This report explores the design of a system for remotely switching electronics on and off within a range of at least 15 km, to be used with battery driven radio nodes for outdoor Wi-Fi network bridging. The application of the network bridges are connecting to remote networks, should Internet infrastructure fail during an emergency.The problem statement for the report was “What is a suitable radio link technology for use in a remote controlled electrical switch system and how should it best be put to use?” To answer the question, delimitation was done to exploring Low Power Wide Area Network (LPWAN) link technologies, due to their prior use within power constrained devices.Long Range-radio, abbreviated LoRa, is a LPWAN radio modulation technique and was determined to be a good candidate as a suitable link technology for the remote electrical switch system. The range of LoRa is achieved by drastically lowering the data rate of the transmission, and is suitable for battery-powered or energy harvesting devices such as those found in the field of Internet of Things.A LoRa-based transmitter and receiver pair was implemented, and measured to have a packet delivery ratio of over 95% at a distance of 2 km, measured between two bridges. Data at further distances could not be accurately determined, because of the LoRa transceiver giving faulty readings.No conclusion could be made about the suitability for using a LoRa based system to solve the problem, partially due to an improper method for testing the radio performance was used, and partially due to an inconclusive measurement result. / Denna rapport utforskar designen av ett system för att fjärrstyrt slå på eller av elektronik över ett avstånd på minst 15 km, för att användas med batteridrivna radionoder för nätverksbryggning utomhus med Wi-Fi. Tillämpningsområdet för nätverksbryggorna är att koppla samman avlägsna nätverk, om Internetinfrastruktur skulle sluta fungera vid en nödsituation.Problemställningen för rapporten var ”Vad är en lämplig radiolänksteknik att använda i ett fjärrstyrt elektriskt strömbrytarsystem, och hur ska det bäst brukas?”. För att svara på frågan gjordes en avgränsning att utforska Low Power Wide Area Network (LPWAN)-länktekniker, på grund av deras tidigare användning inom effektbegränsade enheter.Long Range-radio, förkortat LoRa, är en radiomodulationsteknik som används för att skicka data över långa avstånd med energibegränsade enheter. LoRa:s räckvidd uppnås genom att drastiskt sänka datatakten, och lämpar sig för bruk i batteridrivna eller energiskördande enheter, likt de som återfinns inom fältet Internet of Things.Ett LoRa-baserat sändaroch mottagarpar implementerades, och uppmättes till att ha en paketlevereringsmängd på över 95% vid ett avstånd på 2 km, mätt mellan två broar. Data vid större avstånd kunde inte bli bestämt noggrant, eftersom LoRa transceivern gav felaktiga avläsningar. Ingen slutsats kunde göras för lämpligheten för att använda ett LoRa-baserat system för att lösa problemet, delvist för att en olämplig metod för att testa radions prestanda använts, och delvist på grund av ett ofullständigt mätresultat.

Den här studien i visuell kommunikation analyserar MSB’s broschyr “Om krisen eller kriget kommer” som 2018 skickades ut till 4,9 miljoner svenska hushåll. Den använder visuell analys med fokus på komposition och visuell retorik med inriktning på Burkes identifikationsteori för att besvara frågorna “Hur kan vi se på hur bilder används för att förmedla lugn och oro i broschyren ‘Om krisen eller kriget kommer’?” och “Hur och till vilket syfte använder bilderna i broschyren ‘Om krisen eller kriget kommer’ sig av identifikation som en retorisk strategi?”. Slutsatsen är att broschyren använder lugnande designelement och harmoniska kompositioner för att skapa en känsla av lugn, och den använder också identifikation genom representation som ett retoriskt medel för att övertyga läsaren att handla lugnt i krissituationer.

En undersökning av hur statliga utredningar inom krisberedskap, internationellt och regionalt utvecklingsarbete samt miljö och klimat använt sig av begreppet resiliens över tid. Undersökningen utgår från amerikansk och brittisk kritisk forskning om hur resiliens är ett otydligt begrepp, något som även noterats i Sverige. En kvantitativ-kvalitativ metod anläggs för att få både bredd och förståelse. Undersökningen finner att problemet med otydlighet även finns i Sverige, åtminstonte gällande SOU:er, även om det inte är på samma skala. Otydligheten undersöks genom tre analysaxlar gällande hur resiliens förstås ur ett maktperspektiv (dvs. grad av mänsklig kontroll), ur ett disciplinärt perspektiv samt ur ett perspektiv som mål i sig självt eller en process mot större mål. Undersökningen påtalar att svenska utredare använder resiliens relativt lite men bör sluta använda resiliens som det görs. Undersökningen ger stöd till den resilienskritiska forskningen men visar att den svenska forskningen kan ha överskattat problemet.

