Abstract: Syftet med denna uppsats var att undersöka barn och ungdomars texter på Internet då de diskuterar om mobbning med varandra. Att undersöka hur de beskriver mobbning, både då de beskriver sina erfarenheter av mobbning men också då de lämnar åsikter samt då de reflekterar kring mobbning med varandra. Jag ville försöka förstå mobbningen som förekommer bland barn och ungdomar genom att studera texter som barn och ungdomar har skrivit på ungdomscommunity Lunarstorm. Mobbning finns överallt, kan drabba vem som helst när som helst och har alltid funnits (Björk, G-O, 1999). Mobbningen får många barn och ungdomar att må både fysiskt och psykiskt dåligt. Jag ville i denna uppsats försöka närma mig problemet genom ett annorlunda och nytt perspektiv. Detta genom att jag studerar barn och ungdomars texter utan att komma i kontakt med dem. Jag kunde studera vad som hände i den process då barnen och ungdomarna fritt fick prata om mobbning genom diskussioner i forum och dagboksinlägg där de kunde dela med sig av sina tankar, funderingar och åsikter till andra. Genom att använda mig av teorierna symbolisk interaktionism, stigma, stämpling, roller och grupper och skam och tidigare forskning hämtat ur litteratur, avhandlingar, rapporter, tidskrifter och Internet kunde jag analysera deras texter för att få svar på de frågeställningar som jag hade.

<p>Abstract: Syftet med denna uppsats var att undersöka barn och ungdomars texter på Internet då de diskuterar om mobbning med varandra. Att undersöka hur de beskriver mobbning, både då de beskriver sina erfarenheter av mobbning men också då de lämnar åsikter samt då de reflekterar kring mobbning med varandra. Jag ville försöka förstå mobbningen som förekommer bland barn och ungdomar genom att studera texter som barn och ungdomar har skrivit på ungdomscommunity Lunarstorm. Mobbning finns överallt, kan drabba vem som helst när som helst och har alltid funnits (Björk, G-O, 1999). Mobbningen får många barn och ungdomar att må både fysiskt och psykiskt dåligt. Jag ville i denna uppsats försöka närma mig problemet genom ett annorlunda och nytt perspektiv. Detta genom att jag studerar barn och ungdomars texter utan att komma i kontakt med dem. Jag kunde studera vad som hände i den process då barnen och ungdomarna fritt fick prata om mobbning genom diskussioner i forum och dagboksinlägg där de kunde dela med sig av sina tankar, funderingar och åsikter till andra.</p><p>Genom att använda mig av teorierna symbolisk interaktionism, stigma, stämpling, roller och grupper och skam och tidigare forskning hämtat ur litteratur, avhandlingar, rapporter, tidskrifter och Internet kunde jag analysera deras texter för att få svar på de frågeställningar som jag hade.</p>

Syftet med undersökning var att undersöka om kränkning förekommer på förskolan, hur personalen i förskolan definierar begreppet kränkning och hur förskolepersonal beskriver sitt arbete med att motverka kränkning. Åtta förskolepersonal intervjuades för att kunna uppnå studiens syfte. Intervjudeltagarna fick bland annat förklara hur de såg på två specifika situationer och hur de skulle arbeta utifrån de båda fallen. Resultatet visade att nästan alla deltagarna som vi intervjuade nämnde att kränkningar kan förekomma under den fria leken och när ingen vuxen är närvarande. Undersökningen visade också hur viktigt det är att vara aktiv och närvarande som pedagog och att estetiska uttrycksformer kan vara till stor hjälp för att förklara för barnen vad kränkning innebär samt hur man är mot varandra.

