The purpose of this thesis it to determine an optimal loan limit strategy. The optimality conditions are formulated in two different ways to account for two different objectives: maximizing the total profit and maximizing the approval rate. These objectives have been formulated as mathematical models and solved using linear programming. Moreover, the effects of changes to model constraints have been analyzed. The project was conducted in collaboration with Froda Företagslån, a digital lending platform that provides loans to Small and Medium-sized Enterprises. / Denna uppsats syftar till utveckla en optimal kreditlimitstrategi, vilket kan formuleras på olika sätt beroende på vad kreditgivarens huvudsakliga mål är. I detta fall undersöks vilka limiter som bör sättas när målet är att maximera vinsten samt när målet är att maximera antalet lån som godkänns och betalas ut. Ovanstående har sedan formulerats som matematiska modeller som sedan löses med hjälp av linjär programmering. Vidare har effekterna av förändring hos modellens parametrar analyserats. Projektet bedrevs i samarbete med Froda Företagslån, en digital långivare som inriktar sig mot Små och Medelstora Företag.

Sedan finanskrisen 2008 har reglerna kring bankers kapital och likviditetshantering stramats åt i nya reformpaketet Basel Ⅲ vars implementering fortgår. I dagsläget styrs bankernas kreditgivning av det internationella regelverket samt Finansinspektionens bolånetak på 85 procent av fastighetens marknadsvärde. För att ta fram ett marknadsvärde gör huvudsakligen en auktoriserad värderare en värdering eller fastighetsmäklare en prissättning av fastigheten, vanligen i och med fastighetstransaktioner. När banken ska ta fram ett marknadsvärde som underlag för utlåning tillämpas primärt en statistisk värdering eller kompletteras med externa värderingar utförda av ovan nämnda aktörer. Uppsatsen syftade till att undersöka hur värdering skiljde sig åt mellan dessa tre aktörer samt att utröna om värderingen kunde skilja sig åt i olika scenarier men hänsyn till bankens utlåning. Arbetet avgränsades till fastigheter i form av småhus. Metoden som användes för att utreda detta var av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer. Studien innehar åtta intervjuer med respondenter från respektive aktör.  Studien resulterade i att aktörernas värdering märkbart skiljer sig åt. Framför allt skiljde sig banken från de andra aktörerna med avsaknaden av platsbesök i samband med den statistiska värderingen. Det gick dessutom att skilja mäklarna från värderarna med tanke på att deras primära verksamhet är bunden till försäljning och kan således påverka värderingen. Värdering beroende på scenario skiljde sig åt för mäklarna medan värderarna alltid värderar lika. Bankerna gjorde inte heller någon skillnad på värdering beroende på scenario men det framgick att de i mycket större utsträckning tar in en mäklares värdeutlåtande än en auktoriserad värderares i samband med utlåning. / Since the 2008 financial crisis occurred the rules regarding the capital and liquidity management for banks has become stricter in the new reform package Basel Ⅲ which is still being implemented. Today’s lending is guided by the international regulations and the 85 percent limit of the propertys market value regarding housing mortgages set by the Swedish authority Finansinspektionen. To set a market value, a valuation of the property is performed mainly by an accredited real estate valuer or a real estate agent most commonly in situations regarding real estate transactions. When the bank is setting a market value as grounds for lending, a statistical valuation is primarily used. Otherwise, an external valuation by the two actors on the market mentioned above is used as a complement to their own.  The purpose of this thesis was therefore to examine how property valuation differs between these three actors and also to investigate if valuation may differ within various scenarios considering loans from the bank. The thesis is delimited to only investigate detached houses. To examine this a qualitative method with semi-structured interviews was used. The study involves eight interviews with respondents each from one of the three categories of actors. The study showed that the actors' valuation noticeably differed. The main difference lies between the bank and the two other actors and refers to the absence of a visit to the property along with the statistical valuation. However, there was also a noticeable difference between real estate agents and accredited real estate valuers. Since real estate agents aim is to sell the property their valuation may be biased. Valuation on account of scenario differed for the real estate agents while the valuation of the accredited real estate valuers did not depend on scenario. There was also no difference in valuation between scenarios at the bank, but they are rather using value statements from real estate agents than accredited real estate valuers concerning lending.

