Studiens syfte är att undersöka arbetstagares upplevelser av distansarbete under COVID-19 pandemin samt hur de upplevt stress i relation till krav-kontroll-stödmodellen. Arbetstagarna i studien har arbetat på distans mer än 50 procent och under en period av minst sex månader under pandemin. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades med analysmetoden tematisk analys. Studien visar på positiva upplevelser av integrering mellan arbetsliv och privatliv. Produktiviteten och effektiviteten har ökat och tekniken har upplevts välfungerande under perioden av distansarbete. Störningsmoment i distansarbetet upplevdes vara att de inte fått träffa kollegor och distraktioner som exempelvis hushållssysslor. Trots avsaknaden av arbetets sociala aspekter på grund av distansarbete är arbetstagarna positiva till fortsatt distansarbete efter pandemin. Arbetstagarna upplever låga krav, hög kontroll, högt stöd och låg stress, vilket ger stöd för Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. / The purpose of the study is to investigate employees' experiences of teleworking during the COVID-19 pandemic and how they experienced stress in relation to the demand-control-support model. The employees in the study have worked remotely more than 50 percent and during a period of more than six months during the pandemic. Ten qualitative semi-structured interviews were conducted and the collected data were analyzed by using the method thematic analysis. The study shows positive experiences of integration between work and personal life. Productivity and efficiency have increased and the technology has been experienced as well-functioning during the period of telework. Disturbances in teleworking were perceived to be that they were not allowed to meet colleagues and distractions such as household chores. Despite the lack of social aspects of work due to teleworking, workers are positive about continued telework after the pandemic. Employees experience low demands, high control, high support and low stress, which provides support for Karasek & Theorell's (1990) demand-control-support model.

Lärare i utökad utbildning i Sverige arbetar inte bara i utökad utbildning utan även under skoltid och i verksamhet mellan skola och utökad utbildning. Därför har lärare på utökad utbildning ett komplext uppdrag. Studier visar att lärare, både nationellt och internationellt, upplever psykiska problem. Det är dock få studier som har undersökt lärares olika arbetsuppgifter och psykiska hälsa, särskilt hos lärare som arbetar inom utökad utbildning. I den här texten använder vi en undersökning för att utforska lärares upplevda psykiska hälsa i relation till deras arbetsuppgifter under skoltid, utökad utbildning och de aktiviteter de ägnar sig åt. Vi använder modellen Job demand-control-support för att tolka respondenterna ' svar i undersökningen för att visa att lärare generellt ser sin psykiska hälsa som hälsosam när det gäller deras arbete under skoltid, utökad utbildning och aktiviteter som kopplar samman skola och utökad utbildning. Däremot ser lärarna sin hälsa som något mer hälsosam under utökad utbildning än under skoltid och aktiviteterna däremellan. Våra resultat visar också att lärares arbetsuppgifter är varierande och olika lärare har olika arbetsuppgifter, vilket bidrar till deras yrkes komplexitet.

Sammanfattning Titel: ”Det är bara narcissister och diktatorer som inte gillar platta organisationer”- En fallstudie om arbetsmiljö i en medarbetarstyrd organisation Författare: Madeleine Brolin, Mattias Vall och Sandra Permerud Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete 15 hp Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Syftet med vår uppsats är att inventera på vilka sätt arbetsmiljön påverkas av medarbetarstyrning. Metod och teoretisk referensram: Studien är en fallstudie av en medarbetarstyrd organisation. Studien har en deduktiv ansats och har antagit en kvalitativ forskningsstrategi då syftet varit att få en djupare förståelse för hur respondenterna upplever sin arbetsmiljö. Studiens datainsamlingsmetod består av primärdata i form av tio semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska referensram utgår från Krav- Kontroll-Stödmodellen. Slutsats: Vi har kommit fram till att medarbetarstyrning innebär höga krav på delaktighet, engagemang och beslutsfattande. Vår studie har visat att den höga kontrollen som råder i den medarbetarstyrda organisationen kan upplevas som ett krav. Medarbetarstyrning ställer även krav på individen att finnas tillgänglig för att ge stöd åt sina kollegor och individen förväntas att själv be om stöd vid behov. Vi har därmed kunnat konstatera att det sociala stödet är avgörande för att kunna hantera de höga krav och den höga kontroll som råder inom den medarbetarstyrda organisationen. Nyckelord: Medarbetarstyrning, Självstyrande team, Arbetsmiljö, Krav-Kontroll- Stödmodellen. / Abstract Title: “Only narcissists and dictators dislike decentralized organizations”- A case study of working environment in an employee controlled organization Authors: Madeleine Brolin, Mattias Vall and Sandra Permerud Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University Course: Business Administration III - Organization, bachelor thesis, 15 credit Supervisor: Hans Wessblad Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of our candidate essay is to investigate in what ways working environment is affected by employee controlled organisations. Method: This is a case study of an employee controlled organization. The study has a deductive approach and has assumed a qualitative research strategy with the purpose of achieving a deeper understanding of how respondents perceive their working environment. The primary data has been collected through ten semi structured interviews. The theoretical framework derives from the job demand-control-support model. Conclusion: An employee controlled organization amount to high demands of participation, commitment and decision making. Our study has shown that high levels of control that prevails in an employee controlled organisation can be perceived as demands. An employee controlled organization also postulates that individuals is available to and support colleagues, it is also expected of individuals to ask for help when needed. Accordingly we find that the social support is crucial to be able to handle the high demands and high control of an employee controlled organization. Keywords: Self-managed work teams, Work environment, Demand-Control-Social support model