Crisis management as a concept is newly arrived in Sweden but well researched in other parts of the world. Sweden in recent years has been affected by everything from forest fires to a terrorist attack and now a pandemic. During the ongoing pandemic both crisis management and risk management has undergone a major change in the eyes of the Swedish population. The pandemic has shown an unreliable crisis management from politicians and their parties.  This study therefore aims to explore the ideologies behind the two biggest parties, the moderates and their ideology liberal conservatism and the social democrats and their ideology democratic socialism. The purpose is to find out how the ideologies affect the crisis management policy. The case study is limited to liberal conservatism and democratic socialism with the respective party, the social democrats and the moderates. Throughout the analysis of the parties crisis management policy and its connection to the ideologies the results showed that crisis management is highly affected by the different parties ideologies.

Risk and vulnerability analysis (RVA) is a widely used method to assess an organization's threat situation. Certain actors are obliged by law to perform the analysis to contribute to a national threat assessment. Among these are actors in the healthcare system. This study aims to understand how a systematized workflow for RVA can increase crisis preparedness and resilience within Swedish healthcare. In this context, a systematized workflow is defined as a systematic and uniform method within a designated digital tool to facilitate the analysis.  To understand how a systematized workflow could increase crisis preparedness and resilience, four semi-structured interviews were held with knowledgeable people within the area from different levels of the national risk and vulnerability chain. Further recurring meetings with people directly involved in such improvemenet work from AFRY were held, along with a review of existing literature. The result shows several challenges regarding RVA-related work; it is time-consuming, complex, resource-intensive, and lacks proper guidance in how it should be done. It shows a need for a better process, both in how they are performed and how the results are analyzed. It is concluded that a systematized workflow for risk and vulnerability analysis could increase crisis preparedness and resilience within Swedish healthcare. Having a designated tool with a set process, clear instructions, definitions, and guidelines would make RVAs easier to conduct and generate better outcomes regarding several aspects. Identifying essential dependencies would be facilitated for actors within the healthcare sector, which forms the basis to sustain those dependencies if a crisis occurs. Further, uniformly structured results would facilitate the analysis of results to make a nationwide risk assessment. In turn, this would probably increase crisis preparedness and resilience within the healthcare sector and several others. / Risk och sårbarhetsanalyser (RSA) är en utbredd metod för att värdera en organisations hotbild. Vissa aktörer är skyldiga enligt lag att genomföra analysen för att bidra till en nationell sammanställning av landets risker, varav skjukhussystemet är en av dessa. Denna studie ämnar att förstå hur ett systematiskt arbetsflöde för RSA kan bidra till ökad krisberedskap och resiliens inom svensk sjukvård. Genom denna rapport definieras ett systematiskt arbetssätt som en systematiserad och enhetlig metod i ett dedikerat digitalt verktyg för att underlätta analysen. För att förstå hur ett systematiserat arbetssätt kan öka krisberedskap och resiliens har fyra semistrukturerade intervjuer hållits med sakkunniga personer inom området. Dessa har varit från olika nivåer inom den nationella risk- och sårbarbetsanalyskedjan. Vidare har återkommande möten genomförts med människor som varit direkt involverade i denna typ av förbättringsarbeten från AFRY, tillika en granskning av befintlig litteratur. Resultaten från studien visar på flera svårigheter rörande RSA-arbete - det är tidskrävande, komplext, resursintensivt, och saknar tydlig vägledning i hur arbetet ska utföras. Dessutom visar resultaten ett behov av bättre arbetsprocesser, både rörande hur analyserna ska genomföras samt hur resultaten ska analyseras. De slutsatser som har kunnat dras är att ett systematiserat arbetssätt för risk- och sårbarhetsanalyser skulle kunna bidra till en ökad krisberedskap och resiliens inom svensk sjukvård. Genom att ha ett dedikerat verktyg med en satt process, tydliga instruktioner, definitioner och riktlinjer hade genomförandet av en RSA underlättats samt gett bättre resultat inom ytterligare områden. Att identifiera kritiska beroenden hade förenklats för aktörer inom sjukvården, vilket formar grunden till att upprätthålla dem vid en kris. Vidare hade enhetligt strukturerade resultat underlättat analysen av resultaten för att göra ett nationell riskbedömning. Detta i sin tur hade trolien lett till ökad krisberedskap och resiliens inte endast inom sjukvården, utan även inom andra sektorer.

