Denna studie undersöker hur samverkan mellan socialförvaltningen och skolan fungerar i praktiken. Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för samverkan mellan skolan och socialförvaltningen. Denna studie handlar om att undersöka vilka förutsättningar som finns för att samverka samt vilka problemområden som identifierades beträffande samverkan mellan dessa aktörer. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från socialförvaltningen och skolkuratorer i olika kommuner i Norrbottens län. Resultatet av intervjuerna visade på att samverkan mellan socialförvaltningen och skolan fungerar olika i de kommuner som deltog i studien. Resultatet visade att aktörerna är i behov att förstå varandras processer och uppdrag bättre för att samverkan ska utvecklas. Anledningen till att de behöver öka kunskapen om varandras arbetsprocesser är för att socialförvaltningen upplever att skolan inte tar vara på alla resurser som socialförvaltningen tillhandahåller. Möjligheten med samverkan mellan socialförvaltningen och skolan är att de får ta del av varandras kunskaper, samt att de kan komplettera varandras kompetenser för att skapa en bra förutsättning för en fungerande samverkan samt att de kan arbeta för att skapa en tryggare skolmiljö.

Validerat; 20110531 (anonymous)

The focus of the study is equal treatment and equality work in preschool where the aim of the study was to increase knowledge about what experiences and knowledge there are among the preschool´s educators based on two different preschool manager´s areas. It is a qualitative study where the method has been to interview six individual educators, from five different preschools in two different principal areas in a municipality in central Sweden. The result shows that equality work is carried out at all the participating preschools, by existing equal treatment plans. The results also show how the knowledge about the equal treatment work of the interviewees is varied. All the interviewed teachers are aware of that the work has to be done by law, but the deeper understanding of its meaning in the practical work was variable. The results of the study also show how equal treatment work is a continuous work in which all of the profession should be included. It also appears that it is important with locally adapted plans, for them to be used and be seen as a supportive tool for the educators in the practical work. An important point to lift from the study's conclusion is how the educators' knowledge of equal treatment is important for reporting abusive treatment by violation reports, as otherwise this can be avoided due to uncertainty and thereby creating a problem for the equal treatment work.

No description available.

<p>Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning. När det gäller elevers uppfattningar av åtgärd vid kränkning har vi funnit tre kategorier, vilka är åtgärd som tillsägning, åtgärd som delegering och åtgärd som ignorering. Slutsatser vi kommit fram till är att avgörande för hur kränkning en uppfattas av eleven är vem som utför den och kränkningens art. Noggrant utarbetade handlingsplaner är en förutsättning för att personal i skolan ska kunna vidta lämpliga åtgärder. Tydliga vuxna som vistas ute bland eleverna skulle kunna minska antalet kränkningar.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstå varför så få homosexuella ungdomar väljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frågeställning löd ”Av vilka anledningar väljer så få gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet”. Metoden jag använt består i tre kvalitativa intervjuer med två lärare och en rektor. Intervjuerna spelades in på band. Tre gymnasieklasser svarade också på en enkät bestående av tio frågor, sammanlagt deltog trettiotvå elever.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att lärare och rektor inte har någon erfarenhet av öppet homo-bisexuella elever, och därmed inte känner sig insatta i problemet. De anser inte heller att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Majoriteten av eleverna känner heller inget obehag inför homo-bisexuella personer men anser att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Litteraturen och samtliga informanter är ense. Rädslan är stor för allmänhetens förlöjligande och fördömande av öppet homo-bisexuella personer.</p> / <p>The purpose of this examination work has been to understand why so few high school students choose to come out with their homo/bi sexuality. The question at issue were “Why are so few high school students open with their homo/bi sexuality?” The methods being used were three quality interviews with two teachers and one principal. The interviews were recorded on tape. Three high school classes answered a questionnaire, containing ten questions, in all there were thirty three students participating. The result of the survey shows that teachers and principals don’t know how to handle situations with openly homo/bisexual youth because of lack of experience. Their view is also that homophobic foul language isn’t commonly occurring in school. The majority of students don’t fell any discomfort in present of homo/bisexual students but consider that homophobic foul language is commonly used in school. Both the literature and all other sources are in agreement. Homosexual youth are afraid of people’s reactions and for them to condemn their sexual aptitude.</p>

Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning. När det gäller elevers uppfattningar av åtgärd vid kränkning har vi funnit tre kategorier, vilka är åtgärd som tillsägning, åtgärd som delegering och åtgärd som ignorering. Slutsatser vi kommit fram till är att avgörande för hur kränkning en uppfattas av eleven är vem som utför den och kränkningens art. Noggrant utarbetade handlingsplaner är en förutsättning för att personal i skolan ska kunna vidta lämpliga åtgärder. Tydliga vuxna som vistas ute bland eleverna skulle kunna minska antalet kränkningar.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstå varför så få homosexuella ungdomar väljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frågeställning löd ”Av vilka anledningar väljer så få gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet”. Metoden jag använt består i tre kvalitativa intervjuer med två lärare och en rektor. Intervjuerna spelades in på band. Tre gymnasieklasser svarade också på en enkät bestående av tio frågor, sammanlagt deltog trettiotvå elever. Resultatet av undersökningen visar att lärare och rektor inte har någon erfarenhet av öppet homo-bisexuella elever, och därmed inte känner sig insatta i problemet. De anser inte heller att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Majoriteten av eleverna känner heller inget obehag inför homo-bisexuella personer men anser att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Litteraturen och samtliga informanter är ense. Rädslan är stor för allmänhetens förlöjligande och fördömande av öppet homo-bisexuella personer. / The purpose of this examination work has been to understand why so few high school students choose to come out with their homo/bi sexuality. The question at issue were “Why are so few high school students open with their homo/bi sexuality?” The methods being used were three quality interviews with two teachers and one principal. The interviews were recorded on tape. Three high school classes answered a questionnaire, containing ten questions, in all there were thirty three students participating. The result of the survey shows that teachers and principals don’t know how to handle situations with openly homo/bisexual youth because of lack of experience. Their view is also that homophobic foul language isn’t commonly occurring in school. The majority of students don’t fell any discomfort in present of homo/bisexual students but consider that homophobic foul language is commonly used in school. Both the literature and all other sources are in agreement. Homosexual youth are afraid of people’s reactions and for them to condemn their sexual aptitude.

In this text I will work on three situations from my daily work as a pedagogue at preschool. The situations are about how pedagogues at preschool relate to children in difficult situations, e.g. when they pee in their pants or long for their pacifier. Those are situations which occur frequently at preschool, but they are still rarely coming up for discussions. The problem in the situations is difficult to describe which makes the essay a suitable form for me to explore and discuss it. In the work with this text I mainly consider my own approach and acting towards the children and colleagues. That makes me more aware about myself in relation to others, which gives me an opportunity to readjust and transform my role as a preschool teacher. My main question was if and how we violate children’s integrity in the preschool. It is a question that has different aspects, so I have decided to divide my text into three parts. In the first part I look into what it means to act morally in the treatment of preschool children. I also discuss how the teachers sometimes unconsciously violate the child´s integrity. In the second part I discuss how fear of conflicts between the teachers indirectly has impact on the relations to children, and how the fear of conflict occurs and manifests itself in everyday life. Finally I look at my own practical knowledge and wisdom as a pedagogue, and how it develops. I examine and discuss the various problematic situations on basis of research literature and theories about ethics, practical knowledge, pedagogic, fear of conflicts and with help from my own experience. I have found that teachers in preschool do not always note if and when a child gets offended. I state that we educators need to develop our practical wisdom and intuition, so we will see when and if it happens more often. It takes some personal maturity, experience, self-esteem and a willingness to develop and learn new. In order to develop practical wisdom, it is necessary to stop and consciously reflect. This is required to reassess and make adjustments in the pedagogic approach to children and colleagues.

No description available.