Today financial reports make up a core part of the lending process conducted by banks. In order to strengthen the information companies present, the information that the company communicates externally needs to be validated. A widely accepted way to conduct this validation is to hire an auditor that tests the information presented. In the audit report the auditor describes if the company's financial statements have been verified within reasonable certainty. A recent addition to this process is the introduction of Key Audit Matters (KAM) which was included for companies in Sweden that were of public interest.   This essay examines what part the current audit report plays for Swedish loan officers. The study examines how the introduction of KAM has been received by Swedish loan officers and if the development towards a more company specific audit report is wanted. To gain a deeper understanding we also inquired about the auditor's role more generally. We also chose to examine the loan officers' opinions regarding the current audit report and how they would like to see it develop in the future. This was conducted using a qualitative method where twelve Swedish loan officers were interviewed.   The conclusion was that Swedish loan officers currently used the audit report as a validation part in their lending process where the main focus lay in whether it was pure or not. The introduction of KAM was not found to have had any effect on the interviewed loan officers lending process. The loan officers had different opinions regarding if the auditor should be able to make more subjective statements such as KAM. All loan officers agreed that the main role of an auditor is an objective and controlling part. / I dagsläget så utgör de finansiella rapporterna som företag producerar en del av den kreditprocess som banker genomför när de ska lämna kredit. För att kunna styrka de uppgifter företaget presenterar behöver den information som företaget kommunicerar utåt valideras. Ett accepterat sätt att genomföra denna validering är att anlita en revisor som genomför en revision av de påståenden som presenteras. I revisionsberättelsen beskriver revisorn om det reviderade företagets uppgifter med rimlig säkerhet stämmer. Ett tillägg som skett på senare tid är införandet särskilt betydelsefulla områden (SBO) som trädde i kraft för svenska företag av allmänt intresse.    Den här uppsatsen undersöker vilken betydelse dagens revisionsberättelse har för kreditgivare verksamma i Sverige. Studien undersöker även hur införandet av SBO mottagits av svenska kreditgivare samt om de anser att en utveckling mot en mer företagsspecifik revisionsberättelse är något som efterfrågas. För att erhålla en djupare förståelse undersöktes även revisorns roll till banken. Vi valde även att undersöka bankens åsikter gällande revisionsberättelsen och revisorns framtid för att nyansera vår uppsats. Studiens genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod där tolv svenska kreditgivare intervjuades.    Studiens slutsats var att svenska kreditgivare för närvarande använder revisionsberättelsen som en kontroll vid kreditgivningsprocessen där det största fokuset är på om den är ren eller oren. Införandet av SBO har än så länge ingen direkt inverkan vid bankens kreditgivningsprocess. Kreditgivarna såg olika på att ge revisorn ett större mandat att göra mer subjektiva uttalanden såsom SBO. Alla respondenter betonade dock att revisorns främsta funktion var att agera som en objektiv kontrollerande part.

