Housing prices have risen a lot in recent years, and many who have been outside the market may find it difficult to enter. Mortgage lending is something that can drive home prices. The credit officer grants the mortgage and makes the decision according to models that exist within the credit institution. There are many risks with lending, which the Swedish Financial Supervisory Authority, the Basel Committee and other organizations are trying to minimize by placing demands on banks and households. One risk that seems difficult to assess is the credit officer´s human factor that influences decision-making. Previous international research has pointed out that the human factor in lending exists and that it needs to be eliminated to improve the credit process. The uncertainty about the repayment ability can sometimes be difficult to assess and the creditor is forced to make decisions under uncertainty. Does the individual lender have the opportunity to give out loans if the future borrower does not fit the models and calculations that are set up in the organization or is that opportunity minimized in Swedish commercial banks today? A qualitative interview study has been done to try to map this out with the conclusion that the possibility exists, albeit in a very limited form.

Tidigare forskning visar på att småbolagens existens har en stor betydelse. Småbolag bidrar inte bara till att generera fler jobb, de bidrar också till den ekonomiska tillväxten. Dock kräver deras existens och fortsatta tillväxt mer kapital, de behöver därmed ha tillgång till krediter. Tidigare forskning visar på att småbolag har svårigheter att erhålla bankkrediter jämfört med större bolag. På grund av Basel-regleringarna och de införda kapitalkraven har bankerna blivit mer försiktiga och är inte villiga att ta allt för stora risker. Detta har visat sig påverka småbolagen negativt gällande deras tillgång till bankkrediter, vilka de har ett stort behov av för sin överlevnad och fortsatta tillväxt. Denna studie syftar till att identifiera och belysa de problem som finns vid kreditgivningen gentemot småbolag, även besvara forskningsfrågan: Vilka faktorer är avgörande vid kreditgivning gentemot småbolag?Studien är gjord i Sverige på Högskolan i Borås, uppsatsen är därför skriven på svenska. I studien används kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Efter att ha läst och betraktat tidigare forskning och teorier om utlåning gentemot småbolag har därför sju företagsrådgivare intervjuats. Företagsrådgivarna representerar de fyra största bankerna i Sverige, vilka är Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB. Syftet med intervjuerna var för att få mer insikt i utlåningsprocessen gentemot småbolagen. För att fullborda studien analyserades informationen från tidigare forskning, teorier och informationen från intervjuerna vidare.Studien visar på att fenomenet Förtroende är avgörande när det gäller bankernas utlåning gentemot småbolag. I studien identifieras det att småbolagen bidrar till kreditrisker för bankerna på grund av att de saknar kvalitativa ekonomiska dokument, pantsäkerheter och en befintlig historik. Detta i sin tur gör att det blir svårt för bankerna att få tillräckligt med information vid bedömningen gällande bolagets kreditvärdighet. På grund av svårigheterna att få tillgång till information om småbolagen så spelar företagaren bakom bolaget en viktig roll för att skapa ett förtroende i bankrelationen. Under förutsättning att bolagets budget och årsredovisning ser presentabel ut, så kan företagarens intryck och hur relationen till banken slutligen blir vara avgörande. Denna studie visar också på att bankernas fokus på information om småbolaget skiljer sig åt från bank till bank, dock är förtroendet alltid det som slutligen avgör. Bankerna måste tro på kunden och se att bolaget är kreditvärdigt innan de ger ut krediter. Detta innebär att det allra viktigaste för ett småbolag för att erhålla krediter från bankerna är att vinna bankens förtroende.Att identifiera och belysa de problem som finns vid kreditgivning gentemot småbolagen och framföra de avgörande faktorerna vid kreditgivningen gentemot småbolagen avser att generera kunskap och uppmärksamma problemen. Detta i sin tur syftar till att få både banker och småbolag att bli medvetna och mer motiverade att möta och motarbeta de problem och brister som finns vid kreditgivningen. Studien belyser problematiken gällande att bankerna inte använder en generell ram vid kreditgivningen och lyfter upp betydelsen av förtroende mellan småbolag och storbanker. / Program: Civilekonomprogrammet

