Vi och alla runt omkring oss drabbas av kriser, både som individer och som deltagare i grupper. Men vad innebär det när ett företag drabbas, vad kan vara en företagskris? Syftet med denna rapport är att belysa vad som är en företagskris enligt vissa aktörer i hotellbranschen. Vi använder oss av aktörsynsättet eftersom det innebär att det är individerna som skapar sina egna verkligheter och att dessa verkligheter inte är bestående. För vår del innebär det att den definition av företagskriser som vi får från de personer vi intervjuar inte är en generell definition utan den gäller för just dessa aktörer just nu. För att genomföra studien har vi tagit del av teorier inom bl.a. företagsekonomi och psykologi. Dessutom har vi intervjuat fem personer som arbetar på olika hotell i Gävleborgs län. Det finns nästan lika många uppfattningar om vad en företagskris är som det finns teoretiker, men alla definitioner har vissa gemensamma beröringspunkter. Om vi utgår från teoretikernas uppfattning av företagskriser så är en företagskris en oväntad förändring som hotar företagets existens och som måste lösas under tidspress. Även aktörernas olika innebörder på ordet kris har gemensamma drag, vår tolkning av deras svar är att en företagskris är en plötslig och allvarlig händelse som inte hör till den dagliga verksamheten. Dock finns det vissa skillnader i exakt vad aktörerna lägger in i sin innebörd. Det finns många olika tolkningar av vad som är det bästa sättet att hantera en företagskris på, men de flesta teoretiker verkar anse att det viktigaste är att förebygga företagskriser så att de överhuvudtaget inte inträffar. Även om en del av forskarna anser att en företagskris kan vara något positivt som ger aktörer i ett företag en möjlighet att förändra företaget samt visa upp sin återhämtningsförmåga. Något som vi började tänka på under arbetet med uppsatsen är hur mycket handlingsplaner och krisberedskap det finns i samhället. Främst tänkte vi på alla handlingsplaner för hur människor ska agera vid bränder. I de flesta allmänna utrymmen finns nödutgångar utmarkerade. I grundskolan åker eleverna till brandstationer och får utbildning i hur de ska göra vid en brand och på arbetsplatser genomförs det regelbundna brandövningar. Men det finns så mycket mer i samhället, t.ex. på flygplan och färjor finns det information om flytvästar och när de ska användas. Den största lärdomen vi har fått från detta uppsatsarbete är hur individuellt allt är. Det gäller inte bara vilken innebörd ordet företagskris har eller uppfattningen om det bästa sättet att hantera företagskriser på utan det gäller allt i livet. Hur du väljer att agera i en viss situation är upp till dig och beror på de förutsättningar samt erfarenheter som du har. / We all experience and are affected by crises, both as individuals and as part of groups. But what does it means when a company is affected, what can be considered a company crisis? The purpose of this rapport is to try to clarify what a company crisis is according to the actors of the hotel sector. We use an actor perspective since it views individuals as creators of their own reality and these realities aren’t permanent. For our study this means that the definition of company crises that we attain from the people we interview isn’t a general one, shared by the general public, but a definition that is only true for these people at this very moment. To undertake the study we studied litterateur in among others business administration and psychology. In addition to this we have interview five people from different hotels in Gävleborgs län. There are as many views on what a company crisis is as there are theorists but all definitions have some similarities. If we start with the theorists’ viewpoint, a company crisis is an unexpected change that threatens the very existence of the company and that needs to be resolved under time pressure. The different meanings of the word crisis from the actors’ viewpoint also have some common features; our interpretation of their answers is that a company crisis is a sudden and serious event that’s not a part of the daily routines. There are however some differences in the individual actors’ specific meanings. There are many different interpretations of what is the best way to handle a company crisis, but most of the theorists seem to believe that the most important factor is to prevent company crises from occurring at all. Even if some of these scientists believe that a company crisis can be something positive that give the actors in a company an opportunity to change the company and show their resilience. Something that we have thought about during the course of this thesis is how many action plans and how much crisis preparation there are in today’s society. We are thinking foremost of all the action plans there are for how people should handle fires. In most public buildings there are EXIT-signs marking the fire exists. In compulsory school students make field trips to fire stations and get educated in how to act in case of a fire. Companies have fire drills with its employees on regular bases. But there is so much more out there, for instance information is given to passengers on board air planes and ferries on where the life vest are and on how to put them on. The biggest insight this thesis have given us is how individual everything is. It doesn’t just apply to the meaning of the word crisis or how best to handle a company crisis but really everything in life. How you choose to act in a particular situation is up to you and depends on your knowledge and experience.

