No description available.

Syftet med denna studie var att studera vilka skillnader som uppvisas i horisontell kraftutveckling mellan en vanlig stav och Kraftstaven och om rörelsemönstret i höft-, hand- och armbågsleden särskilde sig för testpersonen (TP). Studien genomfördes på en van skidåkare med rullskidor som var väl förtrogen med de båda stavsorterna, TP genomförde ett maximalt stavfrånskjut och mätningarna gjordes endast på själva stavfrånskjutet i stakningscykeln. TP genomförde tio försök med varje stav och studien utfördes på det försök som närmast motsvarade snittet. Innan varje försök accelererade TP nedför en ramp mot kraftplattor där stavfrånskjutet genomförses, i plattorna registrerade den horisontella kraftutvecklingen i frånskjutet. Parallellt med detta videofilmades rörelsen och filmen bearbetades i ett datorbaserat teknikanalysprogram för att kunna utläsa skillnaderna i rörelsemönstret i lederna. Kraftstaven ger en högre horisontell kraft vid stavfrånskjutet och den högsta kraften utvecklas tidigare i fasen än med en vanlig stav, detta trots att inga avgörande skillnader uppvisas i TP´s rörelsemönstret. Förklaringen till att följande resultat uppvisas kan man finna i Kraftstavens böjda rör som skapar en gynnsammare vinkel mellan stav och underlag för att överföra kraften i den horisontella riktningen. Rörelsemönster i höft-, armbågs- och handled uppvisade inga signifikativa skillnader mellan stavsorterna varvid detta inte kan förklara de differenser som uppvisas i kraftutveckling.

No description available.

Kravhantering är en väsentlig del i systemutvecklingsprojekt och något som teori förespråkar att stor vikt bör läggas på om projekt ska lyckas. Statistik och undersökningar påpekar emellertid att kravhantering länge varit bristfällig och att den troligtvis fortfarande är det, samt att för lite resurser läggs på kravhantering. Syftet med uppsatsen är att granska kravhantering i praktiken på företag inom systemutvecklingsbranschen och se hur det förhåller sig till teorin. Målet är att kartlägga hur man idag ser på kravhantering, hur man arbetar med det, samt uppmärksamma förekommande brister och svårigheter.   För undersökningen som uppsatsen bygger kring har positivistisk deduktiv ansats anammats. Målet är att granska verkligheten utan att söka svar, försöka förstå eller undersöka orsakssamband. Syftet är att jämföra resultatet med påståenden från teori och tidigare fakta. Metod som använts för datainsamling är kvalitativ undersökning i form av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen tyder mångfalt att kravhantering är så pass viktigt som det påstås och att medvetenhet gällande detta existerar. Satsningar och genomföranden är emellertid ändå ofta bristfälliga. Agil projektmetodik verkar förekomma allt mer, men generella tillvägagångssätt för själva kravhanteringen förekommer sällan, utan anpassas efter projekten. UseCase används ofta som kravspecifikation, men utformningen på dessa är projektanpassade. Brister och svårigheter i kravarbete är flera och hänger inte sällan ihop med varandra.   I förhållande till den kravproblematik som uppmärksammats i teorin visade sig 68 % finnas representerade i undersökningsobjekten. Målet med uppsatsen är att bidra till ökad medvetenhet om vikten av kravhantering och problematiken kring dess brister. / Requirements management is an essential part of systems development and something that theory favor should have great emphasis for projects to be successful. However, statistics and surveys indicates that requirements management have been inadequate for a long time and that it probably still is, and that insufficient resources are devoted to requirements management. The purpose of this paper is to review how the requirements management is approached in practice at companies within the systems development industry to see how it relates to theory. The goal is to identify the way one look at and work with requirements management today, and try to identify deficiencies and difficulties. The underlying survey which this essay is based on has a positivist deductive approach. Goal for this paper is to examine the reality without looking for answers, trying to understand or explain the causality. The aim is to compare the result with claims from theory and previous facts. The method for data collection is qualitative research in the term of personal semi-structured interviews. The survey results clearly show that requirements management is as important as it is claimed to be, and that awareness of the problem exists. Investments and realizations is however still often inadequate. Agile project methodology appears to be increasing, but having a general approach for handling the requirements management is rare and it’s often tailored for each project. UseCase is often used for requirements specifications, but the design is mostly adjusted for each project. Shortcomings and difficulties in the work with requirements are many and they are often linked to each other. In relation to the problems with requirements highlighted in theory, it turned out to be 68 percent that was represented within the survey objects. The overall goal with this paper is to contribute to the increased awareness of the importance of requirements management and the issues related to its shortcomings.