No description available.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan chefens personlighet utifrån femfaktorsmodellen och anställdas arbetsupplevelse utifrån krav-kontroll-stödmodellen när arbete skedde på distans. Pearsons korrelationsanalys genomfördes för att ge en översikt över relationen mellan chefens personlighet och anställdas arbetsupplevelse. Vidare undersöktes hur mycket av chefens personlighet förklarade variationer i anställdas arbetsupplevelse samt om och hur respektive personlighetsdimension predicerade anställdas arbetsupplevelse samt delkategorierna krav, kontroll och stöd. Ten Item Personality Inventory (TIPI) användes för att mäta chefens personlighet. Fem delskalor från QPS Nordic (34+) med koppling till krav-kontroll-stödmodellen användes för att mäta anställdas arbetsupplevelse. Resultaten påvisade signifikanta samband mellan respektive personlighetsdimension och anställdas arbetsupplevelse. 57.9% av variationer i anställdas arbetsupplevelse kunde förklaras av chefens personlighet baserat på femfaktorsmodellen. Samvetsgrannhet var den enda personlighetsdimensionen hos chefen som enskilt hade en signifikant prediktion på anställdas totala arbetsupplevelse och samtliga delkategorier.  Extraversion hos chefen hade en signifikant prediktion på anställdas upplevelse av kontroll. / The purpose of this study was to explore the relationship between the leader's personality and employees experience of work in a distance context. The study investigated if there was a significant correlation between the leader's personality, based on the five-factory-model, and employees' experience of work, based on the demand-control-support-model. Furthermore, the study explored how much the leader's personality explained the variation in employees' experience of work. Ten Item Personality (TIPI) was used to measure the personality of the boss. Ten questions from QPS Nordic (34+) were used to measure work-experience. The results showed a significant correlation between the leader's personality and distance-workers' experience of work. 57.9% of the variation in the employees' experience of work could be explained by the leader's personality. Concisentiousness was the only dimension that had a significant effect on employees' total experience of work. Extraversion had a significant effect on employees' sense of control.

Problematisering: Inom IT-konsultbranschen har det uppkommit digitala och flexibla lösningar som har gjort att den traditionella arbetsorganiseringen idag känns gammalmodig. Med Covid-19-pandemin kom restriktioner som ställde krav på arbetsgivare att låta de anställda arbeta hemifrån. Detta fenomen har givit upphov till ett ökat intresse av en mer flexibel arbetsorganisering även efter pandemin, där reglering av tid, rum och utförande av arbetsuppgiften förskjuts och görs till ett mer internt ansvar. Detta så kallade gränslösa arbete står som ett nytt arbetssätt inom många företag, vilket innebär att många nuvarande anställdas vardag testas. På grund av ökad efterfrågan på gränslöst arbete, samt att allt fler arbetsplatser övergår till det, är det av stor vikt att studera arbetstagarnas upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för arbetstagarnas upplevelser av förutsättningarna och konsekvenserna av gränslöst arbete efter Covid-19-pandemin. Forskningsfrågor: Hur upplever arbetstagarna förutsättningarna för det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Hur upplever arbetstagarna konsekvenserna av det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Metod: Detta är en kvalitativ enfallsstudie som antar ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer från ett företag som opererar inom IT-konsultbranschen. Studien har utgått från både empiri och teori och har en abduktiv ansats. Slutsats: Covid-19 och den nya arbetsmodellen har ej medfört större förändringar, bortsett från den försvagade regleringen av var arbetstagaren får arbeta ifrån. Arbetstagarnas upplevelser beror på hur, kraven som ställs, den kontroll de innehar och det stöd de har tillgång till, förhåller sig till varandra.