The digital development in today's society is taking place at an impressive speed wheredigital solutions are implemented in all segments to make the world a smarter place tolive in. The real estate industry, has from a historical point of view, been consideredconservative and viscous for changes; however, the industry is facing major changestoday as digital technology is implemented in buildings with the purpose of makingthem smarter. This is also known as PropTech. The digital transformation entailseffects that actors on the market have begun to identify and adapt to. The question isto what extent they are considering these effects and whether they have begun toadapt their models after this. If not, there is a risk that the credit institutes' models willhave a bigger uncertainty, which could affect both the credit institutes as well as CREcompanies negatively from a financial perspective. The purpose of this thesis istherefore to increase knowledge of how digitalization is considered in creditassessments for commercial real estate companies in the Swedish real estate market. Three areas in which digitization theoretically affects credit assessments were selectedfor this degree project through a pre-study, namely sustainability, customer satisfactionand operational efficiency. A theoretical chain is presented in a conceptual frameworkbased on previous research showing how digitalization can affect the repayment abilitythrough profitability of commercial real estate companies and the market value ofcommercial real estate properties, which are two important factors in a creditassessment. Furthermore, collection of empirical data has been gathered throughsemi-structured interviews with experts in credit assessment towards real estatecompanies as well as real estate valuers. The conceptual framework showed a clearlink between digitalization and its theoretical impact on profitability and market value,with regard to sustainability, customer satisfaction and operational efficiency. Theempirical evidence also indicated that creditors and property valuers are aware of thedigital change to a certain extent, but there exists a number of barriers, hindering theconsideration of digitalization in credit assessments. The respondents expressed abelief that digitalization will increasingly impact the CRE industry and it will become animportant aspect to examine in the future. / Utvecklingen i dagens samhälle sker med en imponerande hastighet där digitalalösningar implementeras inom alla segment för att göra världen smartare.Fastighetsbranschen, som ur historisk synvinkel ansetts vara konservativ ochtrögflytande i samband med förändringar, har inte heller lämnats oberörd. Idag stårfastighetsbranschen inför stora förändringar då digital teknik implementeras ibyggnader för att göra dem smartare. Den digitala transformationen medför effektersom aktörer på marknaden börjat identifiera och anpassa sig efter. Frågan är till vilkenutsträckning kreditinstitut beaktar dessa effekter och om deras analysmodeller förbedömning av återbetalningsförmåga anpassas efter detta. Om detta inte sker finnsen risk att kreditinstituts modeller får större osäkerhet, vilket kan komma att påverkabåde kreditinstituten samt fastighetsbolagen negativt ur ekonomisk synvinkel. Syftetmed detta examensarbete är därmed att öka förståelsen för hur digitalisering beaktasi kreditgivningsprocessen för kommersiella fastighetsbolag på den svenskakontorsmarknaden. Tre områden där digitalisering påverkar kreditgivningsprocessen valdes ut iexamensarbetet genom en förstudie. Dessa var: hållbarhet, kundnöjdhet ochoperationell effektivitet. Ett konceptuellt ramverk skapades med förankring i tidigareforskning som visar hur digitalisering kan påverka återbetalningsförmågan genomlönsamheten hos kommersiella fastighetsbolag samt marknadsvärdet förkommersiella fastigheter, samt en explorativ undersökning genom semi-struktureradeintervjuer med experter inom kreditgivning till fastighetsbolag samt fastighetsvärderareför insamling av empiriska data. Det konceptuella ramverket visade en tydlig kopplingmellan digitalisering och dess teoretiska påverkan på lönsamhet och marknadsvärde,med hänsyn till hållbarhet, kundnöjdhet samt operationell effektivitet. Intervjuresultatenvisade även att kreditgivare och fastighetsvärderare är medvetna om förändringen tillen viss grad men att en mängd utmaningar måste lösas innan digitalisering kanbeaktas i fastighetsvärdering och kreditgivning. Vidare slutsats från empirin visade pårespondenterna tro om att digitalisering kommer få ett allt större genomslag i denkommersiella fastighetsbranschen och att det kommer bli en allt viktigare aspekt att tahänsyn till i framtiden.