Det finns bra och dåliga tider, så även inom ekonomin. Förra året 2008 gick världen in en lågkonjunktur. Trots att USA:s finanssystem var sårbart redan från början så påstås det vara bostadskrisen som var den bidragande orsaken till den finanskris som kom att påverka stora delar av världen. Bostadskrisen kom att påverka bankerna hårt på grund av att de hade en hög utlåning till familjer och människor som i vanliga fall inte skulle kvalificera för att ta stora lån. När dessa människor inte längre kunde betala sina lån blev de tvungna att sälja sina hus, dock hade bostadspriserna sjunkit och bankerna fick inte tillbaka de pengar som de lånat ut. Krisen var där med ett faktum. USA:s regering fick gå in med ett stort belopp pengar för att bankerna skulle kunna överleva. Även om krisen inte blev lika stor i Sverige som i USA har bankerna i Sverige påverkats. Denna studie har tittat på hur Skandinaviska Enskilda Banken AB har hanterat finanskrisen. Använder de sig av någon krishanteringsplan? Lärde de sig något av finanskrisen som var på 90-talet? För att samla in data kommer primärdata att bestå av en muntlig intervju med Helena Engvall som arbetar på SEB:s huvudkontor i Stockholm. Sekundärdata består av en studie av SEB:s årsredovisning från 2008. Intervjufrågorna grundar sig på Fearn-Banks krishanteringsteori för företag med de olika faserna upptäckt, förebyggande och förberedelser, kontroll, återhämtning och lärdom. Efter att analys har gjorts på de insamlade data kan det konstateras att SEB använder sig av en krishanteringsplan som väl följer Fearn-Banks teori. Denna krishanteringsplan utvecklas ständigt då de tar lärdom av kriser som sker både i omgivningen men även inom företaget. Till sist kan det sägas att SEB är ett företag som aktivt arbetar med krishantering och gör allt som står i sin makt för att analysera sin omgivning för att kunna förutse de risker som hotar företaget. Genom att de vet vilka risker som finns och dess konsekvenser kan företaget snabbt handla vid en kris. Detta kan vara en av anledningarna att SEB inte har upplevt finanskrisen som något som skadat företaget allvarligt. / There are good times and there are bad times, also when speaking about economy. The year of 2007 the world faced one of the worst financial crisis in history. Although the American financial system was vulnerable to start with, it is said that the American housing collapse caused the crisis. The American banks suffered greatly as they had granted loans to people that normally would not qualify for them. When these people could no longer pay back their mortgages they were forced to sell their properties, unfortunately the prices on the property market had gone down by this time and people did not get back what they originally had paid for their property. The American government offered a generous financial support package to the banks but this was of little help at the time. Also Sweden and Swedish banks have been affected by the crisis, not as hard as the American banks but still enough to be seen as one of the worst financial crisis in Swedish history. The aim of this article is to study how Skandinaviska Enskilda Banken AB has handled the financial crisis. Has SEB got a crisis communication model that they follow? Did they learn anything from the financial crisis in Sweden in 1992? The data presented in this article comes from an interview with Helena Engvall, part of the Crisis Management Team in SEB, but also from SEB's annual report from 2008. The questions asked at the interview are based on the crisis communications model by Kathleen Fearn-Banks. The different phases in Fearn- Banks theory are discovery, prevention and preparation, control, recovery and lessons learned. After having studied the result of the interview and the annual report it clearly shows that SEB are following the crisis communication model of Fearn-Banks. SEB's model is under constant development and renewal as it is important to have an open mind and adapt to the changes outside the own business. As a conclusion can be said that SEB actively works with their crisis communications and do everything in their power to analyse their surroundings in order anticipate the potential risks and threats around them. By being aware of the different risks that exist and the consequences they may cause SEB can act relatively quickly when struck by crisis. This may very well be one of the reasons to why SEB has not experienced the present financial crisis as something that has damaged their business.