Syftet med studien var att undersöka projektledares upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor. Projektledarnas psykosociala arbetsmiljö har undersökts utifrån upplevelsen av de krav som följer projektledarna när de hanterar parallella projekt, kontrollen de har över sitt arbete samt hur de upplever socialt stöd. För att konkretisera syftet har två frågeställningar formulerats: Hur upplever projektledare sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar med flera parallella projekt i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor till följd av de krav som ställs? och Vilken betydelse har upplevd kontroll över arbetet och socialt stöd för projektledares välbefinnande när de hanterar flera parallella projekt, i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor? För att besvara forskningsfrågorna och därmed adressera studiens syfte användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Teorin som ligger till grund för studien är Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll- och stödmodell, en välanvänd teori som legat till grund för många undersökningar gällande just psykosocial arbetsmiljö. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med projektledare alla verksamma inom offentlig sektor och i en roll där de hanterar flera parallella projekt. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys och tre förutbestämda teman som skapades med utgångspunkt i krav-kontroll- och stödmodellen.  Studiens resultat visar att det finns många krav kopplat till att driva parallella projekt i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor. Trots en stor mängd krav med av karaktär visar resultatet att samtliga projektledare har en positiv upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö. Projektledarna upplever också att kontrollen och det sociala stödet har en stor betydelse för deras välbefinnande. Det är till stor del baserat på deras upplevda autonomi och det stöd de känner i och med förtroendeingivande och tillitsfulla relationer med sina närmsta chefer. / The purpose of the study was to investigate project managers' experiences of their psychosocial work environment when working in multi-project environments within the public sector. The psychosocial work environment of project managers has been examined based on their experience of the demands they face when managing parallel projects, the control they have over their work, and their perception of social support. To concretize the purpose, two research questions were formulated: How do project managers experience their psychosocial work environment when working with multiple parallel projects in multi-project environments within the public sector as a result of the demands placed on them? and What significance does perceived control over work and social support have for project managers' well-being when managing multiple parallel projects in a multi-project environment within the public sector?  To answer the research questions and thus address the purpose of the study, a qualitative method with a deductive approach was used. The theory underlying the study is Karasek and Theorell's (1990) demand-control-support model, a well-established theory that has been the basis for many investigations into psychosocial work environments. Nine semi-structured interviews were conducted with project managers all working in the public sector and in a role where they manage multiple parallel projects. The interviews were then analyzed using thematic analysis and three predetermined themes were created based on the demand-control-support model. The results of the study show that there are many demands associated with managing parallel projects in a multi-project environment within the public sector. Despite a large number of demands with varying characteristics, the results indicate that all project managers have a positive experience of their psychosocial work environment. The project managers also consider that control and social support are of significant importance for their well-being. This is largely based on their perceived autonomy and the support they feel through trusting and supportive relationships with their immediate supervisors.

Alla människor vill gå till arbetet utan att känna oro och ängslan samt kunna gå hem från arbetet med en positiv känsla i kroppen. Vissa människor går till arbetet med en klump i magen och kommer hem med minnen om en skrämmande och hotfull situation som uppstod under dagen. Dagens lärare utsätts för kränkningar, hot och våld i sitt yrkesutövande något som är en direkt påverkan på deras person och arbetsmiljö. Nummer tre av de åtta folkhälsopolitiska målsättningarna tar bland annat upp ökad hälsa i arbetslivet, något som vissa lärare möjligtvis går miste om. Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning högstadielärare utsätts för, kränkningar, hot och våld och om detta hade ett samband med sjukskrivningar hos lärare. Kvantitativa data samlades in via enkäter ställda till lärare för högstadieelever i klass 7–9. Data analyserades både deskriptivt och analytiskt för att kunna besvara frågeställningarna i syftet. Ur resultaten framkom att majoriteten av respondenterna utsatts för kränkningar hot och/eller våld samt att nästan hälften av respondenterna uppfattar att elevers bemötande påverkar dem negativt samt att elevers beteende var bättre förr. Lärares utsatthet för kränkningar, hot och våld kunde dock inte kopplas till sjukskrivning. Slutsatsen är att lärare är en utsatt yrkesgrupp som behöver få stöd inom sin yrkesroll och erbjudas funktionella verktyg för att kunna utföra sitt yrke, förslagsvis med Krav- kontroll-stödmodellen, samt att skolan som arena behöver ses över och göras säkrare. / Everyone wishes to be able to go to work without anxiety and to being able to leave work with a positive feeling. Some people go to work feeling troubled and return to their homes with memories of a frightening and threatening situation that arose during the day. Teachers are subjected to violations, threats and violence in their occupation, which affects them both personally and within their work environment. Number three of the eight Public Health policy objectives include, among other things, increased health at work something that some teachers may miss out on. The purpose of the study was to investigate the extent to which high school teachers are exposed, violations, threats and violence and whether this had any connection with teacher’s sick leave. Quantitative data were collected through surveys that were filled in by teachers in 7th and 9th grade at primary-schools. Analysis regarding both descriptive and analytic forms were presented to answer the questions included in the studies aim. The results showed that the majority of respondents were subjected to violations, threats and /or violence and that almost half of the respondents perceived that pupils' treatment affected them negatively and that student behavior was better in the past. However, teachers' exposure to violations, threats and violence, could not be linked to sick leave. The conclusion is that teachers are a vulnerable professional group who need to be strengthened and offered functional tools to be able to carry out their profession with the Requirements Control support model and that the school as an arena needs to be reviewed and made safer.

