SAMMANFATTNING Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Klara Helin Sofia Skohg                    (02/12/09) (99/11/08) Titel: Den kommunala synen på kriser Handledare: Magnus Hoppe Nyckelord: Organisatorisk kris, Krishantering, Krisperspektiv, Krisberedskap, Kommunala kriser Forskningsfrågor: Hur återspeglas det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet i organisationernas sätt att se på, förebygga och hantera kriser? Vad kan respektive perspektiv bidra med för att stärka kommuners krishantering? Syfte: Arbetet syftar till att utforska hur och om det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet präglar kommunala organisationers syn på- och hantering av kriser. Metod: Arbetet har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder och ett abduktivt förhållningssätt där metoderna har utformats utifrån det teoretiska ställningstagandet om att synen på organisatoriska kriser kan beskrivas utifrån två perspektiv. Arbetets forskningsdesign har haft ett utforskande syfte och ämnet har utforskats genom en fallstudie hos en kommunal organisation i Sverige. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Slutsats: Slutsatsen som kan dras utifrån den genomförda fallstudien är att det meningsskapande perspektivet i stor utsträckning återspeglas i kommunens sätt att se på, och definiera, kriser. Synen anses däremot inte vara total då arbetet identifierat hur erfarna medarbetare visat på en funktionalistisk syn på kriser som externa händelser med en stabsmetodisk hantering. Kommunens syn på förebyggande av kriser kan främst anses präglas av ett mentalt meningsskapande förhållningssätt. Vissa arbetssätt och traditioner återspeglar däremot inte den mentala inställningen och kan liknas mer vid det funktionalistiska förhållningssättet. Det parallella nyttjandet av de två perspektiven skulle kunna förklara deltagarnas uppfattning av att den valda kommunen har en sverigeledande position i avseende på krisarbete. Slutsatsen som kan dras gällande vad respektive perspektiv kan bidra med för att stärka kommunala organisationers krishantering är att krisarbetet kan anses framgångsrikt när de två perspektiven parallellt genomsyrar organisationen. Studien påvisar däremot även vikten av att det finns en samstämmighet bland medarbetare kring vid vilka tillfällen karakteristiska egenskaper kring respektive perspektiv bör komma till uttryck för att stärka hanteringen. / ABSTRACT Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Klara Helin Sofia Skohg                 (02/12/09) (99/11/08) Title: The municipal view on crisis Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Organizational crisis, Crisis management, Crisis perspective, Crisis preparedness, Municipal crises Research questions: How is the traditional and/or social constructionist perspective reflected in organizations’ ways of perceiving, preventing, and managing crises? What can each perspective contribute to strengthen municipalities’ crisis management? Purpose: The aim of the study is to explore how and if the functionalist and/or sensemaking perspective characterizes municipal organizations' view of and handling of crises. Method: The study has been carried out using qualitative methods and an abductive approach where the methods have been designed based on the theoretical standpoint that the view of organizational crises can be described through two perspectives. The study's research design has had an exploratory purpose and the topic has been explored through a case study at a municipal organization in Sweden. Data has been collected through semi-structured interviews which were then analyzed through a thematic analysis method. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the completed case study is that the sensemaking perspective is largely reflected in the municipality's way of looking at, and defining, crises. The perspective, on the other hand, is not considered to be total as the study identified how experienced employees showed a functionalist view of crises as external events with a staff-methodical approach. The municipality's approach to crisis prevention can primarily be considered characterized by a mental sensemaking approach. However, certain traditions and ways of working do not reflect the mental attitude and can be more likened to the functionalist perspective. The parallel use of the two perspectives could explain the participants' perception that the chosen municipality has a leading position in Sweden with regard to crisis work. The conclusion that can be drawn regarding what each perspective can contribute to strengthen municipal organizations' crisis management is that it can be considered successful when the two perspectives permeate the organization in parallel. On the other hand, the study also demonstrated the importance of there being a consensus among employees as to when characteristic features of each perspective should be expressed in order to strengthen crisis management.