I OECD-länderna är 97 % av alla företag små eller medelstora företag. Den vanligaste källan till finansiering för denna typ av företag är banklån. Redovisningsinformationen är den huvudsakliga källan i bankers kreditgivningsprocess, det är också den informationen som är tillgänglig till företagets externa intressenter. Även mjukdata i form av ägarens kompetens och erfarenhet är av vikt vid kreditgivningsprocess för småföretag.Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till småföretag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med företagsrådgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige. De fem bankerna är, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank Sjuhärad. Intervjuerna var i grunden av en strukturerad karaktär men vid slutet av varje intervju har det funnits utrymme för en öppen dialog.Det finns skillnader mellan hur de olika bankerna bedömer de tekniska och sociala aspekterna vid kreditgivning till småföretag. Alla bankers kreditgivningsprocess innehåller både analys av ägarens kompetens och redovisningsinformation. Det finns dock skillnader gällande vad som är av mest vikt. Majoriteten av bankerna är resultaträkningsorienterade men Danske Bank sticker ut då de istället är balansräkningsorienterade och anser att balansräkningen är av mest vikt vid en kreditgivningsprocess. Av de resultaträkningsorienterade anses kassaflödet vara viktigast då det påvisar betalningsförmågan.Generellt sätt är en kreditgivningsprocess till småföretag standardiserad eftersom lånen inte gäller speciellt höga belopp. Processen kan dock skilja sig åt och det gör den hos majoriteten av bankerna när låntagaren uppfattas osäker. Majoriteten av företrädarna vid de olika bankerna menar att de då går in och gör en djupare analys av företaget innan beslut om lån kan fattas. Till exempel kan en kreditupplysning från UC krävas eller ett besök hos företaget i dess verksamhet, även en djupare analys av företagets räkenskaper kan fordras. En skillnad är att företrädare vid SEB eller Nordea inte besöker sina företagskunder i deras verksamhet innan lån beviljas. Hos småföretag är ägaren starkt förknippad med företaget och därför anser företagsrådgivarna att en personlig bedömning av företagaren är nog så viktigt. I många fall har respondenterna även diskuterat att säkerheter frekvent används och det har även nämnts att banken inte är en riskfinansiär och därför inte heller tar en lika stor risk som en sådan finansiär.Vår slutsats är således att företagsrådgivarna bedömer kreditgivningen genom en helhetsbedömning av både företagets årsredovisning men också med hjälp av ägarens personliga karaktär. Men redovisningen är ändå en viktig del i bedömningen och en beviljning av lån skulle inte bli möjlig utan en genomgång av redovisningsinformation. Det finns en relation mellan risk och redovisning då bankerna synes vara riskaverta och gärna ser att årsredovisningen är reviderad och att de utan undantag använder sig av säkerhet vid lån. Studien har bidragit med att redovisa hur en kreditgivningsprocess vid lån till småföretag ser ut idag. Den påvisar hur redovisningsinformation och ägarens egenskaper analyseras samt pekar på skillnaderna mellan de olika bankerna gällande kreditgivningsprocessen till småföretag.

<p>ABSTRACT</p><p>Title: Basel II – The New Basel Capital Accord and its influence on small Swedish banks and their retail banking and risk management.</p><p>Seminar: May 24th, 2007</p><p>Course: FEK318 Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish credits</p><p>Authors: Mattias Kjellberg, David Uhlmann & Ivana Zubac</p><p>Advisor: Joakim Winborg</p><p>Keywords: Capital cover, capital requirements, Basel II, credit giving, credit risk, risk management, retail banking, small banks, pillar 2</p><p>Problem: What influence does Basel II and the new updated management of credit risks in pillar 1 and the active risk control in pillar 2 have on small Swedish banks retail banking?</p><p>Purpose: Our essay seeks to explore what influence pillar 1 and the new updated management of credit risks in the new capital accord Basel II have on small Swedish banks and what influence pillar 2 have. We also want to explain if Basel II has influences on small Swedish banks credit analysis and possible effects in their risk management and pricing.</p><p>Methodology: In our essay we use an inductive approach and our chosen research method is the qualitative one. We have chosen to look into four small Swedish banks, and the empirical data is obtained from telephone interviews with selected respondents from Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken, GE Money Bank and ICA Banken.</p><p>Conclusions:</p><p>• The work with credit scoring does not get influenced by Basel II if the Standardised Approach is chosen.</p><p>• Banks that’ve early implemented high technological systems in the organization, that small banks normally do, have gotten an easier transition to Basel II.</p><p>• Basel II will result in a risk adjusted pricing and a more fair credit market.</p><p>• Internal Ratings-based Approaches is very demanding to develop, but at the same time it’s a more risk sensitive approach.</p><p>• Pillar 2 results in a more sophisticated work for the small banks.</p><p>• Basel II results in a further price press on residential loans in Sweden.</p>