I denna uppsats jämför vi genom en Design Science- ansats krav på ett intranät utifrån två olika hierarkiska rollers - chef kontra medarbetare - synvinklar. Artefakten jämförelsen grundar sig på är en kravspecifikation vi tog fram åt ett medelstort IT-företag. Vi jämför och analyserar kraven och försöker påvisa om någon av de två olika grupperna kan identifiera krav som den andra gruppen hade svårare att se, eller om någon grupp värderar vissa krav mer. Slutsatserna av arbetet är att chefer tenderar ha färre krav samt att de värderar krav högre som tillåter större kontroll av innehållet i ett intranät. Medarbetare har fler krav och värdesätter icke-arbetsrelaterad information på intranätet högre. Vad gäller de flesta krav håller chefer och medarbetare på det här företaget dock med varandra.

Det råder en situation på arbetsplatser där fler och fler system förväntas tillämpas i arbetslivet. Linköpings kommun ingår just nu i en digital satsning för att påverka anställdas arbetssätt och arbetsbörda och den här studien är en utveckling av ett projekt som utförts tidigare inom kommunen. Studiens syfte var att undersöka arbetssättet som en grupp chefer tillämpar vid verksamhetsstyrning. Genom en kravanalys identifierades chefernas behov och krav de har på ett framtida digitalt beslutsstöd som kan användas vid just verksamhetsstyrning. Dessutom syftade studien till att undersöka chefernas användning av digitala verktyg och deras attityder gentemot digitalisering av arbetsprocesser. Det nuvarande arbetssättet uppfattades som tryggt men också långsamt med eftersatta strukturer. Chefernas upplevelse är att detta hindrar möjligheten att hjälpa fler personer. Tillika har de positiva attityder gentemot digitalisering då det har förutsättningen att förenkla arbetsprocesser. Däremot bemöts de idag av långa och krångliga vägar till information som tar energi från huvudsakliga uppgifter. Som konsekvens har egna påhittade strukturer skapats för att täcka upp för de rådande bristerna i de befintliga systemen. Förhoppningen på ett nytt digitalt beslutsstöd är att det inte ska vara ännu ett till verktyg, utan att det bemöta de problemen och bristerna som idag orsakar att digitala verktyg inte upplevs som hjälpmedel. Resultatet för denna studie är relevant för att utifrån ett användarcentrerat perspektiv ge de digitala verktygen ett mervärde och som kan förenkla och effektivisera arbetsprocesser och således också förbättra den digitala arbetsmiljön.