Within various sectors of society, a shift of responsibility from society to the individual is visible. Within crisis preparedness a change is noticeable, but the issue is that it is not clear in the public debate what constitutes a reasonable distribution of responsibility. The purpose of this study is to examine how the distribution of responsibility between individuals and authorities is expressed in Sweden´s county boards risk and vulnerability analyses and to observe any changes over time between 2016 – 2022. Additionally, the study aims to investigate the methods authorities employ to involve individuals. The documents under study are analyzed from Michel Foucault´s governmentality perspective, which is a way of governing citizens without coercion. The study´s findings reveal that documents from 2022 more clearly delineate responsibilities of individuals, partly due to the altered security situation globally.

Denna uppsats utforskar förändringar i styrning och ledning inom svensk offentlig förvaltning, med särskilt fokus på ansvarsprincipen i kontexten kring krishantering. Genom en narrativ analys av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps policydokument undersöks hur ansvarsprincipen har formulerats och utvecklats under perioden 2014 till 2024. Resultaten visar att ansvarsprincipen har genomgått betydande förändringar. Före Covid-19-pandemin präglades den svenska förvaltningen av decentralisering och ett starkt fokus på kommunalt självstyre. Pandemin blottade dock allvarliga brister i denna modell, såsom fragmentering, bristande samordning och otydlig ansvarsfördelning. Studien identifierar att under pandemin och andra kriser har det funnits en ökad betoning på samverkan och tydligare ansvarsfördelning. MSB:s roll som samordnande myndighet har blivit alltmer central, med ett starkare fokus på att bygga resiliens och effektiv krisberedskap. Trots detta kvarstår utmaningar, särskilt när det gäller att implementera en mer integrerad och adaptiv styrningsmodell som kan hantera framtida kriser effektivt. Slutsatsen är att en effektiv krishantering inom svensk offentlig förvaltning kräver en balanserad integration av både centraliserade och decentraliserade styrningsmodeller. En sådan balanserad modell innebär en tydlig ansvarstagande nationell strategi, där både formella strukturer och institutioner samt bredare processer för styrning inkluderas. Detta gör det möjligt att bättre hantera komplexa och varierande kriser genom att utnyttja fördelarna med både samordning och flexibilitet. Trots att samhällsfrågor har blivit alltmer komplexa och kräver ökad expertis, kvarstår statens roll som central. Detta innebär att en blandad modell av styrning är nödvändig för att möta samtidens utmaningar effektivt genom att säkerställa en omfattande och inkluderande styrning. / This thesis explores changes in governance and management within Swedish public administration, with a particular focus on the principle of responsibility in the context of crisis management. Through a narrative analysis of the Swedish Civil Contingencies Agency's (MSB)policy documents, the formulation and evolution of the responsibility principle from 2014 to 2024 are examined. The results show that the responsibility principle has undergone significant changes. Prior to the Covid-19 pandemic, Swedish administration was characterized by decentralization and a strong focus on municipal self-governance. However, the pandemic exposed serious flaws in this model, such as fragmentation, lack of coordination, and unclear allocation of responsibilities. The study identifies that during the pandemic and other crises, there has been an increased emphasis on collaboration and clearer allocation of responsibilities. MSB's role as a coordinating authority has become increasingly central, with a stronger focus on building resilience and effective crisis preparedness. Despite this, challenges remain, particularly in implementing a more integrated and adaptive governance model capable of effectively managing future crises. The conclusion is that effective crisis management within Swedish public administration requires a balanced integration of both centralized and decentralized governance models. Such a balanced model entails a clear, responsible national strategy that includes both formal structures and institutions as well as broader governance processes. This approach enables better handling of complex and varied crises by leveraging the advantages of both coordination and flexibility. Although societal issues have become increasingly complex and require greater expertise, the state's role remains central. This implies that a mixed model of governance is necessary to effectively address contemporary challenges by ensuring comprehensive and inclusive governance.

Syftet med uppsatsen är att utifrån Sveriges förändrade agenda avseende samhällets beredskap att hantera kriser, studera krisberedskapsprocessen på regional och lokal nivå genom informantintervjuer av nyckelbefattningar inom länsstyrelse och kommun. Uppsatsen svarar genom en deskriptiv fallstudie med kvalitativ metod av länsstyrelser och kommuner på frågeställningarna: Hur genomförs den komplexa krisberedskapsprocessen vid regional och lokal nivå samt vilket behov av stöd kräver krisberedskapsprocessen? I studien sammanställs en empirisk krisberedskapsprocess vilken jämförts med den normativa krisberedskapsprocesen genom att använda Lundqvists (1992) implementeringsteori baserad på Förstå, Kan, Vill. Studiens mest signifikanta resultat är att en väl utvecklad samverkan har identifierats mellan aktörer på regional och lokal nivå. Studien har funnit viss liknelse mellan den empiriska krisberedskapsprocessen och Lundqvists Policyprocessens stadier med förvaltningens huvuduppgifter. Även om informanterna upplever vissa problem inom krisberedskapen, finner vi att aktörerna genom ett stort engagemang anses kunna hantera krisberedskapsprocessen. / The purpose of this essay is to examine the crisis management process in the context of Sweden’s changed agenda in terms of community preparedness to crisis management. The study is conducted through interviews with key positions at county governments and municipalities. Through a descriptive case study using a qualitative method the essay answers the following question: How is the complex crisis management process performed at county and local level and what requirements of support does the crisis management process demand? The results from the interviews were compiled to an empirical crisis management process and with help of Lundqvist´s (1992) implementation theory based on Understand, Can, Will, compared to the normative crisis management process. The most significant conclusion of the essay is a well evolved collaboration has been identified in the relation between actors at regional and local level. The study has found certain parables between the empirical crisis management process and Lundqvist´s Policy process stages with main tasks in administration. Even though the informants experience some problem within the crisis management, we find that the actors due to a great dedication are able to handle the crisis management.

