This thesis considers conditions for collaboration between two actors during the extensive fire-fighting effort in the Gävleborg region (Sweden) in summer 2018. The main purpose of the study is to explore how Länsstyrelsen and Försvarsmakten respectively identify the conditions for collaboration, and to what extent this image responds to a defined ideal type of collaboration. Material is collected through interviews with professionals from Länsstyrelsen Gävleborg and Försvarsmakten, and the responses are analysed through selected parts of the theoretical framework presented in the model An Integrative Framework for Collaborative Governance, which as a sub-purpose of this thesis is applied, as well as evaluated in relation to, a case study of crisis management. The results of the study indicate that the conditions for successful collaboration between Länsstyrelsen and Försvarsmakten are perceived as mainly positive: The desire to collaborate and cooperate is by both actors expressed as high, trust between the actors is mutually defined as strong, and respective actor identifies and recognises the other’s contribution of valuable resources to the collected effort. However, the analysis also shows that there is room for improvement within the working processes in samverkansstaben, as well as within the actors’ communication. The evaluation of the application of the theoretical framework indicates conceivable difficulties in distinguishing between the model’s terms and elements, as well as their varying potential operationalization, yet it confirms that the theoretical framework is to a high degree applicable to this case study of crisis management.

The purpose of the essay was to examine the way the SwedishCounty Administrative Board works with crises communicationbefore, during and after a disaster. A qualitative comparisonbetween the County Administrative Board in the Swedish regionsHalland, Jönköping and Kronoberg has been made in order to seeinequalities and simmulariteies in their strategies and policies forcommunication. In order to fulfill the purpose two main questionswere asked: How does the County Administrative Board in Halland,Kronoberg and Jönköping work with crises communicationbefore, during and after a disaster? In what way does the three County Administrative Boardsco-operate with other organizations before, during and aftera disaster regarding crises communication?The theoretical base of the essay was classical and postmodernstrategic communication. I interviewed communicators at theboards and took part of their communication plans and strategies toseek answers to my questions. The result showed that they all workvery similar in a mixture of both theories but there seems to be acommon wish to work in a more postmodern direction. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

This thesis considers conditions for collaboration between two actors during the extensive fire-fighting effort in the Gävleborg region (Sweden) in summer 2018. The main purpose of the study is to explore how Länsstyrelsen and Försvarsmakten respectively identify the conditions for collaboration, and to what extent this image responds to a defined ideal type of collaboration. Material is collected through interviews with professionals from Länsstyrelsen Gävleborg and Försvarsmakten, and the responses are analysed through selected parts of the theoretical framework presented in the model An Integrative Framework for Collaborative Governance, which as a sub-purpose of this thesis is applied, as well as evaluated in relation to, a case study of crisis management. The results of the study indicate that the conditions for successful collaboration between Länsstyrelsen and Försvarsmakten are perceived as mainly positive: The desire to collaborate and cooperate is by both actors expressed as high, trust between the actors is mutually defined as strong, and respective actor identifies and recognises the other’s contribution of valuable resources to the collected effort. However, the analysis also shows that there is room for improvement within the working processes in samverkansstaben, as well as within the actors’ communication. The evaluation of the application of the theoretical framework indicates conceivable difficulties in distinguishing between the model’s terms and elements, as well as their varying potential operationalization, yet it confirms that the theoretical framework is to a high degree applicable to this case study of crisis management.

<p>The study examines risk perception and crisis preparedness among personnel at high-schools. The focus is set on teachers and leaders at four high-schools in Örebro municipality, Sweden. The purpose of the study is to examine crisis preparedness and identify factors which influences risk perception and crisis preparedness. The survey consisted of a questionnaire which was completed by 95 respondents. The results show that better information about the crisis preparedness in the schools is needed. Further education is also required, as two thirds of the respondents states that they have not received any training in crisis preparedness. Having personal crisis experience increases the awareness of risks. Being a leader increases both risk perception and the judgement of crisis preparedness of the school.</p>

The study examines risk perception and crisis preparedness among personnel at high-schools. The focus is set on teachers and leaders at four high-schools in Örebro municipality, Sweden. The purpose of the study is to examine crisis preparedness and identify factors which influences risk perception and crisis preparedness. The survey consisted of a questionnaire which was completed by 95 respondents. The results show that better information about the crisis preparedness in the schools is needed. Further education is also required, as two thirds of the respondents states that they have not received any training in crisis preparedness. Having personal crisis experience increases the awareness of risks. Being a leader increases both risk perception and the judgement of crisis preparedness of the school.