Flera kriser har testat Sveriges krishanteringssystem, exempelvis Tsunamin i Indonesien2004, stormen Gudrun 2005 och evakueringen från Libanon 2006. Det har visat sig attkriskommunikationen brister mellan de många olika aktörer som är och måste varainvolverade vid en kris. På lokal nivå är kommunen, enligt lag (SFS 2006:544), ansvarig förkrishanteringen. För att kommunen ska kunna hantera en kris är en väl fungerandekriskommunikation avgörande. Samverkan och tekniska informationssystem är två verktyg för att utvecklakriskommunikationen. Hur skapas samverkan och hur väljer kommuner tekniskainformationssystem inom krisberedskap? Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa fallstudier på kommunal nivå. Två fall harstuderats, ett om skapande av samverkan och ett om val av tekniska informationssystem inomkrisberedskap. Fallstudierna analyseras med stöd av teorier om policynätverk,implementeringsteori och styrningsstrukturerna government och governance. För att inter-kommunal samverkan ska skapas inom krisberedskap visade studien att delningav resurser är viktigt. Kommunerna fick kostandseffektivt en krisberedskap med god kvalité.Samtidigt blev de beroende av varandra. Det som försvårade samverkan var geografiskahinder, kommunstorlek, avsaknad av tradition och ömsesidig förståelse, samt ovilja att ge uppsin självständighet. Vid kommunernas val av tekniska system var det betydelsefullt med sociala relationer,kommunstorlek, teknikens komplexitet och hur arbetet leddes med att välja system – om detfanns en drivande nyckelperson. Generellt valde mindre kommuner ett statligt teknisktinformationssystem som var gratis medan större kommuner var mer intresserade av system påden privata marknaden med fler funktioner och högre komplexitet. Hur kommuner valdetekniska informationssystem varierade således. Kort sagt, det som visade sig ha betydelse i båda fallstudierna var kompetensen hos dekommunala tjänstemännen och deras sociala relationer, styrningsstrukturen från statligt håll(där mer mjuka än hårda instrument användes), samt kommunstorlek (det fanns en skillnadmellan små och stora kommuner). / <p>I avhandlingen är ISBN 978-91-7393-263-0 felaktigt. ISBN korrigerat i denna post.</p>

A societal crisis is an emergency that affects many people and large parts of society, threatening life, health, safety and basic values. In a societal crisis, there is a need for coordination between various bodies in the society. Coordination in societal crises has previously been studied mainly from a management perspective. Learning perspectives have been studied to a lesser extent. The main purpose of this thesis is to increase knowledge about the conditions for developing consensus and establish a common understanding of synergy-effects, a surplus value, for knowledge meetings between individuals from different organizations when they cooperate in the emergency management system. The study seeks to understand to the following questions: 1) What images and ideas do participants bring into the coordination group about societal crisis, how have they developed and changed? 2) How do the participants act when they have different pictures and meet? 3) Can the basic ideas of the research circle be used for knowledge building at knowledge meetings in the emergency management-system? 4) Can the basic ideas of the research circle be used to develop consensus and establish a common understanding of synergy-effects before societal crises happen? The main study consists of three case studies in three different-sized municipalities. It is based on 36 semi-structured interviews with participants in local crisis management coordination groups, observations during exercises and meetings, document studies and an experiment with the so-called knowledge meeting. The results are compared with complementary studies from two knowledge meetings and two coordination exercises based on observation, questionnaires and evaluations. The individuals, organizations, and structures have been identified as frame factors for coordination groups. The results show that the participants have different images of societal crisis and that coordination is a time-consuming approach requiring cross-perspective learning, interaction, as well as dialogue and reflection skills. The participants eventually develop their crisis learning, i.e. conflict-filled adaptation. A system's opened nature is important for individual learning.

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken. Resultatet från uppsatsen visar på att deltagande aktörer anser att samverkan har lett till en effektivare krisberedskap. Främst genom att en fördelning av kunskaper, kompetenser och erfarenheter har kunnat utbytas mellan deltagande aktörer.

