I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning och praktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av att tolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad". Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunala grundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet "obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olika tolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom en studie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samt genom intervjuer med skolledare. Arbetet har avgränsats till att innefatta kommunala grundskolor, år 6-9, inom en kommun. Resultatet av undersökningen visar att viss variation förekommer skolledare emellan beträffande kännedom och tolkning av den muntliga överenskommelse som anges föreligga med skolans huvudman. Lokalt utarbetade direktiv för hantering av avgifter medför dock samtidigt att skillnaderna i den praktiska tillämpningen över lag är relativt små. De lokala tolkningarna av vad som anses utgöra en "obetydlig kostnad" innebär i teorin ett spann mellan noll och 100 kronor per elev och termin. Huvudmannens tolkning får samtidigt anses vara något mer strikt än vad de riktlinjer som Skolverket utfårdat medger. Resultatet visar likaså att en uttalat strikt policy inte behöver innebära att avgifter ej förekommer. Vid ett flertal skolor förekommer även aktiviteter av frivillig karaktär där eleverna får stå för en viss kostnad. Kostnaderna kan i några av dessa fall eventuellt anses gå utanför de ramar som fastställts av Skolverket, detta då Skolverket i de beslut man fattat inte fäst någon vikt vid om aktiviteterna varit av frivillig karaktär. Ett fastställande av direktiv för tolkning av vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad" kan, under förutsättning att de förankras väl i organisationen, antas minska risken för att det på lokal nivå sker en godtycklig eller subjektiv tolkning av begreppets innebörd. Detta kan även antas innebära en minskad risk för uppkomst av diskriminering på ekonomisk grund. Samtidigt kan det dock inte bortses från den möjliga konsekvensen att skolans möjlighet att kunna erbjuda elever vissa former av aktiviteter kan komma att inskränkas, i vissa fall i strid med elevers och vårdnadshavares vilja.

Det här är en studie av mikro- och småföretag inom Uppsala län som syftar att bidra till bättre kunskap och ökad förståelse för hur dessa bolag hanterar sin löpande bokföring. Den kvantitativa enkätundersökning som ligger till grund för studien omfattar 163 bolag. De ombads svara på frågor angående hur de hanterar sin löpande bokföring, om de använder bokföringssystem samt vilken av parametrarna kotroll, kostnad och kunskap som var viktigast i beslutet om hanteringen av den löpande bokföringen. Samtliga bolag hade mellan 0-49 anställda och delades in i tre kategorier A, B och C, beroende på antalet anställda. Detta för att kunna se skillnader och göra jämförelser mellan bolag i olika storlek. Studien visar att över 75 % av bolagen hanterade den löpande bokföringen inom bolaget samt att hela 93,4% av dessa gjorde det med hjälp av ett bokföringssystem. Trots att andelen bolag som la ut den löpande bokföringen på en extern aktör endast uppgick till 22,8 % indikerar studien att det var vanligare att lägga ut den löpande bokföringen om bolaget hade få anställda. En majoritet av bolagen uppgav att det var tillgången på kunskap som var den viktigaste parametern vid beslutet huruvida de valde att sköta den löpande bokföringen inom bolaget eller inte, medan endast 6,8 % uppgav tron om kostnadsbesparingar som den viktigaste parametern vid beslutet. Studien visar alltså på att det är tillgången på kunskap som är den viktigaste parametern vid beslut om hantering av den löpande bokföringen. Detta överensstämmer inte med teorin om att kostnadsbesparingar är den viktigaste parametern. Resultatet av studien kan användas av redovisnings- och revisionsbyråer samt leverantörer av affärs- och bokföringssystem i sin marknadsföring samt när de planerar sitt produktutbud.