Klimatförändringarna är numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrån. De sker här och nu och det råder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att så är fallet. Med klimatförändringarna kommer risker vi i nuläget har väldigt svårt att förutse och förhålla oss till och därmed påverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet är baserat på ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmäktige. Svaren har varit mer eller mindre entydiga om att de övergripande faktorerna som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen är vetenskaplig osäkerhet och hur denna förmedlas av internationella organisationer, att det råder en gemensam kunskapsbrist om just de effekter som kan komma att uppstå av klimatförändringarna och det finns även en lägre medvetenhet om många av riskerna. Dessutom prioriteras olika effekter och risker olika högt inom olika kommuner vilket påverkar integreringen av alla risker överlag. Jag har även genomfört en dokumentanalys för att ge ytterligare substans till de resultat jag fått fram. / Climate change is now a phenomenon we cannot ignore. It is happening here and now and there is more or less common scientific consensus that so is the case. With climate change come risks that are difficult to predict and to relate to and this affects the integration of these risks in the municipal emergency preparedness. The purpose of the study is to examine the factors that are affecting the integration of climate risks in the municipal emergency preparedness. The result is based on a number of interviews conducted with people working with municipal activities and a Municipal Council. The responses have been more or less clear that the largest factors affecting the integration of climate risks in the municipal emergency preparedness is scientific uncertainty and how this is mediated by international organizations, the fact that there is a common lack of knowledge about the effects that may arise from climate change and that there is also a lower awareness of many of the risks in general. In addition, different effects are differently prioritized which affects the integration of all risks associated with climate change. I have also conducted a document analysis to give further substance to the results I found.

Många svenska organisationer har idag en bristfällig förmåga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vägledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och återföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillämpning av gällande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhållandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras. Syftet med studien är att utifrån erfarenheter från internationella exempel och allmänna principer för storskalig utrymning jämföra det med svensk kontext. Hypotesen är att avsaknaden av erfarenheter från att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt påverkar hur samhällets beredskap ser ut idag. Vald metod är semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer i nyckelfunktioner vid olika myndigheter på lokal och regional nivå i Halmstad, Halland. Materialet behandlades med kvalitativ innehållsanalys. Studien består också av en fallstudie där Halmstads kommun utgör en avgränsning och ett fall att studera. Resultatet påvisar att kunskap och förmåga att genomföra storskalig utrymning är bristfällig eller saknas. Samtliga organisationer som deltog i studien saknar praktisk erfarenhet från storskaliga utrymningar och ser genomförandet som en stor utmaning. Behov finns för åtgärder, dels planering i egen organisation dels gemensam planering med berörda organisationer. Det anses också att det finns kompetens inom organisationerna där exempelvis Varbergs och Kungsbackas kommuner tillsammans med Polismyndigheten Väst har mångårig erfarenhet av utrymningsplanering och övningar rörande kärnteknisk olycka. En gemensam utbildningsinsats, utifrån allmänna principer, med målsättning att skapa en gemensam inriktning och handlingsstruktur för storskalig utrymning rekommenderas. / Today many Swedish organizations have weak capacity to plan and prepare for a large-scale evacuation. According to MSB:s guide on evacuation 2014 todays planning is often considered outdated and feedback of experience is done arbitrarily. Furthermore, interpretation and application of existing legislation is varying. The legislation is generally perceived as unclear and responsibilities between different organizations need to be clarified. The purpose of the study is, based on the experience of international examples and general principles for large-scale evacuation compare it with Swedish context. The hypothesis is that the lack of experience actually implementing the evacuation on a large scale is likely affecting how society's preparedness looks today. Semi-structured interviews were conducted with people in key positions at various agencies on local and regional level in Halmstad, Halland. A qualitative content analysis was used. The study also consists of a case study where Halmstad Municipality and its proximity to the nuclear power plant in Ringhals represent delimitation and a case study. The result demonstrates that knowledge and ability to carry out large-scale evacuation is incomplete or missing. All organizations miss practical experience of large-scale evacuations and envision the implementation as a major challenge. There is a need for planning, in own organization and joint with interested organizations. It is also considered to be expertise within the organizations, as example Varbergs and Kungsbackas municipalities together with Police Authority West has many years of experience in emergency planning and exercises related to nuclear accidents. A joint training program, from general principles, with the aim of creating a common focus and action structure for large-scale evacuation is recommended.

