Syftet med studien är att öka kunskapen om hur musikämnet legitimeras i olika texter. Arbetets undersökning ämnar redogöra för vilka diskurser som blir synliga när musikämnet legitimeras i texter skrivna på webben. Arbetets teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism, från vilken världen anses skapas genom social kommunikation. Norman Faircloughs teori om den kritiska diskursanalysen har vidare fungerat som en inspiration i arbetet. För att samla in material gällande musikämnets legitimering har en textanalys med inspiration från en litteraturstudie genomförts. Material som samlats in har utgjorts av texter som gått att finna i sociala medier (i form av bloggar och onlineforum) samt texter från olika digitala tidningar. Dessa har sedan analyserats för att visa på vilka de bakomliggande diskurser är till de olika yttranden som synliggjorts. Resultatet av arbetet visar på fyra diskurser ur vilket musikämnet legitimeras. Musikämnet legitimeras baserat på (1) ämnets förmåga att underlätta för lärande genom att integreras med andra skolämnen, (2) ämnets förmåga att skapa förutsättningar till anställningsbarhet på en attraktiv arbetsmarknad, (3) ämnets koppling till det större fenomenet som är musik och (4) ämnets påverkan av människans fysiska och psykiska kropp.

Den här studiens syfte är att undersöka hur Ryssland framställs diskursivt i Aftonbladet i samband med den svenska återmilitariseringen av Gotland och om en orientalistisk diskurs kan skönjas i Aftonbladets nyhetsförmedling. Detta i sin tur bidrar till teoretisering kring rådande världshegemoni och om den kan påverka hur journalister genomför sitt arbete. För att kunna utläsa Aftonbladets konstruktioner används kritisk diskursanalys (CDA) som teori och metod. Det teoretiska ramverket utgår ifrån kritisk diskursanalys som teori och Edward Saids postkoloniala teori orientalism. Studiens frågeställningar är ställda för att ta reda på hur Ryssland konstrueras diskursivt i Aftonbladet, hur olika språkliga resurser används i konstrueringen av Ryssland och inom vilka diskursiva teman Ryssland framställs ur ett orientalistiskt perspektiv. Studiens metod grundar sig i analysbegrepp hämtade från CDA som gör det möjligt att analysera det empiriska materialet utifrån Aftonbladets språkanvändning. De analyserade språkliga resurserna i materialet delas in i fyra olika diskursiva teman. Det första temat är Ryssland som militärt överlägsna, det andra temat är Ryssland som provokativa, det tredje temat är Ryssland som oberäkneliga och det fjärde och mest prominenta temat är Ryssland som motpol till Väst. Studiens resultat antyder att en orientalistisk diskurs kan skönjas genom dessa fyra teman. / This study aims to examine how Russia is constructed discursively in the Swedish newspaper Aftonbladet in connection to the re-militarization of the Swedish island Gotland, and if an Orientalistic discourse can be discerned in the coverage. This in turn contributes to theorizing about how the current global hegemony may affect the journalistic profession. To find semiotic patterns in Aftonbladet we used critical discourse analysis (CDA) as the theory and method. The theoretical framework is based on critical discourse analysis theory and Edward Said's postcolonial theory of Orientalism. The questions in this study are asked to find out how Russia is constructed discursively in the Swedish newspaper Aftonbladet, how different linguistic resources are used in constructing Russia and in what discursive themes Russia is fabricated from an oriental perspective. The study's methodology is based on analysis concepts drawn from CDA that makes it possible to analyze the empirical material based upon Aftonbladet’s use of language. The analysed linguistic resources in the material fall into four different discursive themes. The first theme is Russia as militarily superior, the second theme is Russia as provocative, the third theme is Russia as erratic and the fourth and most prominent theme is Russia as the antithesis of the West. The study's results suggest that an oriental discourse may be discerned through these four themes.

Den här studien syftar till att granska vad Systembolaget förmedlar i sina reklamfilmer och hur det förmedlas. Genom en kvalitativ utgångspunkt, den multimodala kritiska diskursanalysen och semiotiska resurser urskiljs dolda budskap i reklamfilmerna. De teoretiska utgångspunkterna i studien är social marknadsföring och den socialsemiotiska teorin vilka stärker och lyfter resultaten. Analysen av reklamfilmerna visar att Systembolaget använder sig av humoristisk, informativ och berättande strategi, samt att deras samhällsuppdrag enbart förmedlas till en viss del. Andra budskap som analysen urskiljer i de tre reklamfilmerna är Systembolagets syn på kvalité och deras värdering om kapitalism.

