Denna studie handlar om individanpassning av informationsåtkomst och syftet med studien är att underlätta för utvecklare som ska ta fram nya, individanpassade lösningar för webben. Denna studie koncentreras till Skatteverkets webbplats. Studien försöker hitta svar på frågan om aktiv individanpassning gör att det blir lättare för användare att hitta vad de söker. En prototyp med en aktiv individanpassning har skapat och sedan jämförts med Skatteverkets webbplats. Detta har gjorts med hjälp av observationer och en tillämpning av tänka-högt-metoden. I resultatet av observationerna har det framkommit att även om respondenterna hittade vad de sökte på kortare tid när det använde Skatteverkets webbplats upplevdes prototypen som lättare att använda. Slutsatsen att en aktiv individanpassning gör det lättare för användaren att hitta rätt information har dragits. En förutsättning för att skapa en aktiv individanpassning är även att man tar hänsyn till användarens behov, kontextualisering, kategorisering och filtrering. / The subject of this essay is active personalization of information access. Its main goals are to make it easier for developers to create new, customized solutions for the web. The essay tries to find an answer to the question if personalization of information-access makes it easier for the user to find the information they need. The researchers developed a personalized-access prototype of the Swedish Tax Agency’s website and, through observations compared it with the original. The researchers applied the think-aloud-method in five observations documented as video recordings and observation schedules. In addition, a follow-up with a questionnaire was made after each observation in order to collect additional qualitative data. The observations showed that although the respondents found the information quickly at the Swedish Tax Agency’s website, they experienced the prototype as easier to use. The conclusion is that active personalization can make it easier for the users to find the right information, and that a prerequisite for creating an active personalization is that it takes better into account the user's needs by means of contextualization, categorization and filtering.

Die vorliegende Arbeit setzt die Themengebiete Weiterbildung und Familie zueinander in Beziehung. Anhand einer konkreten Stichprobe werden zunächst - als Aspekte vor der Weiterbildungsteilnahme - der Einfluss des beruflichen und privaten Umfeldes und die subjektiven Beweggründe erhoben. Sodann werden die Prozesse im Verlauf der Schulung erforscht, wobei die intrapersonale Bewältigung ebenso im Vordergrund steht wie die interpersonale Verarbeitung im sozialen Umfeld. Schwerpunktmäßig wird die familiäre Interaktion behandelt und der Frage nachgegangen, ob die Beziehung zu ParnterIn und/oder Kind/ern eine Schädigung oder vice versa einen Auftrieb erfuhr. Das Datenmaterial wird somit anhand zweier Achsen aufbereitet: Achse 1: Zeitliche Dimension. Untersucht werden Einstellung und Verhalten VOR dem Bildungsanfall als Ursache für die Bildungsentscheidung und WÄHREND des Bildungsanfalles, insbesondere wird ein Zusammenhang zwischen Bildungsfortgang und familiärem Klima unterstellt. Als theoretischer Angelpunkt werden der Darstellung das Modell der kritischen Lebensereignisse sowie Teilaspekte der Motivations- und Volitionstheorie zugrunde gelegt. Achse 2: Soziale Dimension. Es werden zwei Orte sozialen Geschehens analysiert: der UNMITTELBARE Bildungsteilnehmer sowie der MITTELBARE Bildungsteilnehmer (Berufs-, Lern-, Familienumfeld). Neben quantitativen wird auf qualitative Methoden der empirischen Sozialforschung zurückgegriffen, die in Teilbereichen eine bessere Abbildung des Forschungsgegenstandes erlauben. Zur Datengewinnung kommen 2 Instrumente (Fragebogen, qualitatives Interview) zur Anwendung, die Datenauswertung erfolgt statistisch wie inhaltsanalytisch. Im Bestreben der Autorin liegt es, vorrangig zu einer Theorieentwicklung und Hypothesengenerierung zu gelangen. (Autorenref.)