Med bakgrund av de satsningar som görs på Sveriges civila försvar och beredskap samt trenden av offentlig-privat samverkan för samhällssäkerhet, undersöker den här pilotstudien hur sju svenska kommuner samverkar med privata aktörer inom krisberedskap- och hantering. Studien utgår ifrån ett principal-agentperspektiv där kommunen är principal och privata aktörer är agent. Genom sju semistrukturerade informantintervjuer med säkerhetschefer på Haninge, Huddinge, Nacka, Norrtälje, Salem, Solna och Värmdö kommun undersöks former för samverkan samt om det uppstår några principal-agentproblem i samverkan med privata aktörer. Analysen görs genom kvalitativ tematisk textanalys på det transkriberade materialet och finner att samverkan med privata aktörer i kommunerna befinner sig i en uppstartsfas och att det finns utvecklingspotential. Formerna för samverkan är informell och dialogbaserad. Några principal-agentproblem kan inte beläggas vilket kan härledas till formerna för samverkan samt att de intervjuade kommunerna nyligen kommit igång med samverkansarbetet.

Under år 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilken kom att få förödande konsekvenser för samhället i stort. Med tanke på att det är sannolikt att världen i framtiden kommer att stå inför nya pandemier är det av stor vikt att organisationer kan ta lärdom av Covid-19 pandemin för att i framtiden kunna utveckla resilens. Begreppet resiliens innebär att kunna anpassa och återhämta sig efter den förändring en pandemi innebär, för att kunna hantera den bättre. För att kunna utveckla resiliens är en viktig del det proaktiva arbetet. Syftet med denna rapport är därför att med grund i resiliens- och krishanteringsteori studera hur Region Östergötland förberedde sig för att hantera Covid-19 pandemin. För att kunna genomföra detta har åtta respondenter deltagit i semi-strukturerade intervjuer. Samtliga informanter har alla på ett eller annat sätt arbetat med beredskap inför kriser och pandemier i Region Östergötland. Intervjuerna transkriberades och data analyserades i enlighet med analysmetoden tematisk analys. Sju övergripande teman identifierades.      · Framgångsfaktorer     · Att förstå vad en pandemi innebär     · Dynamiskt förhållningssätt     · Ogenomtänkta förutsättningar     · Avvikelser från arbetsordning     · Samverkan     · Stabsläge  Utifrån dessa teman kan vissa slutsatser kring Region Östergötlands beredskapsarbete inför Covid-19 pandemin dras. Vissa aspekter var väl förberedda medan det finns förbättringspotential gällande andra. De framgångsfaktorer som identifierats är främst hur man planerat för att öka antalet vårdplatser samt bemanna dessa. Även ledningsstrukturen vid förhöjd beredskap har varit en stabil grund under Covid-19 pandemin. De områden där rapporten kommit fram till att det finns förbättringspotential är kopplade till det långa händelseförlopp som Covid-19 pandemin har inneburit samt ett ökat behov av ett helhetsperspektiv.