Background: The hurricane in the south of Sweden in January 2005 was the worst storm in Sweden for the last hundred years. The storm named Gudrun has blown down forest that according to estimation is corresponding to one year of cutting down in the entire country. Purpose: The purpose of this thesis is to describe how credit granters act when facing falling forest real estate mortgage and describe if they will make considerations due to the storm in the south of Sweden 2005. Method: With help of a qualitative method, we investigated how the credit granters act when facing falling forest real estate mortgage. Interviews were obtained with three credit granters, SEB, Landshypotek and FöreningsSparbanken in the county of Jönköping and Kronoberg. Conclusion: The conclusion is based upon the empirical study, the analysis and our own reflections and it shows that the credit granters do not change their policy concerning credit granting to forest real estate properties. The policy of the credit granters has proven to be valid even in this extreme situation. / Bakgrund: I januari 2005 drabbades södra Sverige av den värsta naturkatastrofen på 100 år. Stormen Gudrun blåste ner skog i en omfattning som en-ligt uppskattningar motsvarar omkring en normal årsavverkning sett över hela Sverige. Dock koncentrerades den nedblåsta skogen på en betydligt mindre yta, nämligen vissa delar av södra Sverige. I de drab-bade delarna ägs skogen till största delen av privata skogsägare och de har nu lidit ekonomisk förlust till följd av stormen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde, samt beskriva eventuella åtgärder som kan komma att vidtas av kreditgivarna mot bakgrund av den kraftiga stormen i södra Sverige 2005. Metod: Med hjälp av en kvalitativ metod undersöktes hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde. Intervjuer gjordes med tre kreditgivare, nämligen SEB, Landshypotek och Förenings-Sparbanken i Jönköpings och Kronobergs län. Slutsats: Med utgångspunkt från empiri, analys och egna reflektioner har vi kommit fram till att kreditgivarna inte kommer att genomföra några övergripande förändringar av kreditgivningen till skogsfastigheter till följd av stormen. Kreditgivarnas etablerade policy har visat sig hålla även i den här extremt svåra situationen.

ABSTRACT Title: Basel II – The New Basel Capital Accord and its influence on small Swedish banks and their retail banking and risk management. Seminar: May 24th, 2007 Course:FEK318 Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish credits Authors: Mattias Kjellberg, David Uhlmann & Ivana Zubac Advisor: Joakim Winborg Keywords: Capital cover, capital requirements, Basel II, credit giving, credit risk, risk management, retail banking, small banks, pillar 2 Problem: What influence does Basel II and the new updated management of credit risks in pillar 1 and the active risk control in pillar 2 have on small Swedish banks retail banking? Purpose: Our essay seeks to explore what influence pillar 1 and the new updated management of credit risks in the new capital accord Basel II have on small Swedish banks and what influence pillar 2 have. We also want to explain if Basel II has influences on small Swedish banks credit analysis and possible effects in their risk management and pricing. Methodology: In our essay we use an inductive approach and our chosen research method is the qualitative one. We have chosen to look into four small Swedish banks, and the empirical data is obtained from telephone interviews with selected respondents from Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken, GE Money Bank and ICA Banken. Conclusions: • The work with credit scoring does not get influenced by Basel II if the Standardised Approach is chosen. • Banks that’ve early implemented high technological systems in the organization, that small banks normally do, have gotten an easier transition to Basel II. • Basel II will result in a risk adjusted pricing and a more fair credit market. • Internal Ratings-based Approaches is very demanding to develop, but at the same time it’s a more risk sensitive approach. • Pillar 2 results in a more sophisticated work for the small banks. • Basel II results in a further price press on residential loans in Sweden.