Syftet med den här studien är att nå fördjupad kunskap om hur kuratorer och rektorer i Malmö stad resonerar kring dokumentation av kränkningar i skolan. I studien beskrivs hur forskning indikerar att många anställda inom offentlig sektor upplever arbetsrelaterad stress till följd av ökade administrations- och dokumentationskrav. Studien tar samtidigt upp hur begreppet “kränkning” blivit ett ord som börjat användas allt mer, inte minst inom skolvärlden. Studien är kvalitativt orienterad. För att besvara studiens frågeställningar har 5 semistrukturerade intervjuer genomförts individuellt med 3 kuratorer och 1 rektor, samt en gruppintervju med en kurator och en rektor verksamma på samma skola. Resterande respondenter är verksamma i olika grundskolor inom Malmö stad. För att analysera den empirin som uppstått till följd av intervjuerna har meningskoncentrering, tematisk innehållsanalys och kodning använts. Ur analysen kunde 6 teman identifieras. Dessa har analyserats utifrån Ulrich Becks teori om risksamhället, samt Michael Powers teori om riskhantering. Studiens respondenter har delvis olika uppfattning kring dokumentationen av kränkningar, men sammanställt visar resultatet på att dokumentationen av misstänkta kränkningar till stor del handlar om statistik, att hålla ryggen fri för eventuell granskning, samt att skapa ett systematiskt arbete mot kränkningar. Det framkommer även att dokumentationen upplevs som ett tidskrävande arbete. / The aim for this study is to gain knowledge of how school counselors and principals in Malmö reflects on documentation of degrading behaviour in swedish primary school. The study describes how earlier studies suggest that public sector workers experience work related stress due to increased demands of administration and documentation. The study also addresses how the term degrading behavior has become a word that is being used more often, not least within the school world. The study is qualitatively oriented. To answer the questions of the study, 5 semi-structured interviews were conducted individually with 3 school counselors and 1 principal, as well as a group interview with a school counselor and a principal working at the same school. Remaining informants are active in different schools within Malmö. In order to analyze the empirical evidence that has arisen as a result of the interviews, sentence concentration, thematic content analysis and coding have been used. From the analysis, 6 themes could be identified. These have been analyzed on basis of Ulrich Beck's theory of risk society, as well as Michael Power's theory of risk management. The informants of the study express partly different views on working with the documentation of degrading behaviour, but summarized the result shows that the documentation of suspected insults is largely about statistics, secondary risk management in case of possible audit, and for creating a systematic work against insults. It also appears that the documentation is a time-consuming work.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till kränkande behandling mellan barn i förskolan samt var i det motverkande arbetet eventuella hinder uppkommer. Baserat på studiens syfte utgår vi från följande kategorier; tolkning av begreppet kränkning, förebyggande och förhindrande strategier samt de hinder som försvårar hanteringen av kränkande behandling mellan barn. Undersökningsmetoden som används är utskick av enkät till verksamma förskollärare för att på så sätt upptäcka om det finns en samsyn över hur kränkningar ska upptäckas och hanteras. Empirin har tolkats utifrån yrkesetiska normer, det vill säga de normer som överensstämmer med de allmänna normer som råder i samhället, som i sin tur påverkar förskollärares förhållningssätt. Resultatet visar att förskollärare tillämpar lagar och riktlinjer i sitt förhållningssätt för att förebygga förekomsten av kränkande behandling. Däremot finns inte de förutsättningar som krävs för att utöva sitt uppdrag till fullo. Stora barngrupper och stress försvårar enligt vår studie för förskollärare att vara aktivt närvarande, goda förebilder och etablera en värdegrund. Det vill säga de normer och värden som ligger till grund för det demokratiska samhälle vi lever i där alla ska värderas lika.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen omskolverksamhetens kriterier för att agera vid kränkande behandling viaelektroniska medier. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativasemistrukturerade intervjuer, genomförda med tre lärare i årskurs 3, samt trerektorer för grundskolor. Svaren i studien resulterar i fem kategorier med demskäl till varför lärare och rektorer anser att skolverksamheten bör agera, utredaeller anmäla elektroniska kränkningar utanför skoltid. Slutsatsen är att lärareoch rektorer inte förefaller inta skilda perspektiv i denna frågeställning. Demotiverar sitt ställningstagande med hänvisning till kränkningarnaskonsekvenser på elevens psykiska hälsa, och åtar sig således ytterligareskyldigheter än vad Skollagen ålägger dem och skolverksamheten.

No description available.