Covid-Pandemin i början av 2020 har på ett eller annat sätt påverkat och begränsat hur anställda arbetar. Flera förändringar har skett som att företag med förutsättningarna förlagt arbetet till de anställdas hem. Detta har bidragit till att spontana interaktioner minskat, nya arbetsmetoder har formats och nya verktyg lanserats. Denna nya situation har medfört en rad utmaningar och möjligheter kring hur anställda samarbetar och delar kunskap kring kundbehov. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mjukvaruföretag har anpassat metoder, aktiviteter och arbetsprocesser vid utvecklingsarbetet av mjukvara. Syftet besvaras genom att utreda processerna vid krav och behovsanalys samt till att kartlägga samarbetsverktyg, arbetssituationen hemifrån, interaktioner inom projektgruppen samt vilka möjligheter och hinder som finns vid kontakt med kunder. En kvalitativ intervjustudie genomfördes på två mjukvaruföretag med sex informanter inom olika roller i en projektgrupp med tre krav: att de arbetat på distans under pandemin, att de har kundkontakt samt är involverade i utveckling av mjukvara.  Resultatet visar att distansen leder till möjligheter i kombinationen arbets- och privatliv exempelvis ingen restid, lättare att planera in aktiviteter som barnlämning och hämtning. Vidare pekar resultatet på utmaningar och svårigheter i digitala interaktioner mellan arbetskollegor och kunder som att det exempelvis är svårt att tolka kroppsspråk, ansiktsuttryck och tystnad samt att spontana interaktioner minskat. Utmaningarna leder till att det kan bli svårt att uppfatta tyst kunskap vilket kan påverka arbetet med kravanalys och i sin tur slutprodukten.  Resultatet analyserades genom att betrakta hur kunskap kring kundbehov skapas exempelvis vilka metoder som används samt vilka förutsättningar som projektgruppen lever upp till för framgångsrik kunskapsdelning på distans. Analysen visar att den ökade användningen av digitala verktyg har skapat en social acceptans för digitala möten vilket resulterat i frekvent kontakt med kund samt skapande av mer underlag som exempelvis inspelade möten. När arbetet sker uteslutande via digitala verktyg kan fler roller involveras tidigare i utvecklingsprocessen. Då kommunikationen sker digitalt kan en minskning i förståelse för kundens behov upplevas då exempelvis informella möten inte längre sker samt att metoder som observationer inte längre används. Projektgrupper bör anpassa sig för att möta utmaningarna som distansen medför genom att exempelvis minst en gång om dagen träffa kollegorna i digitala träffar i syfte att ingen ska känna sig ensam och för att stärka samhörigheten. Digitala intervjuer och återkoppling med kund sker oftare och leder till ökad mängd lagrad data som exempelvis inspelningar och mötesanteckningar. Ökningen behöver hanteras i syfte att den blir lättillgänglig för projektmedlemmar. Vidare försöker projektgrupper anpassa sig till minskningen av fysiska interaktioner genom att aktiviteter som observationer och workshops inte längre används. / The Covid-Pandemic at the beginning of 2020 has in one way or another affected and limited how employees work. Changes such as companies with the possibility relocating the work to the employees' homes, changes in spontaneous interactions, new working methods have been formed and new tools have been launched. This new situation has led to several challenges and opportunities regarding how employees collaborate and share knowledge about customer needs. The purpose of the thesis has been to investigate how software companies have adapted methods, activities and work processes. The purpose is answered by investigating the processes for requirements and needs analysis and for mapping collaboration tools, the work situation from home, interactions within the project group and the opportunities and obstacles that exist in contact with customers. A qualitative interview study was conducted at two software companies with six informants in different roles with three requirements: that they worked remotely during the pandemic, that they have customer contact and are involved in software development. The results show that distance work leads to opportunities in the combination of work and private life, for example no travel time and easier planning of picking up children from school. Furthermore, the results point to challenges and difficulties in digital interactions between work colleagues and customers in that, for example, it is difficult to interpret body language, facial expressions and silence and that spontaneous interactions have decreased. The challenges lead to becoming difficult to perceive tacit knowledge, which can affect the work with requirements analysis and in turn the product.  The results were analysed by considering how knowledge about customer needs is created, for example which methods are used and which conditions the project group lives up to for successful knowledge sharing at a distance. The analysis shows that the increased use of digital tools has created a social acceptance for digital meetings, which has resulted in frequent contact with customers and the creation of more data in the form of, for example, recorded meetings. When the work is done exclusively with digital tools, more roles can be involved earlier in the development process. When communication takes place digitally, a reduction in understanding of the customer's needs can be experienced when, for example, informal meetings no longer take place and methods such as observations are no longer used. Project groups should adapt to meet the challenges posed by the distance by, for example, meeting colleagues in digital meetings at least once a day for no one to feel alone and to strengthen cohesion. Digital interviews and customer feedback take place more often and lead to an increased amount of stored data in the form of, for example, recordings and meeting notes. The increase in data needs to be managed for it to be easily accessible to project members. Furthermore, project groups try to adapt to the reduction in understanding and perception of tacit knowledge by no longer using activities such as observations and workshops.