<p>Background: The hurricane in the south of Sweden in January 2005 was the worst storm in Sweden for the last hundred years. The storm named Gudrun has blown down forest that according to estimation is corresponding to one year of cutting down in the entire country.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe how credit granters act when facing falling forest real estate mortgage and describe if they will make considerations due to the storm in the south of Sweden 2005.</p><p>Method: With help of a qualitative method, we investigated how the credit granters act when facing falling forest real estate mortgage. Interviews were obtained with three credit granters, SEB, Landshypotek and FöreningsSparbanken in the county of Jönköping and Kronoberg.</p><p>Conclusion: The conclusion is based upon the empirical study, the analysis and our own reflections and it shows that the credit granters do not change their policy concerning credit granting to forest real estate properties. The policy of the credit granters has proven to be valid even in this extreme situation.</p> / <p>Bakgrund: I januari 2005 drabbades södra Sverige av den värsta naturkatastrofen på 100 år. Stormen Gudrun blåste ner skog i en omfattning som en-ligt uppskattningar motsvarar omkring en normal årsavverkning sett över hela Sverige. Dock koncentrerades den nedblåsta skogen på en betydligt mindre yta, nämligen vissa delar av södra Sverige. I de drab-bade delarna ägs skogen till största delen av privata skogsägare och de har nu lidit ekonomisk förlust till följd av stormen.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde, samt beskriva eventuella åtgärder som kan komma att vidtas av kreditgivarna mot bakgrund av den kraftiga stormen i södra Sverige 2005.</p><p>Metod: Med hjälp av en kvalitativ metod undersöktes hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde. Intervjuer gjordes med tre kreditgivare, nämligen SEB, Landshypotek och Förenings-Sparbanken i Jönköpings och Kronobergs län.</p><p>Slutsats: Med utgångspunkt från empiri, analys och egna reflektioner har vi kommit fram till att kreditgivarna inte kommer att genomföra några övergripande förändringar av kreditgivningen till skogsfastigheter till följd av stormen. Kreditgivarnas etablerade policy har visat sig hålla även i den här extremt svåra situationen.</p>

<p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbete opublicerat: delarbete 3 accepterat.</p><p>At the time of the doctoral defence the following paper was unpublished: paper 3 accepted.</p>

Titel: Relationen mellan traditionella storbanker och fintechföretag - Konkurrens eller samarbete? Ämne: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi, 30 hp Författare: Angelica Svensson &amp; Fredrika Årzén Forskningsfråga: Hur ser relationen ut mellan traditionella storbanker och fintechföretag inom kreditgivning till företag? Syfte: Studiens syfte är att beskriva relationen mellan traditionella storbanker och fintechföretag på kreditgivningsmarknaden för företag i Sverige idag. Vidare ska studien analysera och skapa en förståelse för den här relationen, samt utveckla teoretiska begrepp avseende konkurrens och samarbete. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats har varit utgångspunkten för studiens genomförande. Litteraturgenomgången och den teoretiska referensramen bygger på inhämtad information från litteratur samt tidigare forskning. Intervjuer har genomförts med 9 respondenter från både traditionella storbanker och fintechföretag. Slutsats: Resultatet som studien kommer fram till visar på att traditionella storbanker och fintechföretag har olika utlåningstekniker de utgår ifrån, med bakgrund i att det finns olika motiv och drivkrafter som driver dem. Motiven och drivkrafterna påverkar möjligheten till konkurrens och samarbete, då deras respektive utgångslägen ser olika ut inför en samverkan. En paradoxal strategisk process kan ses uppstå utifrån deras olika motiv och drivkrafter att beakta i ett sammanhang där de är verksamma på samma marknad. / Title: The relationship between traditional large banks and fintech companies – Competition or collaboration? Topic: Independent Project in Business Administration 30 credits  Author: Angelica Svensson &amp; Fredrika Årzén  Research question: What is the relationship like between traditional commercial banks and fintech companies in corporate lending? Purpose: The purpose of the study is to describe the relationship between traditional commercial banks and fintech companies in the corporate lending market for business in Sweden today. Furthermore, the study aims to analyze and develop an understanding of this relationship, as well as develop theoretical concepts regarding competition and collaboration. Method: A qualitative method with an abductive research approach has been the basis for conducting the study. The literature review and the theoretical framework are based on gathered information from literature and previous research. Interviews have been conducted with 9 respondents from both traditional commercial banks and fintech companies. Conclusion: The findings of the study indicate that traditional commercial banks and fintech companies employ different lending techniques driven by their distinct motivations and incentives. The diverse driving factors influence the possibilities of competition and collaboration, as their historical backgrounds vary when considering cooperation. A paradoxical strategic process can be observed due to their differing perspectives and the different factors they need to consider when operating in the same market.