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet. Arbetet är skrivet på uppdrag av Volvo Lastvagnar i Umeå, VLU eftersom de implementerar Volvos version av lean och saknar denna typ av modell.   Modellen kallad Value Stream Map Cost Calculation-modellen, VSMCC-modellen är gjord ur ett flödesperspektiv vilket innebär att alla aktiviteter som behövs för att producera en artikel kartläggs så att en övergripande syn på flödet kan erhållas istället för att aktiviteterna analyseras och effektiviseras var för sig. Lean, flödesperspektivet och de kostnadsberäkningsmodeller som funnits i litteraturen har bidragit till utformandet av modellen. Dock består modellens innehåll till största del på VLU:s behov, det vill säga studiens syfte. Analyser har gjorts av 5 stycken detaljer på detaljavdelningen på VLU och modellen har byggts utifrån dessa. Modellen samt dess applicering på en av detaljerna kallad A-stolpe, utgör arbetets empiri och resultat. Efter en diskussion kan följande slutsatser dras:   Analysen av ett produktionsflöde visar en mer trovärdig och komplex bild av verkligheten om den både tar hänsyn till analys av ledtid och kostnader än om den bara innehåller ledtid. Flödesbaserade kostnadsberäkningar kan hjälpa Volvo och andra företag att sänka sina kostnader. Modellens funktioner gör att det är enkelt att analysera flödet, se var de ”lågt hängande frukterna” finns och därmed kunna prioritera förbättringsinsatserna. I och med att kostnaderna i modellen beräknas per artikel, utgör modellen ett utmärkt underlag för avvägning mellan batchstorlek och transportfrekvens.   Bland rekommendationerna som ges till användaren av modellen återfinns att välja ut och analysera huvudflöden hellre än mindre flöden, att förändringsgruppen är tvärfunktionell samt att man säkrar ordentligt mandat för förbättringsarbetet om det inte redan finns.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan länderna Italien och Frankrike med avseende på deras överväganden kring att skaffa barn med speciellt fokus på moderns anställning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgångspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer. Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit överväganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien är kön, nationalitet, ålder, civilstånd och antal barn. Resultaten ger stöd åt McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan länderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation. Resultaten styrks av att det läggs större vikt vid det övervägandet än vid de övriga övervägandena som är med i studien. Det finns även belägg för att uttala sig om könsskillnader. Kvinnor lägger överlag mer vikt än männen vid moderns arbetssituation, samt vid flera av de andra övervägandena, i respektive land. Dock är trenden att italienska män har högre värden än franska kvinnor i de flesta fall.

Sammanfattning Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – vad finns det för motiv som är avgörande för att behålla revisionen i små aktiebolag? Författare: Johanna Andersson och Amanda Ryd Handledare: Kerstin Nilsson Examinator: Magnus Frostenson Bakgrund: I juni 2010 togs beslutet om att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag, ett beslut som berör 250 000 av alla Sveriges företag. Förändringen innebär att bolagen själva kan bestämma vilka tjänster de behöver för sin organisation. Vilket ledde till problemformuleringen: Vilka motiv är det som är avgörande för att behålla revisionen? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka motiv det finns till att företagen som vi studerar väljer att behålla revisionen, när möjligheten finns att välja bort den. Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats, vilket innebär att befintlig litteratur angående problem-formuleringen har sökts för att finna lämpliga teorier och modeller. Vid empiriinsamlingen har en kvantitativ undersökningsdesign använts för att nå ut till respondenterna, 200 enkäter har skickats ut till företag i Örebro Län. Dessa har sökts fram via SCB och Affärsdata. Intressentmodellen har sedan använts för att analysera empirin. Slutsats: Undersökningen visar på att de motiv som är av störst betydelse vid valet att ha kvar revision är; förtroendet för att räkenskaperna är korrekta, att nyttan för revisionen överstiger kostnaden för de samt att intressenter som företagsledare, ägare, långivare, stat och kommun väger in vid valet att ha kvar revision i företaget. Nyckelord: Förtroende, Nytta, Kostnad, Intressentmodellen, Motiv, Revisionsplikten

<p>Intern kontroll är ett stort ledningsverktyg som kommit i diskussion den senaste tiden. Verktyget syftar till att strukturera upp och kvalitetssäkra verksamheten och kräver stort engagemang och kunskap. Men vad kostar det att använda sig av det? Syftet med denna uppsats är att utifrån COSO-modellens kontrollkomponenter skapa en modell för kostnadsberäkning av intern kontroll för mindre tjänsteföretag. Uppsatsen baseras på en fallstudie gjord på ett mindre tjänsteföretag samt sammanställning av intervjuer med fyra utvalda mindre tjänsteföretag, vilket sedan kopplas samman med teori om intern kontroll, COSO-modellen och tidigare forskning om kostnadsanalys.</p><p>Efter genomförd studie framgår det att den största kostnadsposten för intern kontroll är tid och innefattar många aktiviteter utförda av många medarbetare i ett företag. Dessa aktiviteter överlappar många gånger med varandra och integrerar ofta med de ordinarie arbetsuppgifterna, vilket kan försvåra uppdelningen av den interna kontrollens kostnadsbärare.</p>

