Sverige anses i ett globalt perspektiv vara ett jämställt land. Arbetet med jämställdhet har länge genomsyrat kommunala arbetsplatser och strategier har utvecklats i syfte för att uppnå de nationella jämställdhetsmål som har instiftats av regeringen. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur jämställdhetsbegreppet och jämställdhetsarbetet framställs i kommunala styrdokument. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har fem kommunala texter i from av strategier, riktlinjer och jämställdhets- och handlingsplaner utgjort undersökningens material. Studiens frågeställningar som har varit ledande i analysen har varit: “Hur framställs jämställdhet som begrepp?” och “Hur beskrivs utförandet av jämställdhetsarbetet?”. Uppsatsen har utgått ifrån diskursiv teori, intersektionalitet, performativitet samt symboliskt våld som teoretiskt ramverk och studiens resultat har analyserats med hjälp av Norman Fairclough tredimensionella modell. Med hjälp av de olika teorierna har texterna kunnat granskas utifrån ett kritiskt perspektiv. Genom att utgå ifrån den tredimensionella modellen så har texternas uppbyggnad och diskursiva praktik studerats med avsikt att förstå dess relation till den sociala praktiken. Det kunde således konstateras att det uppstår en svårighet i att förändra jämställdhetsdiskursen trots att texterna är intertextuella då maktordningar försvårar för underordnade grupper att delta i diskursen. På det viset kan arbetet med jämställdhet upplevas tämligen stagnerat. Diskussionsdelen tar upp de väsentligaste delarna ur resultatet i förhållande till de tidigare nämna teorierna i förhållande till maktstrukturer ur olika perspektiv. Avslutningsvis visade studiens resultat på att jämställdhetsarbetet ofta framstår som individuella fall som ska kryssas av på en checklista utifrån diskrimineringslagen. Begreppet jämställdhet beskrivs som en jämn maktfördelning mellan kvinnor och män utan att definiera maktens innebörd eller gå in på någon grundligare orsak till att det inte råder en jämn fördelning av makt.

Syftet med denna uppsats är att åskådligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs i relativt nyutgivna läromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. Läroboken är avsedd för grundskolans senare år. Frågeställningen lyder: Hur åskådliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i läroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgår ifrån historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken från 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förståelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems är historien? från 2006. I definitionen av kursplanens andra centrala begrepp, historisk referensram, utgår jag ifrån Per Elissons diskussion om hur begreppen förutsätter varandra i artikeln “Det är smart att använda historia i nya händelser...” – Historiebruk i skola och samhälle. Metodvalet inspireras av en kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough utifrån vilken jag genomför en detaljerad lingvistisk textanalys, samt Staffan Selanders emfas kring texters urval i boken Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841-1985 från 1999. I uppsatsen benämnt som urvalsperspektivet. Ett övergripande resultat varifrån en slutsats kan dras är att kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs med utgångspunkt i den historiekanon som fokuserar europeiska perspektiv och däri sker ett uteslutande av icke-europeiska historiekulturella perspektiv. En annan slutsats är dock att läroboken utifrån narrativ historia uppvisar viss potential för interkulturell historieskrivning.

Titel: Åtgärdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv.Författare: Jesper JarnloTyp av arbete: Examensarbete, avancerad nivå (15hp)Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian LutzProgram: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskolaSyftet med studien var att titta på hur pedagoger formulerar sig i åtgärdsprogram och vilka konsekvenser det kan få för elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd. De två frågeställningarna behandlade hur formuleringarna i åtgärdsprogrammen påverkar synen på elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrån mitt angreppssätt.En kritisk diskursanalys gjordes på 29 åtgärdsprogram hämtade från en skola. Alla åtgärdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen.Åtgärdsprogrammen studerades utifrån två grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utsträckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna. De förväntningar som fanns på eleverna syftade många gånger till att få dem att anpassa sig till vad som ansågs vara normalt. Samma formuleringar kom igen i flera åtgärdsprogram vilket indikerade att det fanns någon form av mall eller lathund som pedagogerna använde sig av.Fyra olika diskurser utkristalliserade sig; normalitetsdiskurs, expertdiskurs, hegemonisk diskurs och kunskapsdiskurs. Slutsatsen var att de alla existerade i den diskursiva praktiken men att det var normalitetsdiskursen som var den dominerande. / Title: Action programs- from a critical discourse analysis perspectiveAuthor: Jesper JarnloExaminer: Kristian LutzThe purpose of the study was to examine the wording that educators use in action programs, and which consequences this can have for the pupils who are judged to be in need of special support. The two research questions dealt with how the wording that is used in the action programs affects the view that is taken of the pupils who are judged to be in need of special support, and which discourses could be identified on the basis of my approach. A critical discourse analysis was performed on 29 action programs that were collected from one school. All of the action programs were written in a template that was new for the school. It was possible to see a clear connection between the wording of the template, and the wording of the new Education Act. The action programs were studied on the basis of two grammatical concepts; modality and transitivity. My interpretation of the results showed that, to a large extent, the wording lacked active subjects. The expectations that were placed on the pupils were in many cases intended to get them to adapt to what is seen as being normal. The same wording occurred in several action programs, which indicated that the educators used some kind of template, crib or quick reference guide.Four different discourses became apparent: the normality discourse; the expert discourse; the hegemonic discourse; and the knowledge discourse. The conclusion was that all of these existed in the discursive practice, but that the normality discourse was dominant.

Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den värdekonflikt som finns mellan dem och skolans värdegrund framställs i samhällskunskapsböcker. Texterna jag analyserat är beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i läroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förändring som tjänar en oförtjänt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget är på grund av att de försökt städa rent partiet från främlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och främlingsfientligt samt motståndare till mångkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige. Resultatet visar att den framställda bilden av SDs politik och ideologi i många av läroböckerna står i värdekonflikt med skolans värdegrund som till skillnad från SD förespråkar bland annat mångkultur och aktiva insatser mot intolerans och främlingsfientliget. Desto fler förklaringar och komplexa beskrivningar som finns på de ideologier, begrepp och företeelser i läroböckerna som sammankopplas med SD desto tydligare visar resultatet värdekonflikten mellan dem och skolans värdegrund. Att SD beskrivs på olika sätt i läroböckerna visar på att det finns en osäkerhet i och ingen enhetlig bild av hur SD ska behandlas i skolan.

I detta arbete studerar jag på vilket sätt skribenternas språkbruk, i Vi Föräldrar 1968-2008, påverkar läsarnas identitetsskapande i deras roller som föräldrar. Undersökningen analyserar också en eventuell förändring av denna påverkan mellan de olika år som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk diskursanalys och applicering av identitetsteori, är att språkbruket definitivt kan påverka gemensamma värderingar och etablera samhällets moral. Detta är dock endast en komponent i skapandet av föräldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med språkval, tidsanda och utrymme i källmaterialet. / In this paper, I study the writer’s use of language in Vi Föräldrar 1968-2008, and how it affects the creation of parenthood identity. The analysis also includes an investigation of changes between the different years which I have targeted. The result, which has been produced with the use of critical discourse analysis and applied identity theory, shows that the use of language most certainly can affect common values and establish the moral of a society. This is, however, only one component in the creation of the parenthood identity and its influence varies over time, with use of language, and the room this component occupies in the source material.

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalysFörfattare: Maria Henningsson och Annika OlssonDetta arbete är en kritisk diskursanalys med fokus på talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet är att finna mönster, om det önskvärda respektive icke önskvärda barnet, som framträder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi även närmare undersöka vilka föreställningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frågeställningarna är: Vilka normativa föreställningar, såväl traditionella som nyare könsroller, framträder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvärda respektive icke önskvärda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys där metod och teori tillsammans hänger ihop. Grunden för vår undersökning är Faircloughs teori om den tredimensionella modellen (Fairclough, 1992). Vår undersökning har tydliggjort att traditionella och stereotypa föreställningar om könsroller fortfarande är starka inom förskola och skola. Samtidigt har det blivit tydligt att det pågår ett arbete med att implementera nyare och mer gränsöverskridande normer kring kön där verksamma pedagoger ger uttryck för en ambivalent hållning. I texterna finner man en medvetenhet om att traditionella könsroller bör luckras upp samtidigt som man tyr sig till just de traditionella könsrollerna. Nyckelord: Kritisk Diskursanalys, genus, genusforskning, genuspedagogik, socialt kön, kön och könsroller.