Sverige är, och har varit, relativt skonat ifrån personskador förknippat med skogsbränder och sett ur ett internationellt perspektiv är det få skogsbränder som har tvingat människor att lämna sina hem. Med ett varmare klimat och en förtätning av tätorter kan frekvensen av händelser som kräver evakuering som riskhanteringsmetod komma att öka i olika delar av landet. Litteratur som berör ämnet ur ett svenskt perspektiv är ytterst begränsat och det finns ett behov att undersöka hur evakuering vid skogsbränder hanteras, eller inte hanteras i Sverige. Syftet med studien är således att studera Sveriges skogsbrandshantering när det kommer till evakuering. Detta inkluderar den akuta hanteringen vid skogsbränder samt det långsiktiga arbetet med förberedelser inför en evakuering. Målsättningen är att jämföra den svenska hanteringen med internationell forskning och se vilka potentiella förbättringar som skulle kunna implementeras i Sverige. Studien genomförs med kvalitativ studiedesign och data inhämtas med semistrukturerade intervjuer samt med en kompletterade litteraturöversikt. Det insamlande datamaterialet behandlas med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet av kartläggningen och analysen tyder på att kunskapen och förmågan att genomföra en evakuering vid skogsbrand är bristfällig. Resultatet indikerar att det finns behov för att vidta åtgärder, framför allt förebyggande åtgärder, för att reducera de osäkerheter som idag existerar vid en evakuering.  Det argumenteras för att det förebyggande arbetet bör utgå från en risk- och sårbarhetsanalys, där risker och sårbarheter identifieras och bedöms utifrån de lokala förutsättningarna. Risk- och sårbarhetsanalysen bör resultera en handlingsplan med åtgärdsförslag i förhållande till styrdokument, resursbehov samt bör identifiera kunskapsluckor och behov av utbildning och övning för alla inblandande i processen. / Sweden is, and has been, relatively spared from injuries associated with wildfires, as seen in global perspective, and wildfires that have required evacuation as a risk management strategy are relatively few. As a result of global warming and a densification of urban areas, the frequency of incidents that could require evacuation as a risk management method may increase in different parts of the country. Literature on the subject is limited from a Swedish perspective and there is a need to examine how evacuation in the event of wildfires is managed in Sweden. The aim of the study is to examine Sweden's wildfire management when it comes to evacuation. This includes the more urgent handling of wildfires as well as the long-term preventive work with evacuation mitigation. The aim is to compare risk management from a Swedish perspective with international research and identify potential improvements that could be implemented in Sweden. The chosen method is semi-structured interviews with a supplemented literature review. The collected data material is treated with a qualitative content analysis. The result of the analysis indicates that the knowledge and ability to carry out an evacuation in the event of a wildfire is inadequate. The results indicate that there is a need to take preventive measures to reduce the uncertainties that are currently associated with an evacuation from wildfire. Preventive measures should be based on a risk and vulnerability analysis, where risks and vulnerabilities are identified, and probability and consequence are assessed based on the local conditions. The risk and vulnerability analysis should result in a management plan with proposed measures, related to policies, resources, and identify gaps in knowledge and the need for education and training for everyone involved in the process.

Att vara en ledare kan vara svårt, även under normala förhållanden. Att vara en ledare under en kris ställer ledaren inför ytterligare utmaningar. Vi befinner oss just nu mitt i en kris, en pandemi orsakad av sjukdomen Covid-19. Pandemin har resulterat i restriktioner, som avråder folk från sådant som kan sprida smittan, såsom resor eller trängsel. Detta har resulterat i att hotellbranschen lidit svåra nederlag i form av sviktande kundunderlag. Ledare i den svenska hotellbranschen befinner sig just nu mitt uppe i en kris, där de ska navigera sin personal och sin organisation ut ur detta. Syftet med uppsatsen är att studera ledarskapet i en bransch som befinner sig i kris. I detta fall är det den svenska hotellbranschen under påverkan av Covid-19-pandemin. Uppsatsen har gjorts med en kvalitativ undersökning, i form av semistrukturerade intervjuer med ledare inom den svenska hotellbranschen. På grund av det speciella läget har intervjuerna genomförts digitalt med ledarna. Intervjuerna transkriberades, för att sedan kunna användas i analys tillsammans med tidigare forskning och teorier. Studiens slutsats är att alla kriser är till viss del unika i hur de utspelar sig vilket innebär att även krishanteringen skiljer sig. Även om det här är en helt ny kris som organisationerna har ställts inför så stämmer resultatet med tidigare forskning överens till stor del. Ingen av organisationerna har haft någon krisberedskap för att kunna hantera detta men har ändå till viss del haft nytta av tidigare erfarenheter. Organisationerna har behövt struktur och vara flexibla och anpassningsbara för att kunna fungera vilket ställt stora krav på ledarskapet. / Being a leader is considered a difficult task, even under normal circumstances. Being a leader in times of a crisis means the leader is faced with further challenges. Right now, we are in the middle of a crisis, a pandemic caused by the viral infection Covid-19. The pandemic has resulted in restrictions that advise against activities that could spread the disease, such as travelling or being in crowds. Due to this, the hotel industry has suffered great losses in the form of a lacking customer base. The leaders of the Swedish hotel industry are in the midst of a crisis, where they are trying to navigate their staff and their organisation out of it. The purpose of the thesis is to study leadership in an industry facing a crisis. In this case, the Swedish hotel industry during the impact of the Covid-19 pandemic is being studied. The thesis has been conducted with qualitative research, in the form of semi structured interviews with leaders from the Swedish hotel industry. Due to the special situation, the interviews have been held digitally. The interviews were transcribed, to then be used in the analysis with earlier research and theories. The conclusion of the study is that all crises to some extents are unique regarding how they play out, which means that the crisis management differs as well. Even if this is a new type of crisis that the organisations now are facing, the result of earlier research holds up to a large extent. None of the organisations have had a crisis readiness to cope with this but have still benefited from earlier experiences. The organisations have required structure as well as flexible and adaptive to be able to function which in turn has put strain on the leadership.