Användningen av sociala medier ökar allt mer i dagens samhälle och banker använder sig i dagsläget av sociala medier till kundservice samt i marknadsföringssyfte. Banker är den vanligaste finansieringskällan av externt kapital för små företag i Sverige och för att undvika kreditförluster gör banker en kreditbedömning av det kreditsökande företaget. I en anställningsprocess som kan likna personbedömning vid kreditgivning används sociala medier, detta väckte författarnas intresse att undersöka möjligheten att även använda sociala medier vid kreditgivning. Användning av sociala medier vid kreditgivning har tidigare inte studerats och syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur och varför sociala medier beaktas i bankers kreditgivning till företag samt beskriva i vilka delar av kreditgivningsprocessen banker använder sig av sociala medier. Genom tolv kvalitativa intervjuer med kreditgivare och ansvariga för sociala medier har studiens problem- formulering besvarats. Hur och varför används sociala medier i bankers kreditgivning till företag? Resultatet av denna studie visar att kreditgivare använder sig av samt kan tänka sig att använda sociala medier vid kreditgivning till företag. I dagsläget är användningen begränsad men sociala medier används till viss del för att skapa ett första intryck och känsla för kredittagaren innan första mötet. Detta leder till både teoretiska och praktiska implikationer beträffande sociala mediers användning vid kreditgivning. Sociala medier inverkar i olika utsträckning i kreditgivningsprocessen med störst påverkan i det första steget, kreditansökan, men även vid kredituppföljning som varningssignaler och indirekt vid kreditbedömning och när kreditbeslutet tas. Sociala medier kan dessutom utgöra ytterligare ett nätverk för kreditgivaren och leda till att en bättre personbedömning görs, banken kan därmed undvika kreditförluster. Studien har även bidragit till att utveckla en modell som förenklar kreditgivarnas förståelse för hur de kan beakta sociala medier vid kreditgivning. / The use of social media is increasing in today's society, and in the current situation, banks use social media for customer service and for marketing purposes. For small businesses in Sweden, banks are the most common source of financing of external capital, and to avoid credit losses, banks makes a credit assessment of the credit applicant. In the recruitment process, that could resemble the personal assessment when granting loans, social media is used; this has brought the authors interest in exploring the possibility of also using social media in the lending process. Since the use of social media in lending previously never have been studied, the purpose of this study is to understand how and why social media are taken into account in banks lending to companies, and also to describe in what parts of the lending process banks use social media. Twelve qualitative interviews with lenders and managers of social media have been done to answer the problem statement. How and why do banks use social media in lending to businesses? The results of this study show that creditors use and are willing to use social media in credit granting for companies. In the current situation, the use of social media is limited but is to some extent used to create a first impression and feeling of the borrower before the first meeting. This leads to both theoretical and practical implications regarding the use of social media in lending. Social media affects the credit granting process in varying degrees with the greatest impact at the first stage, the credit application. It also affects the follow-up of the credit as warning signals, and indirectly the credit assessment and credit decision. Social media can also form an additional network for the creditor and lead to a better assessment of the applicant, through this; the bank can avoid credit losses. The study has also developed a model that facilitates lenders understanding of how to incorporate social media in credit granting.

Utveckling på kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel på en sådan kredit är snabblån. Snabblån utmärks av att det är kortfristiga lån på låga belopp som konsumenterna erhåller inom en kort tidsperiod. Vidare är låneprocessen enkel. Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelägganden med grund i snabblån har ökat (se bilaga) och regeringen hävdar på basis av statistiken att samband mellan snabblån och överskuldsättning föreligger. Lag om viss kreditgivning till konsumenter har därmed blivit antagen och ska införas. Lagen innebär att snabblångivares verksamhet blir tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Förändringen innebär även att ytterligare krav ställs på snabblångivares bolagsordning, ägare och ledning samt att verksamheten bedrivs på ett sätt som är sunt. Avsikten med denna uppsats är att fastställa gällande rätt beträffande snabblångivares verksamhet. Vidare diskuteras huruvida konsumentskyddet på snabblånemarknaden är bristfälligt och om snabblångivares verksamhet därmed bör bli tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Snabblångivare är finansiella institut och omfattas därmed av AnmL. Detta innebär att snabblångivare ska anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen innan verksamhet får börja bedrivas. Finansinspektionen har begränsade ingripandemöjligheter och utför endast en kontroll över snabblångivarnas ägare och ledning. Snabblångivare omfattas även av skyldigheter som följer av KkrL såsom kravet på god kreditgivningssed, information om effektiv ränta, avgifternas utformning och kreditprövning. Snabblångivare har brustit i sina skyldigheter i KkrL vilket följer av domar från MD och