Den här uppsatsen handlar om hur elever på gymnasienivån upplever omklädningsrummet före och efter lektionen i samband med idrott och hälsa lektionerna, samt om det har någon påverkan på lektionen eller den psykiska hälsan. Syfte är att undersöka hur miljön i omklädningsrummet uppfattas av gymnasieelever i samband till idrottslektioner. Vi kommer att utgå ifrån Maslows teori om behovstrappan för att få fram det svar vi söker. Arbetet tar upp problemet om omklädningsrummet efter vad eleverna sagt under intervjun. Vi har intervjuat oss framtill hur det egentligen ser ut på gymnasieskolornas omklädningsrum och vad som egentligen ligger till grund till varför eleverna känner som de gör.  Resultatet av samtalen med eleverna visade sig vara att eleverna är positiv inställning till omklädningsrummen. Eleverna känner sig rätt så trygga i omklädningsrummet och det är en lättsam miljö där man kan skämta och ha roligt. De flesta elever vi intervjuade såg inte omklädningsrummet som ett hinder nog att inte delta på Idrott och hälsa lektionerna. Det som framgick var att eleverna känner sig trygga bland sina egna klasskamrater men inte om andra elever är i omklädningsrummet. Omklädningsrummet var inte heller en plats där det förekom mobbning. Trots alla forskning om att mobbning försiggår i skolans omklädningsrum har vår studie visat att detta inte stämmer där vi varit och intervjuat. Vår slutsats blir att omklädningsrummen inte är otrygga, det som gör omklädningsrummet tryggt är klassen man går i och hur man trivs med sina klasskamrater.

Syftet med denna studie är att genom en fritidspedagogs syn titta närmare på eventuella orsaker till konflikter, hur dessa hanteras, hur man arbetar förebyggande samt vad pedagogerna anser krävs för ett kvalitativt förebyggande arbete.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger på fyra olika skolor i en stad i norra Sverige.Studien visar att de vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår är missförstånd mellan elever. Ytterligare en orsak är att eleverna har svårt att sätta sig in i andras situation. För att hjälpa eleverna utveckla sin förmåga att hantera konflikter och kunna sätta sig in i andras situation krävs ett gediget och kontinuerligt arbete med att stärka dessa förmågor, det finns inga genvägar. Skolan måste ha ett kontinuerligt förebyggande arbete med värdegrunden i fokus. För att uppnå detta krävs att samtliga på skolan är delaktiga i arbetet. Låter man konflikter fortgå leder vägen snart mot kränkningar och i värsta fall mobbing.

Syftet med studien är att ta reda på barns och pedagogers upplevelser av tillrättavisning i förskolan samt finna tillvägagångssätt för pedagoger att visa barn tillrätta, sätt som minskar risken att kränka individen. Vi har genom kvalitativ intervjumetod lyft barns perspektiv för att ta reda på deras upplevelser samt hur de föredrar att bli visade tillrätta. Vi har med samma metod tagit reda på pedagogers upplevelser av att visa barn tillrätta samt deras förslag på framgångsrika tillvägagångssätt. Det flerdefinierade begreppet makt ligger som teoretisk utgångspunkt i studien. Vi har antagit Foucaults perspektiv på makt som relationell samt Baes syn på vuxnas definitionsmakt.  Resultatet visar att både barn och pedagoger i studien föredrar att uppkomna konflikter löses lugnt och sansat. Studiens resultat visar även att barn tycker det är okej att pedagoger blir arga men att de vill att pedagoger antar ett mjukare förhållningssätt när de visar tillrätta. Ett öppet kommunikationsmönster som innebär öppna dialoger och respekt för barns avsikter, skapar goda relationer och förutsättningar för goda samtal. Pedagogers agerande och förhållningssätt avspeglas därför på barngruppen i förskolan. Vår studie har visat att barn mer än gärna diskuterar kring pedagogers agerande i konfliktsituationer. Dock visar studiens resultat att ingen av de intervjuade pedagogerna frågat barnen hur de vill bli bemötta i konfliktsituationer. Pedagoger i förskolans verksamhet kan ha stor behållning av att lyfta barns perspektiv angående pedagogers bemötande i konfliktsituationer.

Syftet med studien var att få en uppfattning av hur personal i förskolan ser på kränkande beteenden mellan vuxen och barn och hur de hanterar situationer där kränkning uppstår. I undersökningen använder vi både kvalitativa och kvantitativa metoder, kvantitativ metod som undersökningsmetod med enkäter men en kvalitativ analys för att utläsa studiens resultat. Resultatet visar på en komplex uppfattning om kränkningar och att de finns flera svårigheter med att anmäla kränkningar i förskolan. Slutsatser i studien är att det finns ett behov för bättre rutiner för hur anmälan ska gå till och fler reflektioner mellan personalen om vuxenmakt bör förekomma i förskolan i större utsträckning.

No description available.