<p>Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen. I det här fallet är det framförallt sex faktorer som motverkar ett moratoriums införande. Vetenskaplig konsensus i frågan innebär inte nödvändigtvis att politiska åtgärder vidtas, men är betydelsefull för att rekommendationerna ska betraktas som trovärdiga, vilket i sin tur är en grundläggande förutsättning för ett moratoriums införande. Teorier om interaktionen mellan vetenskap och politik, ”science and politics”, används för att belysa frågan.</p>

Im Rahmen des Modellprojekts "Berufsorientierung am Beruflichen Schulzentrum in Oelsnitz“ des Landkreises Stollberg/E. erkunden Schülerinnen und Schüler der 7. Klasse verschiedene Berufsfelder wie z.B. Bau- oder Zahntechnik. Ziel ist es, praktische Arbeitserfahrungen zu sammeln, um konkrete Vorstellungen über Berufsbilder zu entwickeln. In den Berufsfelderkundungen wurde der Umgang mit Werkzeugen geübt, die Schüler erhielten einen Einblick in die Arbeitsaufgaben, entdecken, welche Fertigkeiten verlangt werden und entwickelten Vorstellungen über bestimmte Berufsbilder – manchmal auch mit der Erkenntnis, dass der eine oder andere Beruf nicht ihr Traumberuf ist. Der vorliegende Bericht dokumentiert die wissenschaftliche Begleitung und Evaluation des Modellprojektes durch die Professur Innovationsforschung und nachhaltiges Ressourcenmanagement der Technischen Universität Chemnitz. Ziel der umfangreich angelegten Untersuchung war es, den Nutzen, die Effekte und mögliches Entwicklungspotenzial des Modellprojektes zu analysieren. In der Evaluierung wurden verschiedene qualitative oder quantitative Untersuchungsmethoden kombiniert, um ein umfassendes Bild zu generieren: (1) Teilnehmende Beobachtung der praktischen Tätigkeit der Schüler in den Berufsfeldern, (2) Experteninterviews mit den beteiligten Lehrern des Faches Wirtschaft-Technik-Haushalt zu den Erfahrungen und Einschätzungen über das Projekt und (3) Schüler- und Elternbefragung über deren Projektwahrnehmung und ihre Beurteilung berufsorientierender Maßnahmen. Aus theoretisch-konzeptioneller Sicht werden darüber hinaus die Maßnahmen zur Berufsorientierung vor einem praxistheoretischen Verständnis von Lernen beurteilt, womit von theoretischen Konzeptionen der klassischen pädagogischen Psychologie abgewichen wird.

Studiens syfte var att synliggöra och analysera hur företag som av konsumenter uppfattas som hållbara kommunicerar kring hållbarhet på sina hemsidor. En ökad förståelse inom området för CSR-kommunikation kan dels bidra till akademisk kunskap, men också ligga till grund för mer normativa modeller som kan skapa praktiska fördelar för företag. Internet har utvecklats till en av de mest betydande kommunikationskanalerna inom CSR. Hemsidor är ett dynamiskt medium för kommunikation som erbjuder både flexibilitet och enkel uppdatering.För genomförandet av studien har vi använt oss av två analysmodeller för att tolka budskap, en diskursanalys och en bildanalys. Tidigare studier om CSR-kommunikation har studerat text, men språket är inte det enda att ta hänsyn till vid tolkning av budskap, bilder och illustrationer har också en central roll. Genom att använda två analysmodeller kunde vi stu-dera företagens CSR-budskap. Studien omfattar fem företag som representerar olika branscher och begränsas till företagens hemsidor. Företagen som ingår i studien uppfattas som bransch-bäst inom hållbarhet av konsumenter.Resultatet visade att CSR-kommunikation på hemsidor är adresserad till konsumenter, vilket är rimligt. Det vi fann särskilt intressant var hur den är det. Kommunikationen har en inklu-derande diskurs där konsumenten tas in i kontexten och blir en del av helheten. Tidigare var det företagen som stod i kontext, nu är det ”vi”, i.e. företag och konsumenter tillsammans. Studien har bidragit med ett nytt akademiskt fokus som problematiserar hur företagens ansvar har gått till att bli konsumenters och företags gemensamma ansvar. / The purpose of this study is to visualize and analyze how companies perceived as sustainable by consumers communicate sustainability on their websites. The study will contribute to increased academic knowledge in the field of CSR communication, to business economic theory of sustainability. Internet has become one of the most significant communication channels within CSR and websites are a dynamic medium of communication that offers both flexibility and easy update.Previous studies of CSR communication have either studied text or image. Language is not the only thing to consider when interpreting messages, images and illustrations also have a central role. CSR messages from five companies in different industries have been analysed with the help of two analytical models. The companies were chosen based on their high sustainability ranking among consumers.The results showed that CSR communication on websites addressed to consumers, which is reasonable. What we found particularly interesting was that the communication has an inclu-sive discourse in which the consumer is taken into context. Earlier the companies was in context, now it is "we" i.e. businesses and consumers together. The study has contributed a new academic focus that problematize how corporate responsibility has passed to become consumers and companies joint responsibility.This thesis is written in Swedish.