How is women positioned in conflict? A critical discourse analysis of UN resolution 1325 UN resolution 1325 was adopted in the year of 2000 with the purpose to raise awareness regarding the impact that armed conflict has on women and the importance of their participation in conflict resolution and peace-building operations. This thesis aims to analyze UN resolution 1325 and deconstruct the language in it in order to make visible how power structures affect women. Furthermore, with postcolonial feministic theory, this thesis examines the colonial power structures that are maintained within the resolution. Using a modified version of Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA), this study examines which subject positions are given to women within the realm of the resolution and furthermore how it affects their agency. This paper has framed three subject positions that make available; women as victims, women as or with children and women as a means for peace. The result show that these affect women's political agency as they are reduced to homogeneous oppressed, as peaceful by nature and as non-political beings, which partly upholds colonial power structures and partly consolidates female gender roles.

I denna kvalitativa studie undersöks värdegrundsdokument från fem svenska statliga myndigheter. Studien syftar till att bidra med kunskap om maktrelationen och förväntan gentemot den statligt anställde genom textanalys ur ett kritiskt perspektiv. Det empiriska materialet analyserades utifrån critical discourse analysis (CDA) och kompletterades med Hellspong och Ledins (1997) mall av den ideationella strukturen. Den kritiska diskursanalysen är till för att ge svar på vilka värderingar som myndigheterna uttrycker. I den ideationella analysen undersöks värdegrundsdokumentens teman, propositioner och perspektiv. I analysen klargörs olika värdeord och rubriceringar som fanns i värdegrundsdokumenten samt dess innebörd och betydelse för den anställde. Resultatet visade att de önskade värderingarna är att myndigheterna och dess anställda ska vara kompetenta, handlingskraftiga, effektiva, flexibla med mera. Resultatet visade även att förväntningar som läggs hos den statligt anställde samt maktrelationen mellan myndigheterna och den anställde oftast uttrycks som påståenden med uttryckta krav, löften och förväntningar i värdegrundsdokumenten. / In this qualitative study, basic documents from five Swedish state agencies are examined. This study aims to contribute knowledge about the power relationship and expectation towards the state employee through a textual analysis from a critical perspective. The empirical material was analyzed on the basis of critical discourse analysis (CDA) and supplemented with Hellspong and Ledin's (1997) template of the ideational structure. The critical discourse analysis is intended to provide answers to which values the authorities express. In the ideational analysis, the themes, propositions and perspectives of the values documents are examined. The analysis clarifies different value words and headings that existed in the values documents, as well as the respective meanings and significance for employees. Results indicate that the desired values of state agencies and their employees include: compentency, actionable, effectiveness, flexibility among others. Results also demonstrated that expectations of the state employee as well as the power relationship between state agencies and the employee, are usually expressed as claims with expressed requirements, promises and expectations in the values documents.

Den finländska arbetskraftsinvandringen till Sverige som kulminerade år 1970 ledde till att nästan 200000 finländare bosatte sig runtom i landet. Vågen av finländare etablerade sig i stor utsträckning på de svenska fabrikerna inom metallindustrin. Denna studie syftar till att undersöka hur gruppen finländare har representerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter år 1970. Detta görs genom både en kvantitativ och kvalitativ analys samt en jämförelse av resultaten tidningarna emellan. Den kvantitativa delen består av en systematisk schemaläggning av 142 artiklar, publicerade år 1970 i de båda tidningarna. Den kvalitativa analysen utgörs av en kritisk diskursanalys med fokus på ideologkritik, där 10 av dessa 142 artiklar granskats djupare. Resultaten som framkommit genom analyserna diskuteras utifrån uppsatsens teoretiska ramverk, bestående av representationsteori med fokus på andrafiering. Studien pekar på att finländare som förekommer i artiklarna från år 1970 i mindre utsträckning ges utrymme att uttala sig och att medierepresentationen av finländarna skapar en splittring mellan de olika arbetskollektiven inom industrierna.

The purpose of this qualitative study is to gain knowledge about the discourse present in the written communication from the Supreme Commander (SC) of the Swedish Armed Forces (SAF) to SAF employees in situations of crisis where the employees are affected. The intention is also to clarify how power relations are expressed in the analyzed texts. The method used is critical discourse analysis (CDA). Strategic communication and crisis communication are the study’s theoretical foundations. The material consists of texts from four editorials from the SAF staff magazine Försvarets forum from December 2015 to October 2018. Because of the focus on crisis situations, two themes have been chosen in the analyzed material named ”special events” and ”internal issues”. These themes include events in which SAF employees have been attacked, injured or killed as well as occurrences of violation or harassment. The results of the study show an emphasis on equality and thus a lack of hierarchical power claims from the SC over the employees, as well as an effort to boost moral by heightening the status of the military profession. Lastly, the explicit mention of problematic occurrences like death or sexual harassment is either toned down or absent. In conclusion, the texts of the SC are very much in concordance with the strategic communication guidelines of the SAF.