flertalet viten och förelägganden från Konsumentverket. I analysen fastställs att Kronofogdemyndighetens statistik inte enskilt kan användas som grund till en förändring men i kombination med gällande rätts bristfällighet, snabblånets egenskaper och samhällets utveckling påvisas att konsumentskyddet är bristfälligt och att en förändring behövs. Vidare fastställs att systemstabiliserande regler har en indirekt inverkan på konsumentskyddet och kan införas för att förbättra denna. Efter en avvägning mellan förändringens betungande verkan för snabblångivarna och det skydd som konsumenterna erhåller ska förändringen i fråga ses som proportionerlig. Snabblångivares verksamhet bör således vara tillståndspliktig och omfattas av Finansinspektionens tillsyn. / Evolvement on the credit market has caused the rise of new forms of credits. An example of a credit of such is the payday loan. The payday loan is distinguished by its short-term, low amount and that the customers obtain the loan in a short matter of time. Furthermore, the process of obtaining the loan is simple. Statistics from the Swedish Enforcement Authority shows that the amount of injunctions to pay based on payday loans has increased (see attachment) and that the Government claims on the basis of the statistics that a connection between payday loans and overindebtness exists. A new act regarding some credits to consumers has therefore been adopted and is to be introduced. The new act means that the payday lender´s business becomes licensed and are subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. The change also means additional demands on the payday lender´s articles of associtation, owners and management, and that the business is conducted in a healthy manner. The purpose of this essay is to determine the law as it exists regarding payday lender´s business. Further discussed is whether the consumer protection on the payday market is inadequate and if the payday lender´s business, thus, should be licensed and be subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. Payday lenders are financial institutions and are therefore subject to the Act regarding the notification duty for some financial businesses. This means that the payday lenders shall report their business to the Swedish Financial Service Authority before operations may start. The Swedish Financial Service Authority has limited intervention possibilities and performs only a control of the owners and management. Payday lenders are also subject to obligations arising from the Consumer Credit Act such as the requirement of good creditors, information about the annual percentage rate, fees designing and credit review. Payday lenders has failed to fulfill its obligations in the Consumer Credit Act which follows from judgements from the market court and several penalties and injunctions from the Consumer Agency. In the analysis it is established that the statitistics from the Swedish Enforcement Authority alone can not be used as the basis for a change, but in combination with the existing legal deficiency, the characteristics of the payday loan and the development of the society it demonstrates that the consumer protection is inadequate and that a change is needed. Further, it is established that rules of system stabilising nature has an indirect effect on consumer protection and can be used to improve it. After striking a balance between the burdens the payday lenders suffer from the change with the increased consumer protection that the change will result in, the change in question is to be seen as proportionate. Payday lender´s business should therefore be subject to license and supervision of the Swedish Financial Service Authority.

Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att få sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, något som snart kommer att förändras. I en pågående utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen från och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta är att fördelar för små bolag inte anses uppväga nackdelar av revisionen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva förändringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förändringar kommer påverka relationen mellan bank och bolag. Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information använts varav samtliga är väletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit är en relativt ny teori som även den har använts i syfte att förklara betydelsen av tillit i näringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundläggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess. Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie utförts bestående av både en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod. Den kvalitativa delen har bestått av intervjuer med representanter från Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank. Ovanstående respondenter har även svarat på en enkät i syfte att komplettera med kvantitativ mätbar information. Utöver detta har litteraturstudier gjorts för att inhämta sekundär data. Slutsats: Banker kommer att drabbas av ökade kostnader till följd av revisionspliktens avskaffande. Direkta kostnader på grund av ökad risk kommer överföras på de enskilda bolagen i form av ökade krav medan dolda kostnader på grund av längre handläggningstid kommer spridas på samtliga företagskunder. / Background: Since 1988, Swedish private limited corporations have been prescribed by law to have their accounts reviewed by a qualified auditor, something that soon will be changed. In an ongoing government investigation, a proposal presented the 3rd of April 2008 suggested that 96 percent of all private limited corporations should be