The aim of this study is to inquire into the thoughts of students of Swedish for Immi-grants suffering from PTSD as well as other psychosocial disorders and teachers of Swedish for immigrants relating to the importance of the relation of recognition to the creation of self-relation, which is defined by Honneth (2003) as ” the awareness or per-ception a person has of herself considering which abilities she has been dealt” (Honneth 2003:101).My research questions concern the thoughts and perceptions that teachers of SFI and students suffering from PTSD-related issues have concerning the core in and purpose of the SFI-education as well as what they perceive might facilitate and/or obstruct the de-velopment of a positive self-relation.The study is based on Axel Honneth’s theory of recognition and moral violation as well as Pierre Bourdieu’s theory of social fields.The content of the study is based on four interviews with students and seven with teachers which were conducted during the fall of 2016 as well as spring of 2017. The interviews were conducted using Bourdieu’s methodological guidelines for interviews – participating objectification – the purpose of which is to develop data that enables the position of the interviewee to be analyzed without the scholar engaging in objectifying distance.In order for an individual to develop a positive self-relation in which he or she recei-ves the opportunity to develop self confidence, self respect as well as solidarity, a relat-ion of recognition on three levels is required, which according to Honneth is fundamen-tal to individual self-realization. The findings of the study show that the students of SFI-suffering from PTSD-disorder request recognition on all three of said levels, in-cluding the emotional first level, defined by Honneth as care for others for the sake of him or her. The included teachers are neither aware of or prepared for this, but belive that recognition on the remaining two levels, the moral/judicial and the self-worth/social appreciation level respectively, occur during SFI-education. Further, the teachers argue that conflicts occur relating to the teacher's perceptions of the students as responsible adult individuals versus the demands that society have regarding the content of SFI-education together with the requirements of rapid progression and integration into the system put forth by the employment office and/or social services. Said conflict generates an experience of teachers as being impersonal, nonindependent and disrespectful amongst students.The teachers consider relating to and recognizing students in ages, educational degrees and social backgrounds virtually comparable to their own to be considerably easier than relating to students whose are not.

Jag har med denna uppsats berört några frågor och arbetssätt om mobbning. Mitt syfte har varit att undersöka hur personalen på en sydsvensk skola definierar, hanterar och förebygger mobbning. I uppsatsen har jag intervjuat fyra olika personer från en och samma skola, varav tre är pedagoger och en är kurator. Jag har försökt göra så likartade intervjuer som möjligt, för att ge varje respondent samma förutsättningar. Jag har använt mig av litteratur inom ämnet för att kunna jämföra respondenternas svar med erkända forskares teorier. Vidare har jag också redogjort för vad olika lagar och styrdokument säger om mobbning. Dessa har jag också jämfört med mina respondenters svar. Med min undersökning kom jag bl.a. fram till att de intervjuade respondenterna har relativt likartade uppfattningar om ämnet, men också att en del skillnader finns att upptäcka. Det kan till viss del ha att göra med min bristande erfarenhet av intervjuteknik. Respondenterna var också väl insatta i vissa av de teorier som erkända forskare har kommit fram till, såsom hur personalen på skolan kan upptäcka, förebygga och bearbeta mobbning. Några exempel är samarbete mellan föräldrar och kollegor, fortbildning, samtalsmöte samt vikten av att besitta en bred kunskap om mobbningens områden.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgått från följande frågor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans värld? Den metod som vi har använt för att få svar på frågeställningarna har varit av en enkätundersökning. De begrepp som används för att få svar på frågeställningarna bestod av identitet samt begreppen kränkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och språk. Resultatet visade på att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem. Slutsatsen i examensarbetet är att svordomarna är en del av ungdomarnas språk, det formar och skapar deras identitet för att kunna hitta sin plats i olika sociala grupper och sammanhang i skolan. Det är ett sätt för ungdomarna att uttrycka sig i känslor och attityder beroende på vem det är de talar med och i vilken situation de är i. Vi har använt oss av mycket litteratur och en bok som vi har haft stor nytta av är Magnus Ljungs Svordomsboken (2006) där han skriver om olika teorier utifrån svärandet. Två andra böcker som varit till stor nytta för oss har också varit Ove Sernhedes bok Ungdomskulturer- äger eller suger där vi framförallt hittade teorier om ungdomar, kultur och identitet. Samt en bok av Per Källström (1991) Att förstå ungdom - Identitet och mening i en föränderlig värld där vi tagit med ett flertal teorier som varit till nytta för vår enkätundersökning.