföring är en betydelsefull strategi men hur kulturell marknadsföring påverkar varumärkesimage är otydligt.  Vilken relation finns mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage?  I studiens teoretiska referensram redovisas att den kulturella kontexten som återfinns i individens sinne och består av sociala, politiska och historiska influenser skapta av människan. Den kulturella kontexten omfattar både konsumenter och företag eftersom den inkluderar både sociala frågor och nya sociala rörelser, som företag kan nyttja i sin marknadsföring för att ladda sitt varumärke och som konsumenter kan engagera sig i. När företag laddar sitt varumärke från den kulturella kontexten tyder det på att de visar sitt engagemang i sociala frågor, vilket innebär att företaget använder sig av en kulturell marknadsföringsstrategi. Studiens modell visar en möjlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage samt ytterligare relevanta delar för att förstå kulturell marknadsföring från ett företagsperspektiv samt ett konsumentperspektiv. I studien har en kvalitativ metod genomförts där nio respondenter intervjuats utifrån ett kriteriestyrt urval för att kunna besvara forskningsfrågan och syftet, samt uppfylla studiens teoretiska och praktiska bidrag.  Studiens resultat visar att det finns en tydlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage, då varumärkesimage påverkas av kulturell marknadsföring genom flera faktorer. Vad författarna ser påverka relationen främst är kulturella koder och gemensamma värderingar. Om företag använder samtidens aktuella kulturella koder och gemensamma värderingar mellan konsument och varumärke indikerar resultaten att varumärkesimage påverkas positivt. Resultat visar även att författarna kan fastställa att varumärkesidentifiering blir en effekt av relationen mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage. Desto mer positiva associationer en konsument har av ett varumärke gör att konsumenten upplever en ökad varumärkesidentifiering. Slutligen visar resultat i studien att kulturell marknadsföring och traditionell marknadsföring är två strategier som kompletterar varandra eftersom båda påverkar varumärkesimage.

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolår 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig på en enkät under ledning, som presenteras för eleverna i två olika situationskontexter, där undersökningsgruppen är uppdelad i två olika grupper och varje grupp svarar på en enkät. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som är relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar på skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkäten. Samtidigt kan vi finna kopplingar mellan resultatet av undersökningen och den litteratur som presenteras.

Jag har gjort en fallstudie på den matematiska språkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fått värdera språkliga variabler av matematikämnet samt fått fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgå vilken terminologi de använder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska språk är bristfälligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bäst också använder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att själva inse vikten av detta samband.Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar på vikten av att behärska språket för att kunna utveckla tanken har en framträdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sämre prestationer i TIMSS och andra internationella jämförelser av elevers matematikkunskaper. / I have made a case study on the mathematical language status in an upper secondary school in Sweden. The participating pupils were asked to value some language-variables in mathematics and were given four assignments to solve. They were asked to describe their thoughts in writing in order for me to be able to determine what terminology they are using. The result shows that the pupils' mathematical language is insufficient and the prime ones in solving the assignments also are the ones using a more correct mathematical terminology, although not realising this fact themselves. Theories from linguistics and psychology that show the importance of developing the mind has a central role in this project, along with the works of the National Swedish Agency for Education to find explanations for Swedish pupils' ever decreasing figures in TIMSS and other international comparisons on students' mathematical proficiency.

Detta examensarbete handlar om synen på barn som fyra pedagoger från två olika förskolor förmedlar i samband med samtal kring videoobservationer från de båda verksamheterna. Syftet med studien var att ta del av våra informanters tankegångar och resonemang kring de av oss utvalda konfliktsituationer som ägde rum mellan barnen samt synliggöra vilka bilder av barn lärarna ger uttryck för i dessa diskussioner. Undersökningens frågeställningar var följande: Hur resonerar pedagoger på två olika förskolor kring de av oss utvalda konfliktsituationer som utspelar sig mellan barnen på respektive förskola? Vilken barnsyn återspeglas i pedagogernas utsagor i samband med de specifika situationerna? De metoder som vi valde var videoobservationer av barnen i deras dagliga miljö. Observationerna utgjorde sedan grunden för diskussionsmötena, där vi samtalade med pedagogerna kring de av oss utvalda konfliktsituationerna. Vårt teoretiska ramverk består av Merleau-Pontys livsvärldsperspektiv och teori om den levda kroppen samt Dion Sommers resonemang om den senmoderna barndomen. Ur vår empiri kan man utläsa att våra informanter återger en bild av barnet som rikt och kompetent med inneboende möjligheter att söka och erövra nya kunskaper. Trots det pekar en del inslag både vid observationer samt intervjuer fortfarande på en bild av det inkompetenta barnet.

I denna rapport vill vi undersöka hur lärare arbetar med vardagsanknutenmatematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att få svar på detta har vigenomfört en fallstudie där vi observerat tre matematiklektioner i skolår tre och sedanintervjuat sex elever och läraren. Vårt resultat visar bland annat att eleverna uppfattarmatematikämnet som räkning i matematikboken och har svårt att relatera skolansmatematik med den matematik som de använder utanför skolan. Läraren som viobserverat och intervjuat baserar sin undervisning på matematikboken men önskar atthon kunde släppa matematikboken mer och strävar efter detta. Enligt litteraturen kanelevernas matematiska förståelse öka om man gör eleverna medvetna om matematikensom finns runt omkring dem.