Intraprenörskap är ett relativt okänt begrepp i jämförelse sin motsvarighet entreprenörskap. Intraprenören kan stå för förnyelse och mervärdesskapande inom en redan etablerad organisation. För att besvara problemformuleringen “Vilken inverkan samt betydelse kan individen och den organisatoriska kontexten ha för intraprenörskap?” besvarades forskningsfrågorna Finns det några gemensamma egenskaper att identifiera bland intraprenörer som kan kopplas till dess innovativa arbete? Går det att identifiera några särskilda kontextuella förutsättningar som krävs för att intraprenörskap ska uppstå? Vem, vad eller vilka kan vara skapare av den intraprenöriella organisatoriska kontexten? Studien utfördes genom en kvalitativ metod med hermeneutiskt synsätt samt tolkning. Urvalet utgjordes av sex anställda intraprenörer inom olika organisationer, vilka belönats med bemanningsföretaget Talentia ABs pris för intraprenöriellt arbete. Dessa intervjuades genom semistrukturerad intervju. Den teoretiska referensramen som upprättats applicerades sedan på empiri. Behandlingen av empiri skedde först genom tematisk analys, för att sedan använda teoritriangulering. Resultatet visade att intraprenören i undersökta fall behöver stöd från en överordnad för att lyckas, men att det ej krävdes en ursprungligen intraprenöriell organisatorisk kontext för framgången. Ingen enskild skapare av kontexten har kunnat urskiljas. Vidare uppdagades att en intraprenör kan skapa en gynnsam intraprenöriell kontext i sin omgivning, för att på så vis lyckas genomföra sin handling vilket utgjorde studiens forskningsbidrag. Detta kontextskapande kan ge upphov till att medarbetare börjar agera intraprenöriellt. Intraprenören kan således, efter att stöd givits från en överordnad, främja ytterligare intraprenörskap inom organisationen. / The word intrapreneur is not as well-known as its counterpart entrepreneur. Intrapreneurship can contribute to renewal and added value within the organization. To answer the question of this study “Which impact and meaning can the individual and the organizational context have for intrapreneurship?” three research questions where formed: Can any personal attributes between the intrapreneurs be distinguished which has affected their work? Can any contextual prerequisites be identified as necessary for intrapreneurship to develop? Can there be a creator of the intrapreneurial organizational context? The study was conducted through a qualitative approach with hermeneutic interpretation, where interviews were performed with a few respondents, in this paper referred to as cases. This sample consisted of six employed individuals within different organizations who have been awarded with award for intrapreneurship by the recruitment company Talentia AB. Interviews were conducted with the award winners, and these were conducted in a semi-structured fashion. The empirical findings were processed through a theoretical framework, and divided into three separate themes for further analysis via theory triangulation. The results showed that the intrapreneur needed a superior sponsor to succeed in all studied cases, but he does not need a foregoing intraprenerial context to be successful. No sole creator of the intraprenerial context could be identified, in the study. However the authors did discover that the intrapreneur is able to create an intraprenerial context within the work group after the intraprenerial process has started. This type of context has given rise to intrapreneurial action from other employees within the organization. Accordingly the intrapreneur can, with the support from a superior, encourage further intrapreneurial action.