Idag finns det cirka 1,2 miljoner företag i Sverige varav 96% av dessa är små företag. Svenska banker lånade ut cirka 3 000 miljarder kronor till företag 2021. Små företag har svårt för att finansiera sin verksamhet och vänder sig därför till finansiärer som banker för lån. Kreditgivaren gör en kreditbedömning av företaget som ansöker om ett lån. Små företag saknar ofta tillräcklig information, vilket kan vara utmanande vid kreditbedömning. Syftet med denna studie är att få en förståelse för de bedömningsfaktorer som är av vikt för kreditgivare vid kreditbedömning. Vidare vill vi undersöka hur informationsunderlag säkerställs av kreditgivare för att göra denna bedömning av små aktiebolag. Detta görs genom att ta hänsyn till den funktion som kreditupplysningsföretag och revisorer har i kreditbedömning. För att undersöka forskningsfrågorna genomförs en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med banker, kreditupplysningsföretag och revisorer. Resultatet visar att återbetalningsförmåga, säkerhet och kundkännedom är de viktigaste bedömningsfaktorerna för en kreditgivare att analysera. Dessa bedömningsfaktorer kan kopplas till 5C-modellen. Bankerna använder sig av både finansiell- och icke-finansiell information i kreditbedömningar som till största del samlas in från kreditupplysningsföretag, men även från småföretagen för att komplettera den bristande informationen. Enligt undersökningsresultatet i denna studie ser respondenterna på avskaffandet av revisionsplikten som en nackdel för kreditbedömning. Det går därför att dra slutsatsen att kreditupplysningsföretag har en relativt stor funktion i de tre viktigaste bedömningsfaktorerna, medan revisorer har en mindre viktig funktion i dem. Kreditupplysningsföretag är kreditgivarens huvudsakliga källa för att samla in information. Trots det kan kreditgivarna fortfarande uppleva brist på information. Bankerna har anpassat sina modeller för kreditbedömning efter avskaffandet av revisionsplikten, vilket visar att revisorernas funktion är betydligt mindre i bedömningen. Trots detta skulle kreditgivaren uppskatta företag med reviderad finansiell information. / There are approximately 1.2 million companies in Sweden today, from which 96% of these are small companies. Swedish banks lent out SEK 3,000 billion to companies in 2021. Small companies face difficulties in financing their operations and therefore turn to financiers such as banks for lending. The lender performs a credit assessment of the company applying for a loan. Small companies often lack sufficient information which can be challenging in credit assessment. The aim of this study is to get an understanding of the assessment factors that are of importance to lenders in credit assessment. Furthermore, we want to investigate how the information base is secured by creditors in order to make this assessment of small joint stock companies. This is accomplished by taking the function that credit reporting companies and auditors have in credit assessment into account. To investigate the research questions, a qualitative study is conducted through semi-structured interviews with banks, credit reporting companies and auditors. The results show that repayment capacity, collateral and customer knowledge are the key assessment factors for the lenders to analyze. These assessment factors can be linked to the 5C model. The banks use both financial and non-financial information in credit assessments which are mostly collected from credit reporting companies, but also from the small companies to supplement the lacking information. The results also show that auditing in a company leads to the lender gaining increased trust for the company. According to the survey results, the respondents in this study see the abolition of the audit obligation as a disadvantage for credit assessment. The conclusion can thus be drawn that credit reporting companies have a relatively large function in the three most important assessment factors, whereas auditors have a less important function in it. Credit reporting companies are lenders’ main source for collecting information, yet the lenders may still experience a lack of information. Banks have adapted their models in credit assessment after the abolition of the audit obligation, which shows that the auditors’ function is significantly smaller in the assessment. Despite this, the lender would appreciate companies with audited financial information.