<p>Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap. Därmed är det av intresse att studera hur en sådan kan utvecklas mellan kommuner. Vilka faktorer är viktiga för att samverkan ska utvecklas? Är ömsesidig förståelse mellan kommunerna av betydelse? Vilken vikt har förtroende och tillit för samverkan? Inverkar geografin och demografin på kommuners samverkan? Påverkas samverkan av resursberoende och ekonomiska faktorer? Vilken betydelse har politiska beslut för kommuners samverkan? Detta är uppsatsens fokus där samverkan mellan fem kommuner kring krisberedskap studeras med stöd av policynätverksteori med kollektiv handling.</p><p>Studien visade bland annat att faktorer såsom geografisk närhet, demografi, ekonomi och resursutbyte var viktiga för samverkan och skapandet av policynätverk bland de fem kommunerna. Även en samstämmig problemdefinition, förtroende och en ömsesidig förståelse mellan aktörerna inbegreps som betydelsefulla liksom regelverk samt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Länsstyrelsen i Östergötland.</p> / <p>Through several crises of extraordinary nature in peacetime the capacity of emergency management has been brought up on to the agenda. Recently, in year 2005, Sweden faced a big storm named Gudrun that caused total devastation. In order to cope with crises like Gudrun a proficient emergency management has shown to be essential in which municipalities have a fundamental function. With a well developed emergency management at the local level society is better equipped to manage crises. According to research on and experiences from crises, cooperation and networking among municipalities is crucial for an efficient emergency management. Consequently there is an interest in studying how cooperation between municipalities can develop within the area of emergency management. Which factors are important for the development of cooperation? Is mutual understanding among the actors important? Which implications do trust and confidence have upon cooperation? Are resource dependencies and economic factors central for the shaping of policy network? Do the geographic and the demographic characterise municipalities’ cooperation? Do political decisions have any significant role in the shaping of policy network? This is the focus of the essay where cooperation between five municipalities in emergency management is studied using policy network theory with collective action.</p><p>The essay shows that geographical, demographically and economical factors as well as resource dependencies are important for cooperation and the development of policy networks among the five municipalities. Also important were a common foundation, trust and a mutual understanding between the actors. Additionally, new regulations and two authorities – Swedish Emergency Management Authority (SEMA) and the County administrative board of Östergötland – also influenced the cooperation in a positive way.</p>

Krisberedskap är ett aktuellt ämne som ur individperspektiv främst rör den egna förmågan att tillgodose sina grundläggande behov av vatten, värme, mat, kommunikation och medicin i minst 7 dygn om en kris inträffar. Detta ställer krav på individers medvetenhet och kunskap om kris och krisberedskap. Det saknas forskning på området och de studier som finns visar att medvetenheten och kunskapen är låg. Studiens syfte är att undersöka högskolestudenters oro för att en kris ska inträffa, deras kunskap och medvetenhet om kris och krisberedskap samt vilken beredskap studenter har att hantera en kris och eventuella samband mellan dessa. En kvantitativ enkätstudie genomfördes. Resultatet visar att studenternas medvetenhet och kunskap om kris och krisberedskap är låg. Studenterna har störst oro för att en terroristattack ska ske och anser det troligt att en terroristattack kan inträffa inom fem år. Generellt är dock studenternas oro för att en kris ska inträffa låg. T-test genomfördes för att undersöka eventuella samband och skillnader i krisberedskap utifrån grad av kunskap och medvetenhet. Inga signifikanta samband eller skillnader påvisades. Studiens resultat diskuteras i relation till teorierna Health belief model och Theory of planned behaviour. Då kris och krisberedskap är ett aktuellt men obeforskat ämne rekommenderas vidare studier.