Målet med denna kandidatuppsats är att studera två stycken brottslingar och deras två medbrottslingars privatliv i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Syftet är att se om det är någon skillnad hur tidningarna skriver om deras privatliv, baserat påderas kön, etnicitet eller ålder bland annat. Målet är att se om det finns skillnader i hur kvällspressen skriver om de två fallen Knutbyfallet och Arbogafallet. Relevanta teorier för vår studie är intersektionalitetsteorier och begrepp om skillnaden mellan privat och offentligt (den medifierade offentligheten). Vi har även haft med de pressetiska publicitetsreglerna i åtanke som ett syfte till varför denna uppsats är relevant att läsa. Tidsaspekten som vi har undersökt är 2004 och 2016 och landet vår undersökning grundar sig i är Sverige, då tidningarna är svenska. Vi har valt en kvinnlig mördare, en manlig mördare, en kvinnlig medbrottsling och en manlig medbrottsling till vår analys. Metoden som vi har använt är kvalitativ innehållsanalys i kritisk diskursanalys på makro, mikro och lexikal nivå. Resultaten från metoden visade att det finns en skillnad i hur tidningarna skriver om brottslingarnas privatliv, som bland annat grundar sig i vilket kön eller vilken etnicitet brottslingen har. Den kvinnliga brottslingen är i artiklarna främst framställd och porträtterad utifrån hennes ekonomiska-och bostadssituation. Den manliga brottslingen är i artiklarna främst framställd och porträtterad utifrån sitt sexliv och sina religiösa aspekter. Den kvinnliga mördaren är i artiklarna framställd och porträtterad utifrån sitt utseende, kroppsspråk och sexliv. Hur den manliga mördarens privatliv framställs och porträtteras i artiklarna uteblir eftersom det finns bristfällig rapportering om hans privatliv.

Studiens syfte var att undersöka hur tre läroböcker inom sfi-verksamheten representerade och gestaltade kvinnliga och manliga identiteter i förhållande till läroplanen. Läroböckerna utgjorde ett gemensamt block i en större läroboksserie med språkligt fokus. Metoden som valts för studien var kritisk diskursanalys genom Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visade att de undersökta läroböckerna på ytan strävade efter jämställdhet mellan kvinnor och män, men under ytan bland annat reproducerade en stark könsordning där män ansågs vara mer kompetenta än kvinnor. Eftersom läroböckerna var jämställda på ytan, men ojämställda under ytan blev undersökningens slutsats att det undersökta materialet var jämställt fast på ett ojämnt sätt – ojämnt jämställt.

Denna studie undersöker hur sexuellt utnyttjade kvinnor representeras på sociala medier. Specifikt studeras publikens kommentarer under det live-sända vittnesmålet av Dr. Christine Blasey Ford mot den nominerade domarkandidaten för högsta domstolen i USA, Brett Kavanaugh, den 27 september 2018. Syftet med studien är att bidra till teoretiseringen av representation av kvinnor på sociala medier, samt att öka förståelsen för hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt utnyttjande framställs. För att uppnå syftet används kritisk diskursanalys (CDA) som både teori och metod. Det teoretiska ramverket utgår även från teorier om genus, representation, stereotyper och könsstereotyper samt feministisk teori. Tillvägagångsättet av studien grundar sig i begrepp från CDA och van Leeuwens taxonomi för representationen av sociala aktörer. Tillsammans möjliggör detta för en kvalitativ kritisk studie av publikens språkanvändning under vittnesmålet. Resultatet visar att publikens reaktioner på Fords vittnesmål kan delas in i fyra diskursiva teman. Första temat är att Ford representeras utifrån sin politiska ståndpunkt som demokrat. Fortsättningsvis är två teman att hon representeras som ett offer samt som en förövare. Sista temat är hur Ford representeras utifrån sitt kön som kvinna. Dessa teman visar hur Ford representeras av online-publiken i kommentarsfältet. Representationen av Ford är grundat på stereotyper, hon generaliseras och representationen baseras inte på den enskilda individ hon är.