Förr eller senare kommer vi som lärare att ställas inför det faktum att vi måste hantera krissituationer där en eller flera elever behöver omsorg. Vårt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jämföra erfarna lärares och lärarstudenters åsikter och erfarenheter om bemötande av barn i kris. Vi ville genom vår undersökning ta reda på vad lärare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lärare bemöter dessa barn på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex lärare med minst fem års yrkeserfarenhet och sex lärarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi läst gett oss följande resultat: Skilsmässa är den krisorsak för barn som enligt resultatet är den vanligaste. Upplevelser av kriser kan variera mycket för barn beroende på vilken ålder de är i. Signalerna kan ibland vara svaga och svåra att tolka men ofta förändrar barnet sitt sätt att vara på ett märkbart sätt. Ingen kris är den andra lik, därför är det svårt att vara förberedd på att hantera en krissituation då de ser så olika ut från gång till gång. Den viktigaste känslan läraren kan förmedla är trygghet till den som är drabbad. Få av de intervjuade kände sig beredda att möta barn i kris, men lärarna tillade att de inte var rädda för det. Samtliga informanter ansåg att de fått för lite eller ingen kunskap om krishantering under sin utbildning. Alla var överens om att det skulle behövas.

Syftet med undersökningen är att se om teorierna om krisberedskap som finns i litteraturen stämmer överens med hur det är i verkligheten. Dessutom vill jag se om krisberedskapen är densamma inom olika svenska företag. Jag valde att avgränsa min undersökning till en fallstudie genom att fokusera på en specifik del som handlar om de interna kriser som kan drabba ett svenskt företag. Med de interna kriserna menar jag de extraordinära händelser som kan inträffa, där de anställda blir drabbade eller där företaget drabbas på grund av de anställda. För att kunna undersöka detta kontaktade jag tre företag inom olika branscher. Genom intervjuer med dessa företag fick jag en bild av hur de arbetar med sin krisberedskap gällande interna kriser. Materialet jag fick fram valde jag att kategorisera för att få en tydligare överblick över informationen. Utifrån dessa kategorier gjorde jag sedan en jämförelse av företagens krisberedskap. Genom en litteraturstudie fann jag teorier angående krisberedskap. Dessa teorier kopplade jag ihop med materialet i kategorierna som jag utformat för att se om teori och verklighet stämmer överens. Det blev således en teoriprövande undersökning. Slutsatserna jag kan dra från min undersökning är att krisberedskapen som helhet inom de tre företagen innehåller stora likheter. Några av delarna i krisberedskapen är identiska med varandra medan det i de flesta fall bara är detaljer som skiljer sig. Eftersom den litteraturen jag använde mig av till största delen innehöll generell information och teorier om hur krisberedskapen ser ut, så stämde det in på de allmänna delarna av krisberedskapen inom de undersökta företagen. Däremot så har företagen anpassat dessa generella delar så de lämpar sig till företaget.

Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen. Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket. Syftet med studien är att undersöka informatörers och pressansvarigas uppfattning av sambandet mellan krishantering och varumärkesvård. Kvalitativa intervjuer genomfördes bland Vägverkets informationschefer och pressansvariga. Det empiriska materialet sattes sedan i relation till den teoretiska referensramen för hur kriser och krishantering är kopplat till varumärkesvård. Resultatet visar att kommunikationsansvariga på Vägverket har en god medvetenhet om kopplingen mellan myndighetens krishantering och varumärkesvård. Den externa krishanteringen är väl integrerad i verksamheten medan den interna krishanteringen kan bli bättre. Där är det i synnerhet den interna kriskommunikationen som behöver ses över. Resultatet visar även på att kommunikationsansvariga är väl medvetna om betydelsen av varumärket och förtroendet från allmänheten. Därför arbetar de med krishantering på ett sätt som främjar allmänhetens förtroende. Dock behöver interna förtroendekriser hanteras med mer och tydligare information mot medarbetarna.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas någon gång av en kris. Kriser kan uppfattas som väldigt negativa perioder i en organisation men faktum är att varje kris erbjuder lärdomar, det vill säga om organisationen är kapabel att fånga de lärdomarna. MÅL: Målet med vår uppsats är att studera organisatorisk lärande ur ett kriskommunikationsperspektiv då vi är intresserade av hur organisationer lär sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad förståelse för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lärdom och ta fasta på tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lärande. PROBLEM: Hur lär sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslärande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslärande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter går att utvinna ur en kris? METOD: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, nämligen respondentintervjuer med fem representanter från tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser på hur organisationer lär sig, hinder mot organisationslärande, kommunikationens roll och krisens möjligheter. RESULTAT: Vi fann att organisationer lär på två olika sätt, i kris och utanför kris.Vi fann också sex olika hinder som förhindrar eller försvårar organisationslärande. Dessa har vi valt att kalla: mandat från ledningen, förändringar i organisationen, brist på öppenhet, omedvetet arbete med organisationslärande, höjt tempo och helhetssyn. För att organisationer ska kunna skapa ett effektivt organisationslärande kan vi också konstatera att kommunikationen är avgörande, det är det sammanfogande kittet. Slutligen fann vi tre olika aspekter av lärande som organisationer lär sig i kriser ur ett kommunikationsperspektiv, först och främst lär de sig allmänt om kriser, de lär sig om krisers allmänna karaktär och hur den ska hanteras. Kriser bidrar också med en ökad förståelse av kommunikationens betydelse i framförallt utsatta situationer som kriser men också kommunikationens allmänna betydelse för en stor organisations funktionalitet. Slutligen erbjuder kriser ett tillfälle för organisationer att testa sin krisberedskap, kriser ger ökad förståelse om hur den fortsatta krisorganisationen ska se ut för att fungera effektivt. NYCKELORD: Kriskommunikation, Organisationslärande, Organisationsminne, Barriärer mot lärande, Krishantering, Lärandeprocesser.

Den Europeiska Unionen är idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmåga att genomföra militära krishanteringsoperationer från år 2003. Denna uppsats syfte är identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ändamål nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebär att analys genomförs av gemensamma mål, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrån den realistiska teoribildningen som väl lämpar sig för att nå syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjänstemän. Utöver detta används en stor mängd annan forskning, bl a för att verifiera dragna slutsatser. Avseende gemensamma mål studeras Helsinki Headline Goal för att utröna vilken typ av operationer som EU planerar att genomföra samt i vilka delar av världen som detta är avsett att kunna ske. En analys huruvida EU eller NATO  skall vara den aktör som genomför en potentiell krishanteringsoperation genomförs också. De resurser som EU har att tillgå enligt Headline Taskforce ställs mot de potentiella krishanteringsuppgifterna och förmågan att mobilisera ytterligare resurser studeras. Institutioner och procedurer analyseras för att eventuellt identifiera brister i EU:s förmåga att detektera och följa upp krishärdar som kan beröra unionen. Avseende beslutsfattning studeras såväl det formella institutionaliserade systemet som de informella faktorer som kan ha påverkan. Analysresultatet visar att i de uppsatta målen finns utrymme för tolkningsskillnader, resurserna är ej tillräckliga för uppgifterna och avseende institutioner och procedurer förekommer oklarheter och visst dubbelarbete. Beslutsfattningssystemet brister huvudsakligen i den mellanstatliga strukturen och det påverkas i viss utsträckning av informella faktorer.Under rubriken diskussion förs avslutningsvis ett resonemang om orsakerna till, och förhållandena runt, några av de resultat som analysen givit. / The European Union is in the middle of a very intense process with the purpose of establishing an ability to carry out military peace support operations from the year of 2003. The aim of this essay is to detect any shortcomings in this capacity. To accomplish this, a method by Gunnar Sjöstedt is used so as to be able to analyse common goals, resources, management-systems dealing with crises and decision making.The analysis will be carried out from a realistic theoretical point of view, which is suitable for the purpose. The empirical material consists of treaty documents, presidency conclusions, official EU-documents and information from EU officials. Apart from this, a quantity of research from other scholars is used to verify the conclusions drawn. The Helsinki Headline Goal is used to analyse the common goals and to find out what kind of operations the EU plans to carry out and where on the globe these could take place. The question of which actor is supposed to realise this operation, EU or NATO, is also dealt with. The resources at the disposal of EU are compared with the implied tasks and also the ability to mobilise further resources is studied. Institutions and procedures are analysed to identify shortcomings in the ability to detect and monitor different crises, which can have an influence on the EU. In reference to the decision-making, formal as well as informal circumstances are studied.The results show that the goals contain a risk of divergent interpretations, the resources are not sufficient and regarding institutions and procedures, there are some obscurities and duplication of work. The decision-making process shows shortcomings principally in the intergovernmental structure and this is also influenced by informal circumstances. The essay is completed with a chapter where some of the reasons and circumstances concerning the results of the analysis are discussed. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

No description available.