Bakgrund: Utifrån det förändrade och förvärrade säkerhetsläget i Europa har frågan om livsmedelsberedskap aktualiserats i den svenska politiska diskussionen. Ansvar och utformande av en sådan beredskap saknar idag tydlig organisation. Livsmedelverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt nämner i en utredning avseende underlag för beredskap att bland annat de regionala livsmedelsstrategierna bör adressera livsmedelsberedskap. Den aktuella studien fokuserar på hur de regionala livsmedelsstrategierna förhåller sig till livmedelsberedskap i nuläget, samt hur de beskriver ansvarsfördelning av teman i relation till detta.Metod: Genom en kvalitativ innehållsanalys av regionernas livsmedelsstrategier undersöks hur strategierna ser på livsmedelsproduktion i relation till livsmedelsberedskap och lokalisering av ansvar för detta. Analysen har ett deduktivt förhållningssätt där teman från tidigare forskning som relaterar till livmedelsberedskap ligger till grund för vilka fynd som eftersöks vid analysen.Slutsats: Hälften av strategierna nämner livsmedelsberedskap, vilket kan tyda på att det varken ses som självklart att det hör ihop med de regional livsmedelsstrategierna eller ej. Strategierna visar på en splittrad bild av livsmedelsproduktionen som dels en samhällsviktig verksamhet och dels en näringsgren med ekonomisk tillväxt som incitament. Uppfattningen om ansvar för livsmedelsproduktionen som samhällsviktig verksamhet kan tolkas som en fråga om altruism där frivilligt deltagande utifrån solidaritet ses som eftersträvansvärt. / Background: The growing political insecurity in Europe has made food preparedness a current discussion in the political discussion is Sweden. Accountability for and shaping such preparedness is today not clearly organized. The Swedish Food Agency, The Swedish Agency for Agriculture and The Swedish Veterinary Medical Institute has mentioned in an investigation regarding prerequisites for food preparedness that the regional food production strategies (among other instances) should address the achieving of food preparedness. The aim of this study is to describe how the current regional food strategies relates to food preparedness and how they describe division and location of responsibility for themas related to this.Method: The regional food production strategies is analyzed by qualitative content analysis. The study has a deductive approach where previous research structured into themes related to food preparedness has formed a base for which findings to search for in the analysis.Conclusion: Half of the strategies mentions food preparedness, which could be a sign of food preparedness not being seen as an obvious theme to address in the food production strategies but also not an obviously irrelevant one. The strategies display a shattered attitude toward food production as both a vital societal function and an industry with economical growth as primary incentive. Responsibility for food production as a vital societal function can be viewed as altruistic with solidarity and voluntary participation as aspirational ideals.

Responsibility for emergency preparedness is in the Swedish case mainly governed by one principle citing that responsibility is the same no matter what circumstances. Recent work has made it clear that the responsibility principle is vague and even dangerous when the crisis appears. Most previous work is focused on national-level analysis, even though Sweden has 290 municipalities with constitutional self-government. So, how does a municipality in Sweden interpret and implement this vague principle? Through an inductive interview study of three categories of municipalities: small, middle sized and large, this paper aims to find patterns and interpretations on how the municipalities view the principle and if they differ from each other. These categories also include the relationship between municipalities which will show if larger municipalities give surrounding municipalities an advantage in implementing the principle. The different views offered by the informants are analyzed through structures, concepts and limits for responsibility. No standardized way of interpreting or implementing the responsibility principle is found, and when responsibility is unclear, which it often is, it falls upon the municipalities. The findings also indicate that size or closeness to a larger municipality does not by itself result in a more advantageous cooperation, although it could be part of the explanation. The different actors' organizations have to be similar to work together. These findings are explored in relation to accountability and legitimacy. The analysis indicates that the principle has difficulty establishing accountability, and can be questioned from a perspective of legitimacy.