<p>Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemområde har grundat sig i att kunna få ett bredare perspektiv på vad som redan finns om ämnet. Syftet med undersökningen är att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt på en mobbningssituation och utgången av en sådan situation. Mobbning är inte ett fenomen som är barnens fel, utan mobbning uppstår endast när vuxna tillåter det att hända. En lärare ska förstå hur hans/hennes bemötande påverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem. En kompetent lärare behöver inte vara den som har flest antal tjänsteår, eller den som har en specifik utbildning i ryggsäcken. Varje enskild lärare har olika bakgrund och olika personlighet, vilket leder till att det är upp till var och en av lärarna att bygga upp sin egen självkänsla och trygghet (Darling- Hammond & Bransford 2005). Huvudsaken är att lärarna blir medvetna och tar sin roll som förebild på fullaste allvar. Vuxna ska skydda barnen från all kränkande behandling, och de bör ingripa när tecken på mobbning och utanförskap visas bland barnen. Annars kan budskapet till barnen bli fel. Det är inte barnens uppgift att på egen hand försöka få stopp på trakasserierna, utan hela ansvaret ligger hos de vuxna.</p><p>Slutsatsen av litteraturstudien är att den grundläggande åtgärden till att kränkningar ska kunna bekämpas, är att det finns ett välfungerande arbetslag, i vilket alla delger varandra som gör att gruppens kunskap och bredd i ämnet ökar. Ett annat viktigt resultat är att det är lättare att samarbeta för att lösa ett mobbningsproblem, än att göra det på egen hand.</p><p>Är det något barn som blir illa behandlat har vuxna ett stort inflytande och stor möjlighet till att påverka den pågående situationen. Vuxna får inte vara konflikträdda och tro att allt ska lösa sig, eller tro att ett ingripande skulle kunna göra saken värre. Det värsta är att inte ingripa alls, vilket i sin tur skulle kunna leda till osäkerhet bland barnen. I dessa situationer ska vuxna ha i åtanke att barnen ser upp till och har de vuxna som förebilder och att barn kan ta efter ett sådant negativt beteende. Därför är det viktigt att det skapas en trygg och respekterad kontakt mellan barnen och deras lärare. Genom en god relation där barn och vuxna gemensamt sätter upp de regler som ska följas ger på sikt en större chans att eliminera kränkningar och trakasserier. Detta istället för att reglerna endast skulle bestämmas, diskuteras och cirkulera bland vuxna.</p>

No description available.

No description available.

Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemområde har grundat sig i att kunna få ett bredare perspektiv på vad som redan finns om ämnet. Syftet med undersökningen är att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt på en mobbningssituation och utgången av en sådan situation. Mobbning är inte ett fenomen som är barnens fel, utan mobbning uppstår endast när vuxna tillåter det att hända. En lärare ska förstå hur hans/hennes bemötande påverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem. En kompetent lärare behöver inte vara den som har flest antal tjänsteår, eller den som har en specifik utbildning i ryggsäcken. Varje enskild lärare har olika bakgrund och olika personlighet, vilket leder till att det är upp till var och en av lärarna att bygga upp sin egen självkänsla och trygghet (Darling- Hammond &amp; Bransford 2005). Huvudsaken är att lärarna blir medvetna och tar sin roll som förebild på fullaste allvar. Vuxna ska skydda barnen från all kränkande behandling, och de bör ingripa när tecken på mobbning och utanförskap visas bland barnen. Annars kan budskapet till barnen bli fel. Det är inte barnens uppgift att på egen hand försöka få stopp på trakasserierna, utan hela ansvaret ligger hos de vuxna. Slutsatsen av litteraturstudien är att den grundläggande åtgärden till att kränkningar ska kunna bekämpas, är att det finns ett välfungerande arbetslag, i vilket alla delger varandra som gör att gruppens kunskap och bredd i ämnet ökar. Ett annat viktigt resultat är att det är lättare att samarbeta för att lösa ett mobbningsproblem, än att göra det på egen hand. Är det något barn som blir illa behandlat har vuxna ett stort inflytande och stor möjlighet till att påverka den pågående situationen. Vuxna får inte vara konflikträdda och tro att allt ska lösa sig, eller tro att ett ingripande skulle kunna göra saken värre. Det värsta är att inte ingripa alls, vilket i sin tur skulle kunna leda till osäkerhet bland barnen. I dessa situationer ska vuxna ha i åtanke att barnen ser upp till och har de vuxna som förebilder och att barn kan ta efter ett sådant negativt beteende. Därför är det viktigt att det skapas en trygg och respekterad kontakt mellan barnen och deras lärare. Genom en god relation där barn och vuxna gemensamt sätter upp de regler som ska följas ger på sikt en större chans att eliminera kränkningar och trakasserier. Detta istället för att reglerna endast skulle bestämmas, diskuteras och cirkulera bland vuxna.

Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur mobbning kan få utlopp både i hemmet och i skolan, både via den traditionella mobbningen och via den mobbning som sker via till exempel sociala medier, så kallad nätmobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkäter i två årskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella mobbningen som dominerade, även om många också stött på nätmobbning. Vi har även sett att de redan vid ung ålder stött på både mobbning och kränkningar både i det verkliga livet och online.