<p>Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syftet att öka effektiviteten samt minska totalkostnaden på ICA Svergie ABs distributionsenhet i Borlänge, även kallat DE Borlänge. DE Borlänge är en av fem distributionsenheter i Sverige och levererar varor till cirka 300 butiker. Under en viss vecka såväl som under en dag uppstår stora variationer i volymer vilket leder till att det är svårt att hitta en optimal drift. DE Borlänge misstänker att processerna skapar onödiga merkostnader vilket är grunden till att examensarbetet genomförs.</p><p>För att få en bild av hur distributionsenheten fungerar och var det finns möjligheter att förbättra driften gjordes en arbetsmodell. Den utgick från att först kartlägga flödet för att sedan identifiera och välja ut potentiella förbättringsområden. Ur det framkom att driftplaneringen var det området där förbättringar ansågs lämpliga att utföra. Arbetsmodellens nästa steg var att analysera de utvalda områdena vilket gjordes genom att bryta ner driftplaneringen i olika alternativ där målsättningen var att minska totalkostnaden och öka effektiviteten. Dessa alternativ var:</p><p>• Alternativ 1 - Utgångsläget</p><p>• Alternativ 2 – Flyttning av kvällsvolymer</p><p>• Alternativ 3 – Flyttning av lördagsvolymer</p><p>• Alternativ 4 – Förbättring av kapacitetsfaktorer</p><p>• Alternativ 5 – Ökning av (antalet) möjliga anställda</p><p>För att undersöka de olika alternativen på ett strukturerat sätt byggdes en modell upp, i arbetet kallad för Resursmodellen. Målet med modellen är att optimera kostnaden för personalbehovet på expedition och service utifrån de volymer som ska hanteras och de förutsättningar som sätts upp i form av kapacitetsfaktorer och raster. De olika alternativen som undersöktes resulterade i att DE Borlänges totalkostnad enligt modellen kan reduceras bland annat genom att ändra frisläppningstiderna på kvällar och lördagar. Arbete resulterade i att effektiviteten kan ökas i form av minskat antal använda timmar. Värt att nämna är att varje alternativ resulterade i reducerad totalkostnad.</p><p>Slutsatser som dragits av resultatet är följande:</p><p>• DE Borlänge bör utnyttja den överkapacitet som finns idag i form av ytor och personal.</p><p>• Genom att flytta frisläppningstider finns stora möjligheter för DE Borlänge att reducera totalkostnaden.</p><p>• DE Borlänge bör fokusera på att öka effektiviteten genom att möjliggöra fler anställda per halvtimma istället för att öka prestationen för varje arbetare.</p>

This is a study of what accidents with trucks costs. The costs were considered with a broad perspective where both society, trucking companies and individual costs were heeded. Data from public and insurance databases have been analysed with statistical tools which yielded results showing that accidents are a significant economic cost to the trucking company. This economic impact has been largely overlooked in the past since it does not affect all trucking companies the same due to the random nature of accidents. However, looking at a large population of accidents it is found that they are common and expensive enough to be a standing cost to the owners of trucks. It is thereby found that accidents cause enough costs that it is possible to use economic reasons for motivating safety measures and that it is possible to calculate the costs of accidents and compare it to other costs that trucks generate, fuel for example. Another result is however that the risks and consequences of accidents exceed economical factors, that both society, individuals and the trucking company will be exposed to risks beyond what could be valued in money.

Gender-based violence has been widely recognized as a public health issue and as a major obstacle for development worldwide. This thesis addresses the effects it has on the Swedish community and some of the underlying problems surrounding the prevalence of it. The aim of this thesis consists of three parts, namely; (1) Discuss and make brief measures of the annual aggregated costs of male violence against women in Sweden; (2) Discuss and explore the obstacles and methods used to asses this particular problem; and (3) Explore the nature of gender-based violence and discuss rational approaches of prevention. To attain the purpose, this thesis is constructed with a quantitative, as well as a qualitative method. The quantitative material is used for reaching the first part of the aim, i.e. the aggregate costs of the violence; and to answer this, a prevalence survey has been used. In the results and in the presentation of these estimations the second part of the aim is being discussed. To attain the third part of the aim, an analysis of the rational, or irrational, behaviour of both the perpetrators and the victims has been made through an economic approach mainly based within the discourse of rational behaviour. The annual direct costs were estimated to be 673.9 million SEK. Of these costs the health care sector answered for 122.1 million, the social sector for 86.8 million, the criminal justice system for 411.2. The rest on 53.8 million SEK were other costs or prevention costs. These costs are almost twice as high as the costs estimated in a similar study from Finland, even so, the results are still considered to be underestimates. The other types of costs, labelled as; indirect costs, intangible costs and multiplier effects are considered to greatly exceed the direct costs. A major problem is to access adequate statistics on the matter. The statistics used in this thesis are mainly based on a victimisation survey that gives subjective information of the prevalence of gender-based violence. It would have been preferable to find recorded statistics from the institutions, which carry a large part of the actual costs from gender-based violence, i.e. the police and court authorities. Three variables of importance could be noted. The perpetrators gain, invested police resources and prison time. A change in the internal norm would have a direct effect on the variable gain. Invested police resources and prison time also affects the utility but not as direct as the change of the internal norm. However, a change in invested police resources and prison time can in the long run affect the internal norm which means that these variables affect a perpetrators utility function in two ways. To truly change the behaviour of both the women and the men seems to be to change the external and especially the internal norm of them both. To change a norm in a society is a complex matter which has to take place in many levels of the society. Especially in the case of the internal norm it has to start at an early age. This could practically refer to measures such as gender profiled day care institutions, and heavy regulations against sexist commercials etc.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur konkurrens faktiskt har påverkat skolan. För att konkretisera detta har vi valt att undersöka konkurrensen mellan kommunala skolor och fristående skolor, och hur detta har påverkat skolans betygsättning, kostnader samt lärarna.