eased from the auditing duty as of 1st of July 2010. The background to this proposal is that advantages for the small corporations are not considered to compensate the disadvantage with auditing. Purpose: The purpose with this thesis is to describe the change for banks in the credit rating process in the case of an abolition of the auditing duty and how these changes will affect the relation between bank and corporation. Frame of references and theory: To analyse the empirical findings the authors have used the stakeholder theory, the principal-agent theory and information asymmetry theory which all are well established theories. The theory of trust is a relatively new theory that has been used in purpose to explain the importance of trust in the business world. The frame of references provides information about auditing and its basic principles as well as describing banks as creditors and their credit rating process. Method: In order to achieve the purpose, a case study consisted of both a qualitative and a quantitative collection method, have been conducted. The qualitative part consists of interviews with representatives from Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank. The representatives above have also answered a questionnaire in purpose to complement the interview with quantitative measurable information. In excess of this, literature studies have been done to gather secondary data. Conclusion: As a consequence of the abolition of the auditing duty, the costs for banks will increase. Direct costs due to a greater risk will be transferred to the particular corporations as greater demands while hidden costs due to longer office turnaround time will be spread out on all corporation customers

<p>Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att få sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, något som snart kommer att förändras. I en pågående utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen från och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta är att fördelar för små bolag inte anses uppväga nackdelar av revisionen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva förändringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förändringar kommer påverka relationen mellan bank och bolag.</p><p>Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information använts varav samtliga är väletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit är en relativt ny teori som även den</p><p>har använts i syfte att förklara betydelsen av tillit i näringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundläggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.</p><p>Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie utförts bestående av både en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod. Den kvalitativa delen har bestått av intervjuer med representanter</p><p>från Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank. Ovanstående respondenter har även svarat på en enkät i syfte att komplettera med kvantitativ mätbar information. Utöver detta har litteraturstudier gjorts för att inhämta sekundär data.</p><p>Slutsats: Banker kommer att drabbas av ökade kostnader till följd av revisionspliktens avskaffande. Direkta kostnader på grund av ökad risk kommer överföras på de enskilda bolagen i form av ökade krav medan dolda kostnader på grund av längre handläggningstid kommer spridas på samtliga företagskunder.</p> / <p>Background: Since 1988, Swedish private limited corporations have been prescribed by law to have their accounts reviewed by a qualified auditor, something that soon will be changed. In an ongoing government investigation, a proposal presented the 3rd of April</p><p>2008 suggested that 96 percent of all private limited corporations should be eased from the auditing duty as of 1st of July 2010. The background to this proposal is that advantages for the small corporations are not considered to compensate the disadvantage with auditing.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to describe the change for banks in the credit rating process in the case of an abolition of the auditing duty and how these changes will affect the relation between bank and corporation.</p><p>Frame of references and theory: To analyse the empirical findings the authors have used the stakeholder theory, the principal-agent theory and information asymmetry theory which all are well established theories. The theory of trust is a relatively new theory that has</p><p>been used in purpose to explain the importance of trust in the business world. The frame of references provides information about auditing and its basic principles as well as describing banks as creditors and their credit rating process.</p><p>Method: In order to achieve the purpose, a case study consisted of both a qualitative and a quantitative collection method, have been conducted. The qualitative part consists of interviews with representatives from Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank. The representatives above have also answered a questionnaire in purpose to complement the interview with quantitative measurable information. In excess of this, literature</p><p>studies have been done to gather secondary data.</p><p>Conclusion: As a consequence of the abolition of the auditing duty, the costs for banks will increase. Direct costs due to a greater risk will be transferred to the particular corporations as greater demands while hidden costs due to longer office turnaround time will be</p><p>spread out on all corporation customers</p>