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i offensiv kvalitetsutveckling bidra med kunskap om det kommunala ledarskapet i det förebyggande krisberedskapsarbetet. Den metod som har använts har varit hermeneutisk, induktiv samt kvalitativ metod. En multipel fallstudie har gjorts genom tre intervjuer med säkerhetsstrateger/beredskapssamordnare i kommunal sektor. Frågorna har varit semistrukturerade, där frågorna skapades med inflytande av Appreciative Inquiry. De slutsatser som framkom var att det kommunala ledarskapet har styrkor och utvecklingsmöjligheter i det förebyggande krisberedskapsarbetet. Det fanns styrkor och utvecklingsmöjligheter i samtliga av hörnstenmodellens värderingar. Dessa styrkor och utvecklingsmöjligheter i det kommunala ledarskapet kan bidra till en positiv utveckling av krisberedskapsarbetet och skapa ett tryggare samt säkrare samhälle. Exempel på upplevda styrkor var kommunala ledare som tillåtit delaktighet i risk- och sårbarhetsanalyser och bidragit till utbildningar. Exempel på utvecklingsområden för kommunala ledare var att ledare bör bidra till mer öppenhet, lyhördhet, delaktighet och diskussioner gällande krisberedskapsarbetet. / The purpose of this study, with it ́s base in Total Quality Managment, was to contribute with knowledge about the minuicipal leadership and the proactive crisismanagment. The method that has been used has been hermenetuic, inductive and qulitative method. A multiple casestudy has been made through three interviews with crisis coordinators in the municipal sector. The questions in the study have been semistructurated. The questionnaire was made with the influence of Appreciative Inquiry. The conclusion was that the municipal leadership have strengths and opportunities to development in the proactive crisimanagment. There was strengths and opportunities in all six principels in Total Quality Management. These strenghts and opportunities in the municipal leadership could contribute to a positive developmen of the crisismanagment and create a safer community. Exampels of perceived strenghts was municipal leaders that alowed participation in risk- and vulnerabillity assessments and educations. Exampels of development areas of municipal leaders was that leaders schould contribute to openness, responsiveness, participation and discussions regarding crisis management.

Dödsfall, arbetsplatsolyckor, hot och våld. Alla är de exempel på kriser som inträffar på svenska företag varje år. Dessa händelser ställer krav på att företagen har en organisation och struktur för att klara av att hantera kriserna och för att minska verkningarna av dem. Krishantering är ett samlingsbegrepp för hur man systematiskt arbetar för att minska krisens omfattning, både före, under och efter att den har inträffat. Syftet med att använda krishantering är att företagen skall kunna förebygga att allvarliga händelser inträffar och att hantera dem på ett effektivt sätt.   Ungefär sju av tio svenska företag har idag etablerad krisberedskap som gör att de klarar av att hantera kriser och olyckor, men lagstiftningen ställer krav att alla företag skall planera och organisera krisstöd och krishantering oavsett verksamhetsområde och bransch. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i privata företag beskriver krishantering inom sina verksamheter och hur man ser på prioritering av krishanteringen. Studien undersöker även huruvida det anses viktigt med utbildning för att skapa förutsättningar för att bedriva ett gott krishanteringsarbete. Totalt har fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförts med chefer i privata företag och organisationer. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån innehållsanalys med meningsbärande enheter, koder, kategorier samt underkategorier.  Resultatet i studien påvisar stora skillnader mellan större och mindre företag, där de större företagen har etablerade krisorganisationer med rutiner och arbetssätt som gör att de på ett effektivt sätt kan hantera allvarliga händelser. De mindre företagen saknar krisberedskap helt och hållet och saknar många gånger information och kunskap om hur de skall tolka och applicera lagtext på området.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete. Den metod som använts för genomförandet är en intervjustudie med informanter från kommunerna, som även kantats av textanalytiska inslag. Informanterna tillfrågades en rad frågor utifrån de teman som utkristalliserade sig i teoriavsnittet. Empiri- och analysdelen lyfter därefter fram hur informanterna ser på respektive teoretisk utgångspunkt, och presenterar hur de idag arbetar, eller inte arbetar, med formalisering av sin samverkan. De slutsatser som kan dras från undersökningen är att de skilda kommunala förutsättningarna inte har en direkt påverkan på kommunernas samverkansarbete, samt formaliseringsgrad. Däremot finns vissa tendenser, bland annat att kommuner med lägre befolkning och ”god lokalkännedom” oftare använder sig av en lägre formaliseringsgrad i arbetet jämfört med de befolkningsmässigt större kommunerna. Dessa tendenser pekar däremot inte på några bakomliggande orsaker till varför vissa kommuner idag har lokala krishanteringsråd och inte andra – trots det lagkrav som finns. Det framgår dock tydligt att lagkraven är något skevt ställda, och passar inte de olikheter som Sveriges kommuner besitter. Därtill kan lagen anses vara något otydlig gällande vilka kommunen ska samverka med, och hur.