I denna uppsats har det grundläggande ämnet varit risk och krishantering som teoretiska begrepp och även hur krishantering ser ut inom företaget Fritidsresor och inom Utrikesdepartementet. Denna granskning har även gjorts utifrån Tsunamikatastrofen som inträffade den 26 december 2004. Risk och krishantering fungerar som en mindre verksamhet inom det egna företaget som ska planera, kalkylera och komma upp med åtgärder som ska tas om en kris skulle inträffa. När tiderna förändrades genom modernitetens följder under 1900-talet fick människan friare tyglar att förflytta sig och de sociala relationerna splittrades och blev flyktigare. Människans starka släktband och vänskapsband utvidgades och var inte lika starka som tidigare och därför utvecklades tilliten från de sociala relationerna till de såkallade abstrakta systemen. De abstrakta systemen kom att utvecklas på en global skala under moderniteten och fick sin funktion som myndigheter eller sociala ordningar för vardaglig trygghet i våra samhällen. Tilliten som människor idag känner till de abstrakta systemen har att göra med deras expertis och kunskap inom områden som människan själv inte är så kunnig inom. De abstrakta systemen har kunskapen till att kalkylera och beräkna vinster och risker som kan ske och där igenom vinner de förtroende från människor. Detta blir även fallet för risk hantering och kris hantering inom företag. Det gäller att på något sätt beräkna och förutse vad som kan tänkas gå fel och hur man ska kunna arbeta för att reducera eller förhindra en situation. Samarbetet mellan resebolagen och Utrikesdepartementet har stärkts och idag arbetar de tillsammans för att säkra resandet för alla resenärer. Utrikesdepartementet fungerar som ett abstrakt system dit människor känner tillit då de lämnar Sverige. Då man genom både Utrikesdepartementet och Fritidsresor kan finna en krishantering bidrar det mer till förtroende hos det svenska folket. Under tiden av Tsunamin minskade däremot förtroendet hos Utrikesdepartementet tack vare allt prat om deras försenade beredskap. Deras krishantering kom inte igång i tid och detta sägs ha berott på bland annat en svårhanterlig katastrof som hade inblandade från hela världen. Utrikesdepartementet var inte beredda och hade svårt att se hur omfattande situationen var, lika så resebolagen. Men däremot ansågs resebolagen komma undan all kritik väldigt lindrigt. Utrikesdepartement, den thailändska regeringen, Fritidsresor, media och enskilt drabbade är olika intressenter som diskuterar eller fått kritik kring denna händelse och därför är åsikterna olika.

Studiens syfte var att analysera om pedagoger introducerar existentiella frågor och vad de har för motiveringar till om de gör det eller inte. Syftet var vidare att analysera de förhållningssätt som pedagoger har och som de tycker är viktiga då de bemöter barns frågor om döden och när de har sorg. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, eftersom målet var att få nyanserade beskrivningar av pedagogernas förhållningssätt. Fyra pedagoger med förskollärarutbildning som arbetar i förskoleklass har varit med i studien. Enligt pedagogerna är barn mottagliga för att kommunicera om vad döden innebär, när de själva får erfarenhet av det då t.ex. en nära anhörig avlidit, det är då barnen tar det till sig. Pedagogernas åsikter om hur barn hanterade sorgen efter någon som avlidit på deras skolor var olika. Några pedagoger ansåg att barnen var nyfikna och ställde vetgiriga frågor om hur dödsfallet gått till. Pedagogerna hade inte någon teoretisk kunskap från lärarutbildningen eller från andra kurser gällande barns existentiella frågor och deras sorg. Undersökningen visar att de hade önskat det.