Huvudtitel: Bankernas digitala utveckling av kreditgivningsprocessen Undertitel: En kvalitativ studie om svenska bankers likheter och skillnader vid kreditgivningsprocessen till företagskunder samt privatkunder i förhållande till digitaliseringen Ämne: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi – FÖ8015, 15 hp. Författare: Ali Mourad och Samer Salman Nyckelord: Kreditgivningsprocess, digitalisering, privatsidan, företagssidan, risker, kundnöjdhet, kreditbedömning, relations- och transaktionsbaserad kreditgivning. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva samt analysera vilka likheter och skillnader som förekommer vid svenska bankers kreditgivning till företagskunder och privatkunder i takt med den ökade digitaliseringen. Studien syftar även till att framföra teoretiska implikationer för att utveckla redan befintliga teorier och modeller. Metod: Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ metod och en abduktiv ansats, samt genom semistrukturerade intervjuer med privat- och företagshandläggare från fyra olika svenska banker. Teori: Den teoretiska referensramen är uppbyggd på källor som behandlar ämnet digitalisering och kreditgivningsprocess från olika perspektiv. Dessa har använts som bas vid upprättandet av arbetets operationaliseringsschema som intervjufrågorna utgått från. Kapitlet avslutas med en analysmodell som lyfter fram de olika teorierna samt visualiserar från vilka perspektiv som studiens analys kommer att förhålla sig till. Empiri: Studien består av intervjuer med åtta handläggare från fyra olika svenska banker. Varje bank representeras av en privatrådgivare samt en företagsrådgivare vars uppgift är att förmedla hur respektive banksektor arbetar med den digitaliserade kreditgivningsprocessen. Urvalet av banker baserar sig på att kreditgivningsprocessen ska ha bedrivits innan samt under digitaliseringen hos respektive bank, för att ett bredare perspektiv ska kunna framföras av hur ändringen har tagit form. Slutsats: I takt med att digitaliseringen införts i banksektorn, strävar bankerna efter att digitalisera kreditgivningsprocessen både för lån till privatkunder och lån till företagskunder. Detta ska kunna bidra med en ökad effektivitet i arbetssättet för bankerna, men även en bekvämare upplevelse, av den annars långa processen för kunderna. Trots denna strävan är det viktigt att inte glömma vilken betydelse de fysiska mötena har i processen. Genom dessa kan bankerna genomföra både relations- och transaktionsbaserad kreditgivning samt säkerställa att rätt information om varje specifik kund samlas in för att undvika olika typer av principal- och agentproblem. Digitaliseringen kommer att bidra med mycket förbättringar av kreditgivningsprocessen för båda parter, däremot är det viktigt att beakta att en fysisk handläggares roll och det mänskliga tankesättet inte kan tillämpas i ett programmerat system. / Main title: Banks' digital development in the lending process Subtitle: A qualitative study on Swedish banks' similarities and differences in the lending process to business customers and private customers in relation to digitization Subject: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi – FÖ8015, 15 hp. Authors: Ali Mourad och Samer Salman Keywords: Lending process, digitization, private sector, corporate sector, risks, customer satisfaction, credit assessment, relationship-based and transaction-based lending. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyse the similarities and differences that occur in Swedish banks to corporate customers and private customers as a result of the increased digitization. The study also aims to present theoretical implications for developing existing theories and models. Method: The study is conducted using a qualitative method and an abductive approach, as well as through semi-structured interviews with private and corporate advisors from four different Swedish banks. Theoretical framework: The theoretical framework is built upon sources that address the subject of digitization and the credit granting process from various perspectives. The sesources have been used as a basis in the construction of the operationalization scheme for the study, from which the interview questions were based. The chapter concludes with an analysis model that highlights the different theories and visualizes the perspectives from which the study's analysis will be approached. Empirical: The study consists of interviews with eight advisors from four different Swedish banks. Each bank is represented by a private advisor and a corporate advisor whose task is to convey how their respective banking sector works with the digitized credit granting process. The selection of banks is based on the criteria that the credit granting process has been conducted both before and during the digitization period at each bank, in order to present a broader perspective on how the change has taken shape. Conclusion: As digitalization has been introduced in the banking sector, banks are striving to digitize the credit granting process for both loans to personal customers and loans to business customers. This is expected to bring increased efficiency to the banks' workflow and provide customers with a more convenient experience, considering the otherwise lengthy process. Despite banks' desire, it is important not to forget the significance of physical meetings in the process. Through these meetings, banks can conduct both relationship-based and transaction-based credit approvals and ensure that the correct information about each specific customer is gathered to avoid various types of principal-agent problems. Digitalization will contribute with many improvements to the credit granting process for both parties; however, it is important to consider that a physical advisor’s role and human mindset cannot be applied to a programmed system.