High school teachers have a crucial role in shaping the next generation by educating and guiding adolescents on their way into adulthood. During the COVID-19 pandemic, which entailed a sudden shift to digital teaching, the work of high school teachers was affected.  Aim: The aim of this study is to investigate how the psychosocial work environment and professional identity of high school teachers have been affected by the transition to digital teaching during the pandemic and moreover what valuable lessons they carry into future work. Theoretical concepts: The theoretical concepts that the study is based on are boundaryless work, professional identity, and the demand-control-support model from a work environment perspective. Method: This qualitative study is based on an inductive approach using semi-structured interviews. The empirical material has been compiled from ten different interviews with high school teachers that have been transcribed and processed with a thematic analysis. Results: The results show that the transition to digital teaching has had a direct impact on the psychosocial health and professional identity of high school teachers. The factors behind this are a lack of social contact between students and teachers, increased workload, and a decreased sense of control over work. Conclusion: The most notable conclusion that can be drawn from the study is that the need for social interaction between high school teachers and students is essential. The fact that school is a social place is evident, and there is no doubt that teaching in physical classrooms cannot be compared to distance teaching. / Gymnasielärare har en avgörande roll i att forma nästa generation genom att utbilda och vägleda ungdomar på väg in i vuxenlivet. Under covid-19 pandemin som innebar en plötslig omställning till digital undervisning blev gymnasielärares arbete påverkat.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärares psykosociala arbetsmiljö och professionella identitet har påverkats av övergången till digital undervisning under pandeminsamt vilka lärdomar de bär med sig in i framtidens arbete. Teoretiska begrepp: De teoretiska begrepp som studien utgår ifrån är gränslöst arbete, professionell identitet och krav- kontrollstödmodellen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Metod: Denna kvalitativa studie utgår ifrån en induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sammanställts utifrån tio olika intervjuer med gymnasielärare som sedan transkriberats och bearbetats med en tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att omställningen till den digitala undervisningen har haft en direkt inverkan på gymnasielärares psykosociala hälsa och professionella identitet. Faktorerna bakom detta är utebliven social kontakt mellan elever och lärare, ökad arbetsbelastning och en minskad kontroll över arbetet. Slutsats: Den mest utmärkande slutsatsen i undersökningen som kan dras är att behovet av social interaktion mellan gymnasielärare och elever är essentiellt. Skolan är en social plats och att undervisningen i de fysiska klassrummen inte går att jämföra med distansundervisning råder det ingen tvekan om.

Den framtida personal- och kompetensförsörjningen inom IT-branschen står inför utmaningar. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka om kvinnor och män upplevde olika organisatoriska och psykosociala arbetsvillkor (såsom upplevd organisatorisk rättvisa, arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse) inom IT-branschen. Studien har haft som utgångspunkt i att undersöka om den uttalade könssegregeringen inom IT-branschen kan påverka hur kvinnor och män upplever variationer i arbetsvillkor. De arbetsvillkor som studien har belyst är Krav-kontroll-stödmodellen och organisatorisk rättvisa. Resultaten från urvalsgruppen (N=47, varav 20 var kvinnor) visade att det inte förelåg några könsskillnader. Däremot erhölls positiva samband mellan arbetstillfredsställelse, organisatorisk rättvisa, arbetskrav och arbetsrelaterad stress. Studien utgick från en kvantitativ ansats med digital enkätstudie som metod. Resultaten baserades på upplevelser från anställda inom totalt tio olika organisationer verksamma inom IT-branschen. Chi-tvåtest, t-test för oberoende mätningar och korrelationer har använts för att analysera datan.