Att realisera en film är ett unikt och kreativt projekt där olika aktörer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie är att beskriva hur en manusförfattare använder sitt kontaktnätverk inom den svenska filmbranschen för att realisera en film. Studien redogör för vilka upplevda värden, i form av förmåner, som aktörer samskapar med manusförfattaren och hur det föranleder andra aktörer att vilja delta i filmprojektet. Studien har genomförts genom intervjuer med etablerade aktörer inom filmbranschen. Erhållen data analyseras utifrån tjänsteekosystemets ansats, enligt vilken en aktörs resurs, i form av kompetens, måste göras tillgänglig, anpassas och integreras med andra aktörers resurser för att samskapa värden. Resultatet av studien visar att manusförfattaren har tillgång till andra aktörer via sitt kontaktnätverk samt anpassar sitt manus och sociala beteende efter olika aktörernas upplevda värden. Filmskaparna som studerats upplever värden i ett kreativt och kommersiellt manus, men även i andra filmskapares erfarenheter. / The making of a film is a unique and creative project where various individual actors with different professions co-operate. The aim of this study is to describe how a screenwriter uses his or her relations in the Swedish film industry in order to create a film. The study aims to describe which benefits, defined as perceived values, different actors co-create with the screenwriter which stimulate other individual actors’ desire to participate in the film project. The study has been conducted through interviews with established actors in the film industry. Acquired data is analysed with regards to the theory of service ecosystems, according to which an actor’s resource, defined as competence, has to be made available and adjusted to the resources of various other actors in order to co-create value. The result of this study shows that the screenwriter aquires availability to other actors through networks of actors and adjusts the script and social behaviour to the other actors’ perceived values. The studied filmmakers perceive values in a creative and commercial script as well as in the merits of other filmmakers.

No description available.

Detta självständiga arbete sammanställer elva vetenskapliga artiklar som behandlar vilka effekter lärares högläsning har på elevers läslust. Vissa av artiklarna grundar sig på studier av mer kvantitativ art och andra är mer kvalitativa. De bakomliggande studierna i artiklarna har också haft olika informanter: vissa har enbart antagit lärares perspektiv och vissa har enbart utgått ifrån eleverna, medan några har grundat sig på både lärar- och elevperspektiv. Innehållet har analyserats systematiskt i syfte att ta reda på vilka komponenter som lärarens högläsning behöver för att den ska bidra till att elevers läslust ökar. Arbetet har utförts som en systematisk litteraturstudie där innehållet i artiklar har kodats, kategoriserats och tematiserats. Enligt analysen framstår det som att det finns fyra komponenter som bör ackompanjera högläsningen för att den ska påverka elevernas läslust positivt: strategier och struktur, genuint intresse , intressant material och valfrihet samt social kontext. Lärare bör planera sin undervisning för att inkludera dessa fyra komponenter i högläsningssituationen.

Bakgrund – Projekt är ett allt vanligare fenomen inom de flesta organisationer. Förekomsten av projekt har ökat under de senaste decennierna och de flesta organisationer bedriver idag någon form av projektbaserad verksamhet. Definitionen av ett projekt är att de ofta har ett specifikt syfte och begränsningar gällande tid och resurser. Projekts ökade popularitet märks även inom forskningen men det finns luckor rörande kunskap av hur styrsystem inom projekt förändras över projektets livcykel. Syfte - Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse av på vilket sätt styrsystem inom projekt förändras över tid och hur det går att förklara med hjälp av projektens kontext. Metod – Studien är en kvalitativ flerfallstudie av projekt inom tre olika företag av varierande karaktär. Den generade datan bygger på semi-strukturerade intervjuer av projektledare på Region Östergötland, Saab och Scania. Studien utgår från en induktiv ansats. Slutsatser – Resultatet visar att styrning inom projekt i allra högsta grad är dynamisk och förändras under projektets livscykel. Resultatet visar även på att det finns liknande drag över hur styrsystem inom projekt förändras under ett projekts livscykel men att projektets miljö och syfte avgör hur styrningen utvecklas. Förändringarna av styrsystemet ser även olika ut beroende på om förändringen sker som svar på en oförutsedd händelse eller som en naturlig del av projektprocessen. / Introduction: Projects are an increasingly common phenomenon in most organizations. The presence of projects has increased in recent decades, and most organizations currently carry out some form of project-based activities. The definition of a project is that they often have a specific purpose and limitations regarding time and resources. Projects' increased popularity is also felt in research, but there are gaps about knowledge of how management systems within projects change over the life cycle of the project. Purpose: The purpose of the study is to contribute to a better understanding of how management systems within projects change over time and how it can be explained by the context of the projects. Method: The study is a qualitative multi-case study of projects within three different companies of varying character. The genetic data is based on semi-structured interviews by project managers in Region Östergötland, Saab and Scania. The study is based on an inductive approach. Conclusion: The result shows that management control systems in projects is highly dynamic and changes during the life cycle of the project. The result also shows that there are similar features of how management control systems within projects change during the life cycle of a project, but that the project's environment and goal determine what direction the change takes. Changes to the control system also look different depending on whether the change occurs in response to an unforeseen event or as a natural part of the project process.