In this study we propose to enhance the predictive power of a Buy Now, Pay Later (BNPL) consumer credit scorecard by leveraging detailed product information. The object of analys is in this study is Klarna Bank AB, which is the largest retail finance provider in Sweden. This research conducts a quantitative study in order to firstly, investigate if it is possible to find subcategories that correlate more with credit risk than the existing product categories at Klarna. This will be investigated by categorizing already accepted orders into more granulated product categories than Klarna's existing level. Secondly, this study investigates how more detailed product categorization can improve a BNPL e-commerce consumer credit scorecard. Lastly, a qualitative analysis of what the business impact an implementation of this feature could entail for Klarna Bank AB is conducted. Our results demonstrate that it is possible to find subcategories that correlate more strongly with credit risk than the existing categories. The characteristics of the high-and low risk product categories align with existing research on online consumer behavior. More specifically, we found that luxury products, ego-related products, and products related to addictive behavior had the highest risk. We also contribute to existing research within the credit risk management field by finding that trending/new products on the market have a higher risk, and that the novelty of a product should be taken into consideration in credit risk prediction. By applying a hypothetical credit scoring model on a dataset of already accepted orders that took the new detailed product categories into consideration, the discrimination performance could be improved. However, risks regarding adding more data into a credit risk model need to be considered before implementing the proposed solution. Our study, therefore, demonstrates the potential of including more granulated product category information in a BNPL e-commerce consumer credit scorecard to improve risk prediction. While the results of this study are limited to the studied context, it is considered generalizable in that the proposed method could effectively be adapted to retrieve corresponding findings in other contexts. / Denna studie föreslår att förbättra prediktionsförmågan hos en konsumentkreditriskmodell inom Buy Now, Pay Later (BNPL) genom att utnyttja detaljerad produktinformation. Analysobjektet i studien är Klarna Bank AB, som är den största BNPL-aktören i Sverige. I detta arbete genomförs en kvantitativ studie för att först och främst undersöka om det är möjligt att hitta produktkategorier som korrelerar mer med kreditrisk än vad de nuvarande produktkategorierna på Klarna gör. Detta ska undersökas genom att kategorisera redan accepterade ordrar i mer granulerade produktkategorier än Klarnas befintliga nivå. Därefter ska det undersökas hur mer detaljerad produktkategorisering kan förbättra en kreditriskmodell för BNPL-företag. Till sist genomförs en kvalitativ analys över vilken affärspåverkan en implementering av denna lösning skulle kunna innebära för Klarna Bank AB. Våra resultat visar att det är möjligt att hitta underkategorier som korrelerar starkare med kreditrisk än de befintliga kategorierna hos Klarna. Egenskaperna hos de produktkategorier med hög och låg risk överensstämmer med befintlig forskning inom konsumentbeteenden online och psykologi. Mer specifikt fann vi att lyxprodukter, ego-relaterade produkter, och produkter relaterade till beroendebeteenden hade den högsta risken. Vi bidrar också till befintlig forskning inom forskningsfältet för kreditrisk genom att finna att trendiga/nya produkter på marknaden har högre risk och att det borde beaktas vid kreditriskbedömning. Genom att tillämpa en hypotetisk kreditvärderingsmodell på en dataset av redan accepterade ordrar, som tog hänsyn till de nya detaljerade produktkategorierna, kunde prediktionsförmågan förbättras. Risker med att lägga till mer data i en kreditriskmodell måste dock övervägas innan den föreslagna lösningen implementeras. Vår studie visar på potentialen i att inkludera mer detaljerad produktkategoriinformation i ett consumer credit scorecard för BNPL-företag för att på så sätt förbättra riskprediktionsförmågan. Även om resultaten av denna studie är begränsade till den studerade kontexten, anses det vara generaliserbart genom att den föreslagna metoden effektivt skulle kunna anpassas för att hitta motsvarande resultat i andra kontexter.