I uppsatsen används kritisk diskursanalys som teori och metod för att undersöka och jämföra hur sociologiprogrammet presenteras som utbildning på tre svenska universitets hemsidor. Studien fokuserar på diskurs i form av det språk som används för att presentera programmet som utbildning. Undersökningen jämför hur samma program presenteras som utbildning på universitetens hemsidor samt om det finns skillnader mellan presentationerna av programmet. Studiens resultat visar att som programmet presenteras är lärare, undervisning och programmets olika inriktningar tre diskursområden som är betydande för presentationen av utbildningen. Det är områden av utbildningen som representeras både med likheter och skillnader i universitetens presentationer av programmet. Undervisning är ett diskursivt område som representeras snarlikt i presentationstexterna däremot är lärare ett område med mer tydliga skillnader. Varje universitet har en distinkt inriktning för sociologiprogrammet mot antingen arbetslivet, socialpsykologi eller utbildningssociologi vilket avspeglas i respektive presentation och får implikationer för skillnader i utbildningen. Uppsatsen använder teoretiska begrepp som: Kritisk diskursanalys, diskurs/er, diskursordning, hegemoni och makt.

Syftet för den har här uppsatsen har varit att öka kunskapen om representationen av transpersoner i media, genom att undersöka en mediedebatt om synen på kön och vård för transpersoner som uppstod i samband med Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens (2021). Debattinlägg som publicerades i tidningen Dagens ETC 2021 har analyserats utifrån kritisk diskursanalys och legitimeringsanalys. Fokus för analysen var hur skribenterna legitimerade åsikter om kön, samt om det fanns ett samband mellan skribenternas sociala positionering i debatten och hur de legitimerade åsikter om kön. Analysen visade att skribenter som positionerade sig som transperson ofta legitimerade åsikter om kön genom att hänvisa till sin personliga auktoritet som transperson, alternativt utifrån en förebildsauktoritet där transpersoners existens legitimerade en syn på kön som inbegriper en subjektiv könsidentitet. Skribenter som inte positionerade sig som transperson valde i större utsträckning att hänvisa till traditionsauktoritet för att legitimera sina åsikter om kön. Traditionen som dessa skribenter hänvisade till var oftast en feministisk tradition, och en syn på kön som inbegriper en subjektiv könsidentitet framställdes som ett hot mot den här traditionen.

This essay has studied how migration is presented in textbooks in social science at high school. The purpose of this work has been to investigate how migration as a theme is presented in the textbooks. The essay will focus on identifying and analyzing different discourses about migration.  The result will be analyzed with Norman Fairclough’s critical discourse analysis. Four textbooks have been studied and they are released between the years 2007-2020. The method that has been used to process the material in the textbooks has been a qualitative text analysis.    The result shows that there are several discourses in the textbooks. The most prominent discourse is an ethnocentric discourse that highlights the western world and its decisive role in migration globally. There is also a diversity discourse which claims that migration enriches us both economically and culturally. Furthermore, there is also a school discourse that builds on the writings found in the curriculum, governing documents, and values for the school. The discourses are unchanged despite the refugee crisis that took place in 2015. Discourses that challenged were that there were big problems with large-scale immigration, but theses discourses never came up in the discourse order.

I föreliggande studie har den politiska diskursen kring nationell identitet i Sverige undersöktsför att bidra till en bredare bild av den diskurs som produceras när det talas om nationellidentitet i den politiska debatten. Med hjälp av social identitetsteori och ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv på nationell identitet undersöks hur denna diskursbeskriver oss, det vill säga svenskar, och dem, det vill säga icke-svenskar. Tidigare forskninghar visat att diskursen om nationell identitet relaterar till exkludering av främmande grupperoch olika nivåer av fördomar mot invandrare. Med den kritiska diskursanalysen som verktyganalyserades två politiska debatter med 8 års mellanrum för att undersöka likheter samtskillnader i hur diskursen kommer till uttryck de olika åren. Resultatet fann att den politiskadiskursen kring nationell identitet i Sverige innehöll olika teman som beskrev oss och dem.Ett tema inom diskursen koncentrerade sig på att ge positiva skildringar av Sverige, medan deandra fokuserade på gränsdragning samt skillnader mellan oss och andra. Studien fannslutligen att dessa teman har förändrats mellan de två debatterna och dessa förändringarimplicerar förändringar inom diskursen som främst gått mot att ställa fler krav på vad somkrävs för att inkluderas i svenskheten.